Bostadspolitiken (prop. 1986/87:48)
Motion 1986/87:Bo115 Lars Werner m. fl. (vpk)
Motion till riksdagen
1986/87: Bol 15
Lars Werner m. fl. (vpk)
Bostadspolitiken (prop. 1986/87:48)
Bostadsbidragen
Inledning
I proposition 1986/87: 48 om bostadspolitiken föreslås riksdagen bl. a. godkänna
vissa riktlinjer om bostadsbidragens utformning samt om bidragen
för år 1988. Bostadsministern anför i propositionen att bostadsstödet även
i fortsättningen måste ha en klar bostadspolitisk inriktning och att det inte
bör ersättas av ett mer allmänt inkomstprövat konsumtionsstöd.
Vad i propositionen i denna del anförts bör strykas under. Vänsterpartiet
kommunisterna har sedan lång tid och i skilda sammanhang betonat
vikten av att bostadsbidragen ges en bostadspolitisk inriktning. Våra förslag
i motioner till riksdagen, som har utgått från en sådan uppfattning, har
emellertid sällan vunnit riksdagsmajoritetens gillande. Det är därför att
hälsa med tillfredsställelse att regeringen delar vår inställning beträffande
bostadsbidragens roll i bostadspolitiken. Emellertid finns anledning att
föreslå förändringar i regeringsförslaget avseende bostadsbidragen så att
den bostadspolitiska inriktningen av bidragsgivningen ges den tyngd som
rimligen kan begäras och som regeringen säger sig eftersträva. I det följande
förs fram förslag till sådana förändringar, dels av mera allmän natur,
dels beträffande bidragsgivningens utformning fr. o. m. halvårsskiftet 1987,
Förändringar i bostadsbidragssystemet
Bostadsbidragen avvägs mot det enskilda hushållets inkomster och andra
resurser. Inkomstprövningen görs i dag mot hushållens taxerade inkomst
ökad med eventuella underskottsavdrag. Frågan om bidragen även fortsättningsvis
skall vara behovsprövade och vilket inkomstprövningsbegrepp
som i så fall skall användas har övervägts i skilda sammanhang.
Utan att här göra en genomgång av olika förslag i frågan anser vi att en
behovsprövning bör göras mot hushållens inkomster, Denna inkomstprövning
bör liksom i dag grundas på den s. k. sammanräknade inkomsten.
Vi är sålunda överens om vad i propositionen föreslagits om inkomstprövningen
av bostadsbidragen.
För närvarande avtrappas bostadsbidragen i två steg. Mellan den nedre
inkomstgränsen - som år 1987 är 41 000 kr. för ensamstående och 53000
kr. för makar - och den övre, 75 000 kr., minskas bidraget med 18% av
den del av inkomsten som överstiger den nedre inkomstgränsen. Ovanför
den övre inkomstgränsen reduceras bidraget med 22%. I avsikt att minska
marginaleffekterna och förenkla systemet föreslås en enhetlig reduktionsgräns
om 20%. Endast en inkomstgräns gemensam för makar och ensamboende
föreslås. För år 1988 föreslås denna vara 59000 kr. Vi har i princip
ingen erinran mot regeringsförslaget i denna del.
Även vad i propositionen föreslagits om avvägning mot hushållens
inkomster kan i allt väsentligt godtas av riksdagen. I detta sammanhang
finns anledning att fasta uppmärksamhet på förslaget i propositionen om
att hälften av de studiemedel som uppbärs under bidragsåret inte längre
skall inräknas i den bidragsgrundande inkomsten. Därmed tillgodoses ett
av de krav vi motionsvis ställt alltsedan denna ordning infördes i början av
1980-talet. Vi har i motionerna ingående utvecklat våra motiv för att den
orättfärdiga ordning som dagens system i detta hänseende innebär bör
avskaffas. Det är bra att regeringen nu tagit intryck av vår kritik, en kritik
som vunnit gehör hos bostadskommittén och hos de remissinstanser som
yttrat sig över kommitténs förslag i denna del.
Förslaget får emellertid begränsad effekt eftersom det har störst betydelse
för hushåll utan barn och bostadsbidrag inte längre utgår för denna
grupp. Frågan om bostadsbidrag för denna grupp återkommer vi strax till.
