Brandskyddsregler för lös egendom i bostäder

Motion 1983/84:1988 Per Olof Håkansson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

4

Motion

1983/84:1988

Per Olof Håkansson

Brandskyddsregler för lös egendom i bostäder

Samhället har i alla tider ställt upp regler av olika slag som skydd mot brand
eller vid brand. Reglerna för dagens byggnadstekniska brandskydd är i
huvudsak samlade i Svensk Byggnorm, SBN 1980.

Att förhindra uppkomsten av brand prioriteras, medan säkerhet mot
brandspridning och åtgärder för att underlätta brandsläckning sätts efter
olika åtgärder för att åstadkomma en trygg utrymning.

Avsnittet om utrymning i SBN 1980 är därför relativt omfattande. Kraven
på t. ex. utrymningsvägar blir ofta styrande för utformningen av en byggnad.

Att säkerställa en trygg utrymning och ge personalen inom räddningstjänsten
en motsvarande säkerhet, som vid undsättningsoperationerna ofta har att
utnyttja samma väg, är angeläget. Detta styrks av den kungörelse om
utrymning som arbetarskyddsstyrelsen gav ut i januari 1983.

Ett brandförlopp kan schematiskt indelas i väl avgränsade delar.
Antändningsfasen är inledningen och den följs av flamfasen. Antändningsfasen
kännetecknas av en oftast lokalt begränsad brand med långsam
brandspridning och relativt låga temperaturer men med en ansamling av
brandgaser. Så småningom uppkommer ett sådant blandningsförhållande
mellan syre och brandgaser att övertändning sker, och detta sker oftast
mycket dramatiskt. Därmed inleds flamfasen. Flamfasen kännetecknas av
att rummet fylls av flammor, snabb brandspridning och temperaturstegring.

Övertändningen är således gränssättande för det skede inom vilket
utrymning och livräddning kan ske med ett i allmänhet gott resultat och då
släckningsinsatsen bör ha startat för ett radikalt skadebegränsande.

Det är därför angeläget att de effekter som de byggnadstekniska
bestämmelserna om brandskydd i SBN avser att åstadkomma inte spolieras
genom användning av ur brandskyddssynpunkt olämplig lös inredning,
inredning som bidrar till att på ett olyckligt sätt avkorta antädningsfasen.

Plaster av olika slag är ett i inredningssammanhang vanligt material.
Plasterna har dess värre i allmänhet egenskaper som vid brand har stor
förbränningshastighet och kraftig rökutveckling. Användningen av plastmaterial
i en modern lägenhet kan leda till övertändning på fem till tio minuter
efter antändning medan i en motsvarande på annat sätt möblerad lägenhet
ger en tändningsfas på kanske 20 till 30 minuter. Tiden för utrymning,
livräddning och släckning minskar i motsvarande mån. Om sedan insatstiden
för räddningstjänsten är omkring 10 minuter, vilket inte är ovanligt för
områden som i stor utsträckning kan antas vara möblerade med höga inslag
av plastmaterial, blir skadeomfattningen givetvis betydande.

Mot. 1983/84:1988

5

Enligt min mening bör därför regeringen ta initiativ till en översyn av de
regler som gäller för lös inredning m. m. så att brandskyddsaspekten bättre
beaktas.

Ett annat angeläget problem att beakta är de regler som gäller för
brandsektionering av t. ex. skolor eller vindar i förhållande till att de
byggnadstekniska åtgärderna ofta kräver understöd av brandförsvaret för att
ha avsedd verkan. Men räddningstjänstoperationerna prioriterar, med rätta,
insatser för att säkerställa och genomföra utrymning, varför den tänkta
sektioneringen ibland kollapsar och en storbrand kan uppstå.

Det finns därför skäl att se över de gällande föreskrifterna och
anvisningarna i dessa avseenden.

Mot denna bakgrund hemställer jag

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen angivits om regler för lös inredning ur brandskyddssynpunkt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen angivits om översyn av föreskrifterna för brandsektionering,
m. m.

Stockholm den 25 januari 1984

P. O. HÅKANSSON (s)