Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur bristen på kontaktpersoner, gode män, ledsagare och andra personer till frivilliga samhällsuppdrag ska lösas.

Motivering

Förutom brist på familjehem, stödfamiljer och avlösare råder det brist på kontaktpersoner, ledsagare, övervakare och gode män i många delar av landet.

En förklaring är att skattereglerna för frivilligarbete försämrats. En annan är att tidsandan är sådan att många känner att de inte hinner med sådana fritidsuppdrag.

Får kommunen, överförmyndarnämnden eller frivården kontakt med intresserade och engagerade personer måste också hänsyn tas till om ”personkemin” stämmer. En ung person önskar kanske en ung frivilligarbetare. Det kan också finnas önskemål om kön. Eftersom uppdragen är frivilliga kan den enskilde förlora sin kontaktperson eller ledsagare från dag till annan. Personer med personlighetsstörningar eller som har andra svåra problem har särskilt svårt att få stöd av en frivilligarbetare.

Den som t.ex. beviljas insatsen kontaktperson eller ledsagarservice enligt LSS av kommunen har rätt till denna insats. Om man inte hittar lämplig person ”klandras” kommunen för att inte ha verkställt beslutet. Det känns orimligt. En del kommuner annonserar eller försöker rekrytera intresserade – dock med olika resultat.

Det är dags att tänka nytt vad gäller frivilliga uppdrag. Tiderna förändras. Yrken försvinner och nya tillkommer. Det är hög tid att utbilda ”frivilligarbetare” som kan ta uppdrag på heltid så att de kan leva på sin lön. Att vår lagstiftning ger enskilda möjligheter att ansöka om t.ex. kontaktperson eller ledsagare håller inte om det inte finns människor som vill åta sig uppdragen.