Beträffande omprövning av bostadsbidrag föreslås i propositionen att
sådan omprövning i princip inte skall äga rum till följd av senare inkomständringar
under bidragsåret. Inte heller skall omprövning ske om bostadskostnaden
förändras. Däremot skall bidraget omprövas om hushållets
sammansättning förändras eller om hushållet byter bostad. Med den i
propositionen förordade ordningen kommer man ifrån den osäkerhet som
nuvarande omprövningsregler innebär för bidragstagarna samtidigt som
förenklingar vinns för bidragsmottagarna och för bidragsmyndigheterna.
Detta är positivt.
I propositionen anförs beträffande behovsprövningen att det i vissa fall
emellertid kan vara motiverat att grunda denna — inte på den taxerade
inkomsten utan på hushållets aktuella inkomstförhållanden. Som exempel
på när så kan tänkas ske nämns i propositionen det fall att en person som
tidigare haft arbetsinkomst genom t. ex. arbetslöshet fått förändrade inkomstförhållanden.
En omprövning skall ske först om arbetsinkomsten
minskat med hälften av den tidigare inkomsten. En sådan tillämpning av
omprövningsreglerna medför inte sällan oacceptabla resultat. Detta kan
illustreras med ett exempel hämtat från propositionen (s. 64). Där lämnas i
en tabell uppgifter om utgående bostadsbidrag för ensamstående med två
barn. Vid en bidragsgrundande inkomst om 100000 kr. och en bostadskostnad
om 2 500 kr./månad utgår oreducerat bostadsbidrag med 875 kr./
månad. Om inkomsten sjunker till 65 000 kr. är bidraget 1460 kr./månad,
dvs. en skillnad om 585 kr./månad eller mera än 7 000 kr./år. Att hänsyn
inte skulle tas till en sådan inkomstminskning och därmed inte heller till en
sådan bidragsminskning förefaller minst sagt märkligt. Enligt vår mening
börén omprövning ske vid betydligt mindre inkomstminskning, förslagsvis
om inkomsten minskat med 25 % eller mer. Vad nu anförts om tillämpningen
av omprövningsreglerna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot. 1986/87
Boll5
18
Bostadsbidrag för perioden den 1 juli 1987-den 31 december
1988
Regeringens förslag innebär följande. Den lägsta bostadskostnad som läggs
till grund för beräkning av bostadsbidrag höjs för bidragsåret 1988 till 900
kr. Upp till nuvarande övre hyresgränser föreslås bidrag utgå med 80%
och med 60% av bostadskostnaden mellan dessa gränser och upp till
hyresgränser om
- 2400 kr./mån för hushåll med ett barn,
- 2600 kr./mån för hushåll med två barn,
- 2 800 kr./mån för hushåll med tre barn,
- 3000 kr./mån för hushåll med fyra barn samt
- 3 300 kr./mån för hushåll med fem eller flera barn.
Vad som nu anförts kan åskådliggöras med följande tabell.
Hushåll med | Bidrag från | Bidrag med | Bidrag med |
1 barn | 900 | 2075 | 2400 |
2 barn | 900 | 2075 | 2600 |
3 barn | 900 | 2600 | 2800 |
4 barn | 900 | 2600 | 3000 |
5+ barn | 900 | 3125 | 3 300 |
Regeringens förslag, som skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1988, anges
utgå från att bostadsbidrag skall kunna lämnas till de fulla kostnaderna
också för bostäder i nyproduktionen samt att bidragen skall tillåta alla barn
att få eget rum. Mot en sådan inställning kan befogad kritik självfallet inte
riktas. Emellertid kan på goda grunder ifrågasättas om det nu presenterade
regeringsförslaget utformats så att den förordade målsättningen förverkligas.
Under en följd av år har regeringsförslag om höjda övre hyresgränser
åtföljts av förslag om höjning också av den nedre. Oftast har förändringarna
inneburit plus minus noll i kostnader för staten. Någon ambitionsökning
av bidragssystemet ekonomiskt sett har det sålunda inte varit fråga om från
regeringens sida. Förmodligen har det nu föreliggande förslaget i propositionen
utformats inom ramen för oförändrade kostnader. Vi har ofta hävdat
att den nedre hyresgränsen bör ligga kvar eller i vart fall höjas mindre
ofta än den övre och att eventuella höjningar av den nedre gränsen bör
vara lägre än höjningarna av den övre. Vi förordar att den nedre gränsen
ligger kvar på 800 kr./månad, dvs. den gräns som kommer att gälla fr. o. m.
