Bostadsbidrag

Motion 2004/05:Bo295 av Dan Kihlström m.fl. (kd)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning i syfte att ta fram ett fördelningspolitiskt bättre fungerande regelverk för bostadsbidragen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om halvårsvisa avstämningsperioder för bostadsbidragen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en höjning av bostadsbidraget med 100 kr per barn till berättigade hushåll.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en gemensam inkomstgräns på 117 000 kr innan bostadsbidraget reduceras.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett förtydligande av bestämmelserna i lagen om bostadsbidrag gällande undantag från beräkningsunderlaget av tillgångar som ärvts av förälder.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hemmaboende barn under 20 år med inkomst understigande 20 000 kr inte skall räknas in i beräkningsunderlaget för bostadsbidrag.

2Sammanfattning

Statens utgifter för bostadsbidraget har minskat från över 9 miljarder kronor 1995 till 3,5 miljarder kronor 2003. Minskningen beror i någon mån på den samhällsekonomiska utvecklingen men huvudsakligen på den reformering av bostadsbidragssystemet som den socialdemokratiska regeringen genomförde 1997. Detta har drabbat många familjer med bräcklig ekonomi mycket hårt. Av landets drygt 1 miljon hushåll med barn fick 22 procent bostadsbidrag någon gång under 2003.

Regeringen har aviserat att man ska återkomma till riksdagen med en proposition avseeende förslag om förbättrade regler för bostadsbidraget under 2005.

Kristdemokraterna har under flera år krävt en utredning som konstruerar ett nytt och fördelningspolitiskt bättre bidragssystem. Det tar dock tid innan ett nytt system kan träda i kraft varför vi föreslår flera ändringar i det nuvarande regelverket för att få bort de värsta orättvisorna. Kristdemokraterna satsar 450 miljoner kronor på bostadsbidragen utöver regeringens budget för 2005. Cirka 190 000 hushåll berörs positivt av den föreslagna regeländringen.

3Regelverket

Bostadsbidragssystemet reformerades 1997 och har lett till betydande förändringar för många bidragstagare. Bidraget är numera preliminärt och justeras efter den årliga inkomstdeklarationen. Tidigare utgjorde den samlade familjeinkomsten den bidragsgrundande inkomsten. Gränsen för när bostadsbidraget reducerades gick vid 117 000 kronor per år för båda makarna tillsammans. Nu gäller istället individuella inkomstgränser och bidraget reduceras när någon av makarnas inkomst överstiger den individuella gränsen 58 500 kronor per år. Denna gräns har varit oförändrad under en lång följd av år. Därmed urgröps värdet genom inflationen och systemet urholkas successivt. Också en begränsning av den bidragsgrundande bostadsytan har införts. För den som har ett barn ges bidrag endast upp till 80 m2, vid två barn 100 m2, vid tre barn 120 m2, vid fyra barn 140 m2 och med minst fem barn i familjen utges bostadsbidraget för maximalt 160 m2. Dessutom finns en lägsta gräns för bidragsgrundande boendekostnad. För familjer med ett barn kan boendekostnaden inte bli lägre än 3 000 kronor per månad. Därefter höjs beloppet med 300 kronor per barn upp till fem barn där lägsta kostnadsgräns blir 4 200 kronor per månad. Från en nivå på cirka 9 miljarder 1995 till 3,5 miljarder kronor 2004, har 62 procent av bostadsbidragsanslaget dragits in. Naturligtvis får det allvarliga konsekvenser. Anmärkningsvärt är att regeringen inte bättre beräknat konsekvenserna av de samlade nedskärningar som dessa år drabbat främst barnfamiljer.

4Ett fördelningspolitiskt steg tillbaka

Cirka 22 procent av alla hushåll med barn fick bostadsbidrag någon gång under år 2003. Under samma år lämnades bidrag till cirka 70 procent av hushåll med ensamstående föräldrar. Bostadsbidraget är alltså av särskilt stor betydelse för ensamstående föräldrar. Senare års regelförändringar innebär ett trendbrott i den bemärkelsen att bostadsbidragen inte längre svarar mot de uppställda målen. Med de kraftiga bidragsminskningar som många barnfamiljer nu får vidkännas torde målet att dessa familjer skall kunna efterfråga en bostad där varje barn har eget rum vara mycket avlägset. Regeringen förklarar minskningen av antalet hushåll som får bostadsbidrag med en positiv samhällsekonomisk utveckling. Detta är förstås en delförklaring. Men ett avgörande skäl är också de mycket stora förändringar av regelverket som skedde 1997. Hela det system som nuvarande regering byggt upp har haft flera anmärkningsvärda brister ur fördelningspolitisk synvinkel. Barnomsorgssubventionerna har i stor utsträckning tillfallit redan resursstarka hushåll. Föräldrapenningen är lägre ju lägre inkomst föräldern har innan barnet föds, och omvänt högre för redan högavlönade föräldrar. Barnbidraget utbetalas lika för alla. Endast bostadsbidraget kan sägas ha gynnat resurssvaga hushåll särskilt. Bostadsbidragsreglerna är ytterligare ett steg i riktning mot ett system som kan beskrivas som familjefientligt. Med individuella inkomstgränser som grund för bidraget markeras tydligt ett ideologiskt inslag som vi mött tidigare från socialdemokratiskt håll. Riksdagens bostadsutskott har under de senaste åren med stöd av riksdagsmajoriteten beslutat om en rad tillkännagivanden och ställningstaganden gällande bostadsbidragets utformning. Regeringen har ännu inte lämnat förslag till riksdagen med anledning av dessa tillkännagivanden. En översyn behöver därför snarast göras av bostadsbidragsreglerna samt de konsekvenser senare års beslut lett till. Regeringen bör därför tillsätta en utredning med direktiv om att finna ett fördelningspolitiskt bättre och rättvisare regelverk för bostadsbidragen än det nuvarande.

