Bostadspolitiken

Motion 1986/87:Bo257 Kjell A. Mattsson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Bo257

Kjell A. Mattsson m. fl. (c)
Bostadspolitiken

Centerns bostadspolitiska syn

Den grundläggande målsättningen för bostadspolitiken måste enligt centerns
mening vara att skapa förutsättningar för att alla skall kunna få en
bostad till rimlig kostnad i en god miljö. Utformningen av boendemiljön
vad gäller såväl bostadslägenheten sorn bostadsområdet i dess helhet måste
ta sikte på att skapa bra och fungerande bostäder. Detta förutsätter i sin tur
möjligheter till flexibilitet och anpassbarhet i de regler och normer som
gäller för såväl bostadens som bostadsområdets utformning vid både nyproduktion
och ombyggnad. Den avgörande förutsättningen för att kunna
ge människorna tillgång till en bra bostad till en överkomlig kostnad är att
bostadspolitiken präglas av enkelhet och långsiktighet i de åtgärder som
vidtas. Reformerna bör därför inriktas mot att skapa en långsiktig bostadspolitik.
Av särskild betydelse är att enkla och lätthanterliga villkor för finansiering
av och statligt stöd till byggande skapas. Bostadspolitiken i dess
helhet, finansiering av ny- och ombyggnad, reglerna för bostadsstöd, byggnormer
etc., måste ha en grundläggande inriktning som ger möjligheter till
varierande bostadsbestånd i syfte att tillgodose vars och ens önskemål om
hur man vill bo till en rimlig kostnad i landets alla delar.

Debatten om ungdomens bostadssituation i framför allt storstadsregionerna
har också intensifierats under senare tid, bl. a. beroende på den alltmer
överhettade bostadsmarknad som den snabba befolkningsinflyttningen
under senare år lett till. Utvecklingen på bostadsmarknaden har genom
den socialdemokratiska koncentrationspolitiken medfört att bristsituationen
förvärrats med kraftigt stigande priser för bostäder som följd. Staten
har vidare t. ex. stimulerat till sammanslagningar av små lägenheter och
därmed minskat tillgången på små lägenheter av den typ som ungdomar
sannolikt efterfrågar. Få smålägenheter nyproduceras.

Sammanfattningsvis innebär vår syn att kommande nödvändiga reformer
inom bostadspolitiken måste präglas av att detaljstyrningen och byråkratin
minskar, möjligheter till större engagemang och ansvar för sitt boende
hos de enskilda människorna, variation och mångfald i bostadsbeståndet
och neutralitet från samhällets sida i förhållande till de parter som
verkar på byggmarknaden. Med dessa utgångspunkter krävs enligt vår mening
betydande förändringar i den bostadspolitik som för närvarande förs.

Innevarande riksmöte har till behandling tre propositioner som berör
bostadspolitiska frågor samt motioner som väckts med anledning av dessa
och under allmänna motionstiderna 1986 och 1987.

Proposition 1986/87:37 behandlar ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen,
proposition 1986/87:48 om bostadspolitiken samt bilaga 13
till budgetproposition 1986/87:100 om bostadspolitiken. Vidare berörs i
proposition 1986/87:67 viss ändring av reglerna för markvillkoret. Vi har i
anledning av dessa propositioner lagt ett antal förslag för att ge bostadspolitiken
en ny inriktning.

Bostadsrätt m. m.

Beträffande de fastighetsrättsliga lagstiftningsfrågor, som bl. a. behandlas i
proposition 1986/87:37 hänvisar vi till motionerna Bo226 och Bol 15, där vi
har yrkat att:

— bostadsanvisningslagen upphävs

— bostadssaneringslagen (1973:531) ändras så att det blir hyresgästerna i
den berörda fastigheten som har att yttra sig över ombyggnad och utfärda
intyg

— riksorganisationer för bostadsrättsföreningar jämställs genom att uttrycket
”folkrörelsekooperativ riksorganisation” i bostadsrättslagen
(1971:479) ersätts med ”riksorganisation eller regional organisation för
bostadsrättsföreningar”

— ombildning till bostadsrätt främjas genom att ändringar sker i lagen om
förvärv av hyresfastigheter (1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479)
och lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt (1982:532). Våra yrkanden innebär bl. a. att hyresgäster,
som gjort intresseanmälan för att bilda bostadsrättsförening, skall ha
förköpsrätt vid försäljning av den aktuella fastigheten m. m.

