Byggande och underhåll av vägar i Sjuhäradsbygden

Motion 1988/89:T315 av Lennart Brunander (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:T315

av Lennart Brunander (c)

Byggande och underhåll av vägar i Sjuhäradsbygden

Vägarnas standard är en viktig del av de förutsättningar som måste finnas för
att en bygd skall kunna fungera på ett tillfredställande sätt. I Sjuhäradsbygden
håller inte vägnätet den standard som krävs i detta avseende. Utbyggnaden
av riksvägnätet går för långsamt. Det finns för många dåliga grusvägar.
Bärigheten är för dålig. Uppräkningen kunde kanske göras längre. De medel
som tilldelas Älvsborgs län för att bygga och underhålla vägar är inte
tillräckliga ens för att behålla nuvarande standard. Både för dem som bor i
Sjuhäradsbygden och för de företag som är verksamma här är detta
förhållande ett hinder.

De företag som kanske mer än andra blivit lidande av de dåliga vägarna har
på olika sätt tillkännagett sitt missnöje och visat på de problem som uppstår.
De flesta företag är beroende av att transporterna fungerar och att kunder
och uppköpare inte uppfattar det som alltför besvärligt att resa till företaget.
I en hård konkurrens med små marginaler kan det vara detta som blir
avgörande för om en affär kommer till stånd eller inte. Både företaget och de
anställdas framtid kan stå på spel.

Alla andra som är bosatta här och måste åka på de dåliga vägarna åsamkas
dryga bilkostnader på grund av det onödiga slitaget som blir ett ofrånkomligt
resultat av låg vägstandard. Älvsborgs län har också en hög olycksfallsstatistik.
Även detta har sin orsak i alltför låg vägstandard.

En betydligt kraftigare satsning på vägbyggande och underhåll måste
enligt min mening göras. Det är lönsamt både om man ser det ur samhällets
och enskilda företags och människors synpunkt. Som exempel kan nämnas
att ett antal företag från en ort med särskilt dåliga vägar ställt frågan om de får
använda sina företags investeringsfonder för att bygga ny väg till orten. Man
anser nämligen att företagens framtid hänger på om de får bättre väg, men
det fick man inte.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har i brev till Vägverket protesterat över de
snäva väganslagen till länet, ett kort citat ur detta brev:

1 Älvsborgs län med dess mycket dåliga landsbygdsvägar behövs många
miljoner för upprustning av landsbygdsvägarna. De löpande medlen för
vägunderhåll och investeringar i länstrafikanläggningar i länet är - vilket
länsstyrelsen många gånger påpekat - i sig alldeles för snävt tilltagna. De ger
vid sidan av alla andra behov endast utrymme för upprustning av några få
kilometer landsbygdsvägar per år. Vad vi nu måste kräva är en ökad
medelsanvisning som medger ökade insatser för just landsbygdsvägarna.
Landsbygdsbefolkningen i Älvsborgs län - som så helhjärtat har ställt upp i

vårt gemensamma arbete för en levande landsbygd-skulle bli djupt besviken Mot. 1988/89

om dessa nödvändiga vägupprustningar inte kommer till stånd. T315

Riksvägar

Utbyggnaden av riksväg 41 Borås-Varberg pågår men arbetet går sakta betydligt
saktare än ansvariga regeringsrepresentanter lovat. Från Borås till
Kinna är vägen nu färdig men fortsättningen är osäker. Om inte större anslag
tillförs länet kan det dröja ytterligare 10 år innan vägen blir klar fram till
Berghem. Blir det så kommer stora problem att uppstå i trafiken genom
Kinna och Skene samhällen. Olycksfallsrisken ökar kraftigt. Trafiken
kommer att stoppa upp, både den lokala och den som bara skall förbi.

Genom att trafiken inte flyter så bra kommer utsläppen av bilavgaser att öka.

Miljön försämras i tätorten på ett sätt som inte är acceptabelt. Det är mycket
angeläget att det fortsatta byggandet av riksväg 41 startas omedelbart. De
pengar som aviseras för att bygga förbifarter, borde i första hand kunna
användas till fortsättningen av R 41. Det är ju fråga om att föra trafiken förbi
och inte som nu genom samhällena Skene och Kinna.

De mindre vägarna

Sjuhäradsbygden har många små vägar och många av dessa är grusvägar. I
södra Sverige är det Älvsborgs län som har mest grusvägar. Med de
motiveringar som jag tidigare angett är detta förhållande inte acceptabelt.

Vägarna måste i många fall grundförstärkas. Broar behöver byggas om eller
förstärkas. Bärigheten är alltför låg. Fler vägar behöver också beläggas. I
bygden finns många företag som är beroende av transporter, även tunga
transporter, året om. Det finns stora skogstillgångar som kräver ett hållfast
vägnät för att kunna transportera till sågverk och massaindustrier i rätt tid.

Älvsborgs län måste få ett större anslag till landsbygdsvägar. Länsstyrelsen
har i sin framställning beräknat behovet till 200 miljoner nya pengar. Det är
angeläget att dessa pengar kommer snart. Katastrofen är nära, då underhållet
av vägarna blir för dåligt. Inom fem år borde de av länsstyrelsen begärda
pengarna komma. Det innebär att ytterligare 40 miljoner per år skall tilldelas
Älvsborgs län.

Om detta kan ske utan att vägverket totalt får mer pengar kan inte jag
bedöma. En omfördelning från storstäderna bör i första hand ske. Den
socialdemokratiska regeringen har fördelat mer pengar till dessa län.

Enskilda vägar

Sorn i alla glesbygder finns det också i Sjuhäradsbygden många enskilda
vägar. Vill man ge alla människor i Sverige något så när lika villkor är
statsbidraget till enskilda vägar viktigt. Den urholkning av det som skett,
sedan socialdemokraterna kommit till makten, är mot denna målsättning
felaktig. Bidragets storlek bör återställas till vad det var tidigare.

14

Hemställan Mot. 1988/89

Med hänvisning till det anförda hemställs T315

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om byggande och underhåll av vägar i Sjuhäradsbygden,

2. att riksdagen beslutar att anslaget för byggande av riksvägar i
Älvsborgs län ökas så att färdigställandet av riksväg 41 kan ske
snarast,

3. att riksdagen begär att regeringen fördelar väganslagen så att
grusvägsnätet i Sjuhäradsbygden kan upprustas.

Stockholm den 18 januari 1989

Lennart Brunander (c)

15

'

Stockholm 1989