5Nödvändiga regeländringar

Förändringar behövs på flera plan i bostadsbidragssystemet, gällande vilka som är berättigade till bidrag, bidragets storlek och hur det ska räknas fram. Avstämningsperioden för beräkning av bostadsbidraget bör göras kortare. Den nuvarande årsvisa avstämningen efter inkomstdeklaration är alltför lång och ger oönskade effekter. Varje år får en stor grupp människor till följd av inkomstförändringar betydligt mer eller betydligt mindre bostadsbidrag än vad som är berättigat. Detta leder i många fall till återbetalningskrav som kan vara mycket problematiska för den enskilde. Enligt budgetpropositionen för 2004 uppgår andelen med återbetalningskrav till 38 procent av samtliga bidrag. Motsvarande andel för tilläggsbetalningar uppgår till 45 procent. Endast 14 procent av bidragen är rätt från början. Andra transfereringssystem, t.ex. för studiemedelsbidragen, har halvårsvisa avstämningar. Kristdemokraterna föreslår halvårsvisa avstämningsperioder också för bostadsbidragen. Där föräldrar har försörjningsansvar för hemmaboende barn upp till 21 år bör regelverket ändras så att även denna grupp kan göras berättigad till bostadsbidrag. Kristdemokraterna föreslår vidare en höjning med 100 kronor per barn till de hushåll med barn som är berättigade till bostadsbidrag. Gränsen för bidragsgrundande inkomst måste höjas från nuvarande individuella 58 500 kronor till en gemensam inkomst på 117 000 kronor innan bidraget börjar reduceras. Kristdemokraterna föreslår att regelverket för bostadsbidragen från år 2005 ändras i enlighet med ovanstående och anslår för det ändamålet 450 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Cirka 190 000 hushåll beräknas beröras av den föreslagna regeländringen. Den ovan begärda utredningen om ett nytt regelverk för bostadsbidrag behöver tid på sig. Under tiden måste flera smärre justeringar av nuvarande bidragssystem göras, ändringar för att rätta till de värsta orättvisorna. Det behövs en förändring av vad som ska räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

Ett enhälligt bostadsutskott tillstyrkte våren 2004 det förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag som regeringen lagt fram i propositionen "Vissa socialförsäkringsfrågor". Förslaget innebar att det vid beräkning av bostadsbidrag skall bortses från sådana tillgångar som ett barn fått genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande vid försäkring eller visst individuellt pensionssparande. Kristdemokraterna har tidigare motionerat om just en sådan lagändring för att undanröja den stötande effekt som uppkommer när egendom som inte kan disponeras ändå påverkar beräkningen av bostadsbidrag.

Efter att beslutet togs i riksdagen har oklarheter i lagstiftningen uppdagats. Beslutet innebar att en förmögenhet som barnet fått genom gåva, testamente eller som förmånstagare till en försäkring eller individuellt pensionssparande inte ska räknas med när beräkningen av bostadsbidraget görs. Förutsättningen är dock att barnet fått förmögenheten av någon annan än förmyndaren och att egendomen förvaltas av någon annan än förmyndaren. Oklarheter har uppstått i fall som gäller arv efter förälder som avlidit och pengarna är spärrade av överförmyndare tills barnet är myndigt. Det är viktigt att lagen blir tydlig på detta område. Därför bör regeringen återkomma med ett kompletterande förslag som förtydligar lagen på denna punkt.

Kristdemokraterna anser heller inte att inkomsten för ett hemmaboende barn under 20 år med inkomst understigande 20 000 kronor ska räknas in i beräkningsunderlaget.

Utöver dessa förslag anser Kristdemokraterna att bostadstillägget för pensionärer (utgiftsområde 11) ska höjas. Kristdemokraterna föreslår att fritidsfastighet inte ska medräknas i underlaget för inkomstprövat bostadstillägg för pensionärer och föreslår för detta ändamål 90 miljoner kronor för 2005.

Stockholm den 5 oktober 2004
Dan Kihlström (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)	Johnny Gylling (kd)
Sven Gunnar Persson (kd)	Björn von der Esch (kd)
Tuve Skånberg (kd)	Lars Gustafsson (kd)