— hyresgästernas ställning stärks genom att hyresförhandlingslagen
(1978:304) ändras så att det klart framgår att det är hyresgästerna i en
bostadsfastighet som har rätten till förhandlingsordning.

Utöver dessa yrkanden föreslår vi att regeringens förslag i proposition
1986/87:37 angående bostad för fastighetsskötare avslås.

Enligt propositionens förslag skall en hyresgäst ha rätt till förlängning av
hyresavtalet efter tre år även om anställningen upphört. För att trots detta
bryta hyresförhållandet måste hyresvärden ha synnerliga skäl.

Vi anser att detta är en alltför långtgående bestämmelse. Värdet av att ha
en fastighetsskötare boende i den fastighet han ansvarar för, är en viktig
servicefaktor.

Markvillkoret

Beträffande proposition 1986/87:67 hänvisar vi till vårt yrkande i motion
Bo 124 om att mark villkoret i dess helhet upphävs.

Principer för en ny bostadspolitik

I motion Bol 12 i anledning av proposition 1986/87:48 har vi framfört centerpolitiska
krav om en ändrad bostadspolitik. Vi berörde speciellt:

Mot. 1986/87

Bo257

8

— Sparande till bostadssektorn stimuleras med målet att minska det generella
stödet. Bostadsstödet bör i större utsträckning riktas till dem som
bäst behöver detta, främst barnfamiljerna

— Bättre samordning av de bostadspolitiska åtgärderna med skatte- och
familjepolitiken

— Människors önskemål om bostadsform tillgodoses bl. a. genom att fler
får möjlighet att äga sin bostad

— Bostadsrättsformen stimuleras genom ombildning av hyresrätter till bostadsrätter

— Inflytande för hyresgäster vad avser underhåll och förvaltning t. ex.
genom kooperativa lösningar

— Ungdomars behov av bostäder med rimliga kostnader tillgodoses

Enligt vår mening bör i en ny bostadspolitik — utöver ovan redovisade
redan ställda yrkanden — ingå:

— Nytt lånesystem med mindre generella subventioner

— Människors efterfrågan på eget hem i villaform tillgodoses genom att
småhusbyggandet ökas

— Lånesystemet rationaliseras genom att kapitalmarknadens organ för
bostadsfinansiering även svarar för den del som idag utgörs av statligt
lån. SBAB avvecklas

— Lånevillkoren förenklas. Räntebidrag utgår endast för byggnadskostnad
motsvarande 100% av låneunderlaget. Räntebidrag upp till 100%
av låneunderlaget utgår enligt vårt förslag, även om kostnaden på grund
av yta, andra kvaliteter m. m. överstiger låneunderlaget.

Ryckig socialdemokratisk bostadspolitik

Socialdemokraternas bostadspolitik präglas av brist på långsiktiga regler.
Ett exempel på detta är att garanterade räntor trappas upp, garanterade
räntor sänks för att kompensera fastighetsskatt, fastighetsskatten ändras
från år till år osv.

Ett annat exempel är hanteringen av den s. k. ROT-verksamheten. När
nu nybyggnadsbehov föreligger på de mest expansiva orterna, kastar regeringen
om sin politik. Från att under ett antal år ha framhållit reparationsoch
ombyggnadsarbetet (ROT) som det stora i bostadspolitiken, reduceras
detta nu starkt. Detta ställer till svårigheter för bostadsföretag, fastighetsägare
och planerare.

Ett flagrant exempel utgör regeringens beslut den 18 december 1986 angående
ombyggnadsvolymen i Stockholmsområdet. Regeringen säger i sitt
beslut att den ombyggnadsvolym som får stödjas med ombyggnadslåneförordningen
får uppgå till högst 30 % av den volym som fick lånebeslut under
1986.

1 riksdagens beslut angående rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten
på vissa orter framhölls att ”vid bedömningen av om eventuella
begränsningar bör genomföras måste stor hänsyn tas till såväl den pågående
som den förestående ombyggnadsverksamheten. Eventuella beslut
som innebär att den av kommunen planerade ombyggnadsverksamheten

Mot. 1986/87

Bo257

9

skjuts upp bör noga övervägas för att undvika att väl dokumenterade ombyggnadsbehov
får stå tillbaka. Inte minst viktigt är att undvika tvära kast i
bostadsbyggandet.” Detta beslutade riksdagen ge regeringen till känna den
16 december 1986. Regeringen har helt åsidosatt riksdagens beslut.