1987.
För att bättre uppnå överensstämmelse mellan ord och handling om
möjligheterna för barnfamiljerna att efterfråga goda bostäder föreslår vi
dessutom att bostadsbidrag enligt vårt förslag utgår redan den I juli 1987.
Vad nu förordats innebär att vi tillstyrker regeringens förslag med den
ändringen att den nedre hyresgränsen sätts till 800 kr. fr. o. m. halvårsskiftet
1987. Fr. o. m. den 1 januari 1988 utformas systemet så att 80% av
bostadskostnaderna mellan 800 kr. och den övre hyresgräns som enligt
regeringens förslag skall vara gräns för 60-procentiga bidrag täcks. Vårt
Mot. 1986/87
Bol 15
19
förslag innebär t. ex. att det oreducerade bidraget för en tvåbarnsfamilj
med en bostadskostnad lika med eller över den övre hyresgränsen ökar
med 2200 kr./år jämfört med regeringens förslag.
Det bör också uppmärksammas att regeringens förslag innebär att bidragen
upp till 60-procentsgränsen differentieras för varje barn och att det
system som innebär att det bostadsanknutna bidraget är detsamma för ettoch
tvåbarnsfamiljer och för tre- och fyrbarnsfamiljer nu delvis överges.
En sådan differentiering har vpk föreslagit sedan flera år tillbaka.
Tabellariskt innebär alltså våra förslag följande beträffande det bostadsanknutna
stödets övre hyresgräns.
Hushåll med | Övre hyresgräns Bidrag med 80% | andra halvåret Bidrag med 60% | Övre hyresgräns Bidrag med 80% |
1 barn | 2075 | 2400 | 2400 |
2 barn | 2075 | 2 600 | 2600 |
3 barn | 2600 | 2 800 | 2800 |
4 barn | 2600 | 3 000 | 3000 |
5 eller |
|
|
|
flera barn | 3125 | 3 300 | 3 300 |
Vad i propositionen anförts om det statliga bostadsbidraget har inte givit
oss anledning till annan erinran än att vi inte kan ta ställning till förslagets
totala effekt eftersom det delvis är beroende av förslag om stöd till flerbarnsfamiljerna,
förslag som ännu inte förelagts riksdagen.
Bostadsministern anger att anslagsfrågorna med anledning av förslagen i
propositionen kommer att tas upp i budgetpropositionen för budgetåret
1987/88. Denna ordning måste skarpt kritiseras. Det är inte tillfredsställande
och inte heller i linje med vad som föreskrivs i riksdagsordningen (3
kap. 2 §).
Regeringens propositioner bör innehålla uppställningar av de kostnader
förslagen föranleder. I avsaknad av en sådan redovisning har vi inte ansett
det praktiskt möjligt att nu kostnadsberäkna effekterna av våra förslag. Vi
återkommer till denna fråga under allmänna motionstiden när regeringen i
budgetpropositionen presenterat sina beräkningar.
Bostadsbidrag till hushåll utan barn
Bostadsutskottet anförde våren 1986 i sitt betänkande BoU 1985/86:12
(s. 4) att bostadsbidrag för hushåll utan barn borde återinföras. Utskottet
förutsatte att riksdagen, efter beredningen av bostadskommitténs förslag,
skulle föreläggas förslag i frågan. Något sådant förslag finns emellertid inte
i propositionen, något som måste anses vara minst sagt förvånande!
Det finns därför nu anledning att riksdagen genom ett tillkännagivande
till regeringen hemställer att förslag om utformning av bostadsbidrag för
hushåll utan barn snarast föreläggs riksdagen.
Mot. 1986/87
Bol 15
20
Hemställan
Vi hemställer
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande inkomstprövningen vid inkomstminskning,
2. att riksdagen godkänner vad i motionen förordats
a) om bostadsbidrag fr. o. m. den 1 juli 1987,
b) om bostadsbidrag fr. o ,m. den I januari 1988,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn.
Stockholm den 19 november 1986
Lars Werner (vpk)
Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)
Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)
Tore Claeson (vpk)
Mot. 1986/87
Bol 15
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986
