Bostadsbidragen
Motion 1985/86:Bo218 Ulla-Britt Åbark och Axel Andersson (s)
Motion till riksdagen
1985/86: Bo218
Ulla-Britt Åbark och Axel Andersson (s)
Bostadsbidragen
Bostadsbidrag till hushåll utan barn
Tillgången till en egen bostad är av grundläggande betydelse för människors
möjlighet att fungera i samhället. Ungdomarna är en utsatt grupp på
dagens bostadsmarknad. De saknar ofta ekonomiska möjligheter att hyra
lediga lägenheter, om det över huvud taget finns sådana att tillgå.
Riksdagen har tagit fasta på ungdomarnas besvärliga situation på bostadsmarknaden
och uttryckt att detta är en fråga som måste ägnas särskild
uppmärksamhet de närmaste åren. Försöksverksamhet i kommunerna och
bostadsföretagen rörande ungas boende skall därför stimuleras. För detta
ändamål har riksdagen anslagit 1 milj. kr. En särskild delegation inom
bostadsdepartementet har också inrättats med uppgift att informera om
och uppmuntra en sådan verksamhet.
Den uppmärksamhet som ägnas ungdomarnas situation är positiv, men
det krävs också ekonomiska åtgärder. Vid årsskiftet 1985-1986 försvann
möjligheten för hushåll utan barn att få bostadsbidrag. Detta drabbar inte
bara studerande och arbetslösa ungdomar utan även andra med små ekonomiska
resurser. Ett oroande tecken på att många har svårt att klara
utgifterna för sina mest nödvändiga levnadsomkostnader är att antalet
personer som tvingats söka socialbidrag ökat kraftigt. Drygt 500000 personer
fick socialbidrag år 1984, varav över 60% var hushåll utan barn.
Höga bostadskostnader är säkert en starkt bidragande orsak till att
många har svårt att klara sin ekonomi. De ekonomiska möjligheterna för
ungdomar och andra med begränsade resurser att efterfråga en egen lägenhet
måste därför förbättras. Enligt vår mening måste bostadsbidragen till
hushåll utan barn återinföras och förstärkas. De övre hyresgränserna bör
höjas liksom inkomstgränserna för oreducerat bidrag.
Bostadsbidrag till hushåll med barn
Bostadsbidragen till barnfamiljerna har under en följd av år urholkats. De
övre hyresgränserna och inkomstgränserna har inte höjts i takt med hyresoch
inkomstutvecklingen. Antalet barnfamiljer som får bostadsbidrag har
därför minskat från 481000 år 1976 till 296000 år 1985. Den bristande
anpassningen av hyresgränserna till hyresutvecklingen har gjort att de
familjer som får bostadsbidrag måste betala en allt större andel av hyran
själva.
Bostadsbidragen till barnfamiljerna har i allt större utsträckning fått
formen av ett inkomstprövat barnbidrag, ett allmänt konsumtionsstöd.
Stimulansen att förbättra sin bostadsstandard har begränsats. Av de barnfamiljer
som fick bostadsbidrag år 1985 var 11 % trångbodda enligt den
nuvarande utrymmesnormen. I nästan 100000 hushåll kunde inte varje
barn få ett eget rum.
Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställan för budgetåret 1986/87
föreslagit att bidragsgivningen inriktas på en utrymmesstandard om tre
rum och kök för hushåll med ett barn och på att utrymmet bör öka med ett
rum för varje ytterligare barn. Enligt vår mening bör de övre hyresgränserna
anpassas till denna målsättning. Hyresgränserna bör motsvara hyrorna
i nyproducerade lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag. Eftersom
det är tämligen stora skillnader i hyresnivåer mellan olika regioner, bör
möjligheten att fastställa hyresgränserna kommunvis utredas.
I årets budgetproposition föreslås en höjning av de övre hyresgränserna
med 325 kr./månad för familjer med upp till fyra barn och 375 kr. för
familjer med fem eller flera barn.
Den nuvarande anpassningen av hyresgränsen för både ett- och tvåbarnsfamiljer
till en lägenhet med tre rum och kök resp. en lägenhet med
fyra rum och kök för tre- och fyrabarnsfamiljer bibehålls dock.
1 budgetpropositionen föreslås också en höjning av den nedre hyresgränsen
med 150 kr./månad. Därmed begränsas effekten av höjningen av de
övre hyresgränserna. Bostadsbidragen kommer i större utsträckning att gå
till familjer med höga bostadskostnader. Detta är naturligtvis en positiv
förändring, eftersom bostadsbidragen då får en större bostadssocial betydelse.
Samtidigt innebär förändringen dock att familjer med låga inkomster
och relativt måttliga hyror får lägre bostadsbidrag. Dessa familjer lever
redan nu under kärva ekonomiska villkor. Under år 1986 får de både
kraftiga hyreshöjningar och sänkta bostadsbidrag, en höjning av bostadskostnaden
med kanske 15%. För att dessa familjer skall klara sin ekonomi
är det nödvändigt att de kompenseras för de minskade bostadsbidragen,
t. ex. inom ramen för det familjepolitiska stödet. Om så sker, skulle på sikt
också den statliga delen av bostadsbidraget, som utgår med 265 kr. per
barn och månad, oavsett familjens bostadskostnad, kunna slopas. Då
skulle bostadsbidragen kunna utformas så att de får en större bostadssocial
betydelse.
Hemställan
Med stöd av ovanstående hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om behovet av förändrade regler för bostadsbidrag,
2. att riksdagen hos regeringen begär överväganden av konsekvenserna
av ändrade hyresgränser kommunvis i enlighet med motionens
förslag.
Stockholm den 27 januari 1986
Mot. 1985/86
Bo2I8
Ulla-Britt Åbark (s)
Axel Andersson (s)
1