Öka småhusbyggandet!

Frågar vi svenska folket hur de vill bo, har egen bostad i villa eller radhus
stort intresse. I Sverige bygger vi i förhållande till jämförbara länder en
mindre andel småhus. Endast under de borgerliga regeringarnas tid har
småhusbyggandet haft en större andel än flerfamiljshusen.

En omorientering av bostadspolitiken borde inrikta planeringen på att se
till att tomtmark Finns för småhus i tillräcklig utsträckning i alla kommuner.
Statens och kommunernas politik borde också inriktas på att främja småhusbyggandet.

De flesta människor värderar rymlig bostad högt. Därför är det angeläget
att strävan efter sänkta bostadsbyggnadskostnader inte i första hand går ut
över bostadsyta.

Statistiken visar att per kvadratmeter är småhuset i dag billigare än flerfamiljshusen.
Det finns en rad orsaker till detta men eftersom totalkalkylen
blir den ovannämnda till småhusens favör bör nyproduktionen inriktas på
en betydligt större andel småhus.

Öka bostadsrättsboendet

Samverkan mellan enskilda för att tillgodose gemensamma intressen —
kooperation — är en viktig del i centerpartiets ideologi. På bostadsområdet
har detta skett genom att bilda bostadsrättsföreningar. I dag beräknas ca
600 000 bostäder vara av bostadsrättskaraktär.

Ett viktigt inslag i framtidens bostadspolitik är enligt centern att intressera
människor för att göra större personliga insatser och engagera sig mer i
boendet. Förutsättningen för detta är självklart att lagstiftningen ger möjligheter
till verkligt inflytande och att finansierings- och skatteregler ger
verkliga ekonomiska möjligheter. Vi anser att bostadsrättsformen är en bra
form för boendes samverkan i förvaltningen av bostäder och omgivande
områden samt för dem som själva vill äga sin bostad.

Den socialdemokratiska politiken har inriktats på att bromsa övergången
till bostadsrätt. Det har skett bl. a. genom att hyresgästerna i statens, kommunernas
och allmännyttans fastigheter berövats rätten till förköp vid försäljning
av fastigheten. Centern anser att förköpsrätten skall gälla alla hyresfastigheter,
oavsett vem som är ägare.

Ett av motiven för att undanta stat, kommun, de allmännyttiga bostadsföretagen
m. fl. från bestämmelsen om möjlighet för hyresgästerna att göra
intresseanmälan för att bilda bostadsrätt var enligt propositionen att dessa
fastigheter sällan gick i handel. Enligt vår mening bör ett uttalat intresse
från hyresgästernas sida medföra att den aktuella fastighetsägargruppen
bör ställa sig positiv till att överlåta fastigheter. Denna syn på intresseanmälans
tyngd bör ingå i ett program för utökat bostadsrättsboende — detta
eftersom varje fastighetsägare har att besluta om eventuell försäljning.

Mot. 1986/87

Bo257

10

1 dag gäller att om 2/3 av hyresgästerna i en fastighet bildat en bostadsrättsförening
och &jort en intresseanmälan hos inskrivningsmyndigheten,
blir fastighetsägaren skyldig att vid en försäljning först erbjuda hyresgästerna
att köpa den. (Gäller ej ovan nämnda undantag.) Vi menar att det bör
ställas ett lägre krav än 2/3 majoritet för intresseanmälan om förköp och
anser därför att en majoritet av hyresgästerna bör vara tillräcklig.

Socialdemokraterna har också infört en, enligt vår mening, felaktigt utformad
realisationsvinstbeskattning vid försäljning av bostadsrätter. Vår
kritik mot förslagets utformning medförde att ett nytt förslag har begärts.
Det är angeläget att arbetet med att förändra skattereglerna bedrivs skyndsamt
så att riksdagen får möjlighet att fatta beslut om ändrad utformning.

Enligt centerns mening bör bostadsrätt och äganderätt helt jämställas när
det gäller skattevillkor — detta inte enbart vid försäljning utan även vid den
årliga inkomsttaxeringen.

