Bostadsbidragen
Motion 1986/87:Bo222 Görel Thurdin (c)
Motion till riksdagen
1986/87: Bo222
Görel Thurdin (c)
Bostadsbidragen
Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit vissa förändringar i
samband med beräkningsgrunder och beräkningssätt för bostadsbidraget.
Enligt föredraganden skulle dessa förändringar leda till besparingar på 65
milj. kr. för statens del. Detta tyder på rätt stora felbedömningar från
regeringens sida vilket förklaras enligt följande:
1. Förslaget att även addera allmänna avdraget till den sammanräknade
inkomsten kan ej leda till någon större besparing, då detta avdrag i dag består
till större delen av premier för pensionsförsäkringar. Sådana premier betalas
ofta av inkomsttagare med relativt höga inkomster, varför dessa antagligen
inte har något bostadsbidrag sedan tidigare.
2. Den största differensen jämfört med regeringens beräkningar uppstår i
samband med att omprövningen av redan fastställda bostadsbidrag begränsas.
I dag omprövas bostadsbidraget om den sammanräknade inkomsten
jämfört med taxeringen för inkomståret två år tidigare har ökat med 20 000
kr. eller minskat med 10 000 kr. Ändringen består i att ett tillägg görs till den
taxerade inkomsten.
Enligt regeringens förslag skall tillägg endast göras i vissa speciella fall, då
man använder sig av en generalklausul. Detta kommer att få drastiska följder
eftersom i t. ex. Örnsköldsvik ca 30 % av bostadsbidragen är grundade på
taxeringsuppgift plus tillägg. Enligt beräkningar gjorda i Örnsköldsviks
kommun har 250 omräkningar skett redan nu av 1 123 ärenden utifrån ökade
inkomster. Utslaget på hela materialet enligt bedömningar kommer totalt
utbetalt bostadsbidrag i Örnsköldsviks kommun att uppgå till ca 9 milj. kr.
Med de nya beräkningsgrunderna kommer kostnaden att bli drygt 10 milj. kr.
1 milj. kr. i ökade kostnader för kommunen betyder 500 000 kr. för det
statliga bidraget.
Det finns även andra aspekter på ändringarna. Många får i dag höjda
inkomster med 20 000 kr. och mer på två år, dels utifrån de som arbetar mer
tid, dels utifrån lönehöjningar. Det finns även de som får höjda bostadsbidrag
därför att inkomsten minskar drastiskt, men det är i mindre omfattning.
Regeringens förslag betyder därför att de som får höjda inkomster får för
stort bostadsbidrag och de som får minskade inkomster får för låga
bostadsbidrag. Fördelningspolitiskt blir förslaget därför mycket orättvist,
förutom att staten kommer att vidkännas stora kostnadsökningar i stället för
de beräknade kostnadsminskningarna på 65 milj. kr. Förslaget är därför helt
oacceptabelt.
Administration
I dag består bostadsbidragen av två delar - statliga bostadsbidrag och
statskommunala bostadsbidrag. De statliga bidragen bekostas helt genom
statsbidrag medan det kommunala bekostas både av stat och kommun.
I regeringens proposition om bostadsbidrag har förordats att bostadsbidraget
i sin helhet skall omvandlas till ett kommunalt bidrag till vilket utgår
statsbidrag med 50 % om kommunen följer uppsatta regler.
Den här förändringen innebär att det blir kommunerna som kommer att ha
hela ansvaret för beräkningarna av bostadsbidragen. Det betyder att det i
princip blir endast kommunerna som kommer att han en uppbyggd administration
för att beräkna bostadsbidragen. Det finns därmed ingen anledning
att i fortsättningen diskutera att lägga över arbetsuppgifterna på
försäkringskassorna. Det beslutet borde regeringen ha kunnat fatta redan i
denna proposition i och med de ovannämnda förslagen.
Hemställan
Med hänsyn till ovanstående hemställs
1. att riksdagen beslutar att bostadsbidragen skall beräknas enligt
nuvarande metod med undantag för ändringen avseende allmänna
avdrag som del av den sammanräknade inkomsten,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts i motionen om administrationen av bostadsbidragen.
Stockholm den 23 januari 1987
Görel Thurdin (c)
Mot. 1986/87
Bo222
11
