Buller, bullerskador och tinnitus

Motion 1999/2000:So297 av Elisabeth Fleetwood (m)

I januari 1995 motionerade jag om bullerskador, deras konsekvenser och
frekvenser.
Jag noterade att tiotusentals människor fått allvarliga hörselskador på
grund av buller. Inte minst har nya, kraftiga ljudkällor under de senaste
decennierna bidragit till den konstaterade ökningen av skador.

Tinnitus anses idag drabba upp till 15 procent av befolkningen. Tinnitus är
den medicinska benämningen på starka, varierande ljudsignaler i örat
(huvudet) som enligt forskarna skapas i innerörat eller i själva hörselnerven.
Ljudnivåerna kan motsvara ända upp till 85-100 decibel. Ljudet kan vara
konstant eller varierande.

Särskilt bör uppmärksammas att i allt större utsträckning unga människor
drabbas. Ofta följer även nedsatt hörsel.

Steroeanläggningar, freestylar, besök på disco och rockgalor medför risk
för såväl tillfälliga som bestående skador.

Varierande åtgärder är nödvändiga för att uppnå en reducering av riskerna.
Särskilt drabbade uppges de utövande musikerna vara.

Övervägas borde huruvida föreskrifter om högsta decibeltal vid musik-
framträdanden, exempelvis rockgalor, borde införas.

I socialutskottets betänkande 1995/96:SOU17 hänvisade utskottet bland
annat till en statsrådsgrupp som då nyligen tillsattes för att främja arbetet
med folkhälsofrågor.

Enligt min uppfattning har dock riskerna att i vår moderna "ljudmiljö"
drabbas av bullerskador respektive tinnitus ej tillräckligt observerats. Inte
minst gäller detta unga människor.

Information om vår "ljudmiljö" måste skyndsammast utformas och
adekvata informationsåtgärder erbjudas allmänheten.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om effektiva och skyndsamma åtgärder för att för-
bättra informationen om buller, bullerskador och tinnitus.

Stockholm den 1 oktober 1999

Elisabeth Fleetwood (m)