Program för ökat bostadsrättsboende

Boendes samverkan i att äga och förvalta sin bostadsfastighet genom en
bostadsrättsförening är en bra form för ökat engagemang och inflytande.
Ett program för ökat bostadsrättsboende bör innehålla följande åtgärder:

— att lag (1982:353) om rätt till fastighetsförvärv för omvandling till bostadsrätt
utökas till att avse alla fastigheter oavsett säljarkategori

— att ägare som nu är undantagna enligt denna lag bör vara positiva till
försäljning i de fall hyresgästerna önskar övergå till bostadsrätt

— att regeln om 2/3 majoritet för intresseanmälan ändras till en majoritet
av hyresgästerna

— att nuvarande form för realisationsvinstbeskattning snarast ersätts av
nya regler

— att bostadsrätt och äganderätt jämställs när det gäller beskattning och
räntevillkor

Detaljförslag i budgetpropositionen
Förtida inlösen av lån

Förtida inlösen av lån har ökat kraftigt. Mot normalt ca 2,5 miljarder i
amorteringar på lån har över 6 miljarder amorterats 1986. Centerpartiet har
upprepade gånger föreslagit att den statliga lånestocken skall minskas och
ser med tillfredsställelse på den utveckling som skett under 1986. 1 första
hand synes det vara de större lånen till vissa kommunala åtgärder som
inlösts.

Räntenivån under 1986 har medverkat till att öka intresset för att inlösa
lån. Genom förändringen i relationen mellan marknadens räntor och statens
bostadslåneränta kan man räkna med att inlösenverksamheten sjunker
under 1987. Bedömningarna skall dock nu göras mot ränteutvecklingen på
kapitalmarknaden under 1987 och 1988. Skulle räntorna åter börja sjunka
bör inlösen av lån i samma omfattning som under 1986 vara realistiskt. Vi
menar att regeringen bör fatta beslut om stimulans för att mindre lån inlöses.

Mot. 1986/87

Bo257

11

Vi beräknar att inlösen även under budgetåret 1987/88 kommer att uppgå
till 5 — 6 miljarder, dvs. 3,0 miljarder mer än regeringens beräkning.

Fastighetsskatten

Riksdagen beslutade i december 1986 att höja fastighetsskatten för konventionellt
beskattade hyresfastigheter. Centerpartiet yrkade avslag på denna
höjning och de förändrade regler som därvid infördes.

I beräkningen av räntebidrag tar bostadsministern upp ett förslag att
kompensera de fastigheter som även drabbats av beslutet om upptrappning
av den statliga garanterade räntan. Eftersom centerpartiet yrkar avslag på
ändringar av fastighetsskatten yrkar vi också avslag på de föreslagna förändringarna
av de garanterade räntorna. Vi beräknar att statens inkomster
reduceras med ca 300 milj. kr.

Vi har tidigare kritiserat införandet av den särskilda fastighetsskatten. Vi
underströk från centerpartiets sida när förslaget till fastighetsskatt presenterades
de stora nackdelar den hade ur flera synpunkter. Vi konstaterade att
fastighetsskatten höjer skattetrycket, inte tas ut efter bärkraft och är djupt
orättvis.

Den leder till en ökning av de redan nu höga boendekostnaderna. Det
senaste beslutet accentuerar dessutom orättvisorna i skatteuttaget. Detta
medför att ”schablonbeskattade fastigheter” — dvs. allmännyttan — undantas
från skattehöjningen och beslutet gynnar således en part på bostadsmarknaden.
Detta är enligt vår mening inte acceptabelt. Enligt vår mening
bör därför den nu beslutade höjningen av skattesatsen för konventionellt
beskattade hyreshus samt hyreshus på lantbruksenheter upphävas.

Hyresrabatter och kvarboendegarantier

Centerpartiet upprepar sitt avslagsyrkande på kvarboendegarantier och hyresrabatter.
Enligt bostadsutskottets beräkningar i betänkandet 1986/87:7
uppgår det minskade anslagsbehovet till 28 resp. 56 milj. kr., totalt 84
milj. kr.

Slopat räntebidrag för äldre lån

Vi anser att det i dag inte finns anledning att ha kvar räntebidrag till bostäder
som har statliga lån enligt äldre bestämmelser. Dessa bör avvecklas och
det reducerar kostnaderna för räntebidrag med ca 350 milj. kr.

Reducering av räntebidrag

Lånebeloppen regleras dels genom ortskoefficienter för att fånga upp skillnad
i kostnader mellan kommuner, dels av tidskoefficienter för att fånga
upp kostnadsförändring över tiden. Särskilda regler har införts som gör det
möjligt att erhålla räntebidrag upp till 110 %av låneunderlaget och till hälften
reducerat räntebidrag för överkostnad mellan 110 och 125 %. Vi anser
att detta är ett felaktigt sätt att acceptera höga kostnader i byggandet. Pressen
på byggkostnaderna minskar. Det medför också ett betydligt större
räntebidrag till områden med stark expansion och god ekonomi. Räntebidrag
bör utgå endast till 100% av låneunderlaget enligt nuvarande beräk

Mot. 1986/87

Bo257

12

ningsregler. För detta talar också statsfinansiella skäl. Besparingen för budgetåret
1987/88 är osäker bl. a. på grund av nyproduktionens omfattning.
Uppskattningsvis ligger den i storleksordningen 150—250 milj. kr. Vi beräknar
att behovet av räntebidrag kan reduceras med ca 200 milj. kr.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Bostadsstyrelsen konstaterar i sin anslagsframställning att efterfrågan på
tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är så stark att tillstyrkanderamen
bör höjas till 170 milj. kr. Riksdagen beslutade under föregående
riksmöte att öka ramen från 60 till 80 milj. kr.

Centern anser det angeläget att vi ökar takten i att bevara kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse.

Vi föreslår att ramen ökas med 10 milj. kr. till 90 milj. kr. för budgetåret
1987/88.

Vi anser det angeläget att bevara smålägenheter. Av detta skäl bör ej
bidrag utgå till ändrad lägenhetssammansättning. Detta medför att ramen
för byggfel m. m. kan reduceras med 10 milj. kr.

Viss bostadsförbättringsverksamhet

Under denna rubrik finansieras bl. a. kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag.

Bostadsministern föreslår att, eftersom besluten om bidragen ligger hos
kommunerna, det också är följdriktigt att kommunerna har ett ekonomiskt
ansvar för de beslut som fattas. Kommunerna föreslås därför delta i kostnaderna
med ett bidrag på 40 % av bidraget till anpassningsåtgärderna.

Vi anser att besluten skall ligga på kommunal nivå. Det finns däremot
inget självklart i att kommunerna skall bidra ekonomiskt. Anpassningsverksamheten
ser vi som en angelägen statlig åtgärd inom boendet. Något
kommunalt anslag skall därför inte krävas för att bidrag skall utgå. Vi avstyrker
denna del av regeringens förslag, vilket belastar budgeten med 30
milj. kr.

Radonlån

Under den centerledda regeringen instiftades de s. k. radonlånen med 35 %
bidrag för att åtgärda hus som har en radonhalt som innebär sanitär olägenhet.

Dessa lån avskaffades den 1 januari 1984 och ersattes med s. k. tilläggslån
enligt ROT-programmet.

1 budgetpropositionen 1987, bil. 13, konstateras bara att det inte gäller
någon rambegränsning för dessa lån (s. 42).

Detta torde inte belasta statsbudgeten över hövan, eftersom sådana lån
knappast någonsin lämnas ut. De utgår bara när huset är belånat till sitt
fulla värde, dvs. marknadsvärdet på orten. Det händer mycket sällan att
folk söker lånet.

300—1 000 människor dör varje år i lungcancer genom radon i sina hem.
Kommunernas hälsoskyddsnämnder har skyldighet att undersöka vilka
hus som behöver åtgärdas.

Mot. 1986/87

Bo257

13

SSI samordnar utredning med socialstyrelsen, statens planverk och statens
mät- och provråd för att till den 1 juni 1987 lämna en lägesrapport om
detta och om den kommunala planläggningen för att undvika att nya radonhus
byggs.

Redan i dag vet vi att det finns åtskilliga hus som inte åtgärdas trots att
radonhalten är mycket hög, i vissa fall högre än vad som tolereras i gruvor.

Det är tekniskt enkelt och kostar mellan 10 000 och 50 000 kr. att vidta
sådana åtgärder i ett radonhus att det inte längre är hälsovådligt (att det blir
hälsosamt). Markradonet kan avledas från grunden och ventilationssystem
med värmeväxlare renar luften utan tekniska problem.

Men det är risk att barnfamiljer har särskilt svårt att bekosta reparationen
av huset. Radon luktar inte och många människor förtränger kanske kunskapen
om att de utsätter sig själva och sina barn för fara genom att inte
reparera bort radonet.

Vi föreslår att det nu införs ett direkt bidrag för att sanera bostäder från
radon. Bidrag bör utgå med 50 % av den kostnad som överstiger 10 000 kr.
Riksdagen bör hos regeringen hemställa om förslag med denna inriktning.

Energirådgivning

Vi hänvisar till vår motion Bol 12 där vi yrkat att visst stöd till kommunerna
återinförs.

Riktade energibidrag

Vi anser att även denna form av stimulans till energisparandet bör finnas
och förutsätter att utformningen av stödet till detta samt till den kommunala
energirådgivningen tas upp i det aviserade förslaget till energipolitiska
åtgärder.

Samlingslokaler

Bostadsministern föreslår att energisparbidragen avvecklas vid utgången
av budgetåret 1986/87. Motivet är att åtgärderna är så lönsamma i sig att
något bidrag inte erfordras.

Statsrådets förslag anser vi felaktigt. Samlingslokalsföreningarnas ekonomi
är som regel inte sådan att det ekonomiska resonemanget håller.

Vi föreslår därför att anslag beräknas även fortsättningsvis och att för
budgetåret 1987/88 anvisas ett anslag på 4,2 milj. kr.

Bostadsbidragen

De förändringar bostadsministern föreslår beträffande bostadsbidragen innebär
enligt redovisningen en viss mindre reducering av den totala bidragskostnaden
för staten. Inom systemet föreslås vissa omdisponeringar mot
mer renodlad bostadsanknytning.

Beträffande inkomstbegreppet och beräkning av kostnader för bostaden
anser vi att ändringar bör genomföras. Vi föreslår att reglerna ändras så att i
kostnaden för eget hem ingår ett belopp motsvarande normal avskrivning.

Mot. 1986/87

Bo257

14

Beträffande bostadsrätt föreslår vi att räntekostnad till viss del för köp av
bostadsrätt ingår i kostnaden. Begreppet ”sammanräknad inkomst” medför
att problemet med underskott i förvärvskälla kvarstår.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att reglerna för
bostadsbidrag bör ändras så att vad vi ovan anfört tillgodoses.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ny inriktning av bostadspolitiken,

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i proposition
1986/87:37 angående bostad för fastighetsskötare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nödvändigheten av mer långsiktigt gällande
villkor för bostadsbyggandet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att öka amorteringar på statliga lån
till bostadssektorn,

[att riksdagen beslutar att upphäva beslutet om höjning av fastighetsskatten
(prop. 1986/87:48, SkU 1986/87:16),']

5. att riksdagen beslutar upphäva subventionerna i form av kvarboendegarantier
och hyresrabatter,

6. att riksdagen beslutar att räntebidrag enligt äldre låneregler slopas,

7. att riksdagen beslutar att räntebidrag fr. o. m. den 1 juli 1987
endast utgår för byggnadskostnad upp till 100 % av låneunderlaget i
enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar medge att ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag
och tilläggslån bestäms till 90 000 000 kr. för budgetåret 1987/
88,

9. att riksdagen beslutar medge att beslut om tilläggslån som avser
åtgärder för att avhjälpa byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning
eller grundförstärkning får meddelas inom en ram
av 30 000 000 kr. för budgetåret 1987/88 i enlighet med vad som
anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om kommunalt
bidrag till bostadsanpassningsåtgärder,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om bidrag för att
sanera bostäder från radon i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om statligt stöd till kommunal energirådgivning
och energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet,

13. att riksdagen beslutar att energibidragen till samlingslokaler
bibehålls och att för detta anvisas ett anslag om 4 200 000 kr.,

Mot. 1986/87

Bo257

15

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som Mot. 1986/87

i motionen anförts om översyn av beräkningsgrunderna för bostads- Bo257

bidrag.

Stockholm den 27 januari 1987

Kjell A. Mattsson (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Agne Hansson (c)

1!986/87:Sk457

Svenskt Tryck Stockholm 1987

Ivar Franzén (c)
Rune Thorén (c)

16