Boendekostnader

Motion 1998/99:Bo219 av Mikael Oscarsson (kd)

Vid varje ny terminsstart trängs Uppsalas recentiorer vid studentkårens
bostadsjour. Så har det varit i åtskilliga år nu. Ändå byggs det knappast
några nya studentbostäder. Småbarnsfamiljer trängs i alltför små bostäder
och ungdomar tvingas bo kvar hemma. Bostäderna är för dyra.
Bostäderna är för få.

1 Byggandet
2
Under perioden 1937-1992 påbörjades i genomsnitt drygt 60 000
bostäder i Sverige varje år. Endast 10 av de 45 åren påbörjades det
mindre än 40 000 bostäder. Det enda året siffran var under 20 000 var
krigsåret 1939. Då var siffran ca 18 000. Sedan 1993 har det inte
påbörjats mer än drygt 10 000 bostäder varje år. Under 1997 påbörjades i
hela Sverige drygt 11 000 bostäder. Det är den lägsta siffran i Sverige
under 1900-talet. I Stockholm påbörjades inte en enda hyresrätt första
halvåret 1998. Mätt som andel av BNP ligger bygginvesteringarna på
samma nivå som 1890.

Drygt 20 000 byggnadsarbetare är arbetslösa eller sysselsatta i arbets-
marknadspolitiska åtgärder. Trots att det finns arbetslösa byggnadsarbetare,
bostadssökande ungdomar och ivriga byggföretag byggs det alldeles för lite.
Det måste förändras.

3 Boendet
4
Av alla européer bor svenskarna dyrast. I OECD betalar ingen så stor
andel av inkomsten för boendet som svenskarna gör. Samtidigt stiger
boendekostnaderna här snabbast i Europa. Idag utgör boendekostnaderna
nästan en tredjedel, eller noga räknat 31,5 %, av en genomsnittlig
disponibel inkomst. Skatternas andel av hyran i en normallägenhet i ett
flerfamiljshus är 65 %.

Sedan 1990 har byggnadsprisindex sjunkit med 16 %. Ändå har hyrorna
stigit med 35 %, på grund av skatte- och avgiftshöjningar.

Under 1990-talet har momsen på byggnadsarbeten höjts från 10 % till
25 %. Under samma tid har momsen på underhåll och fastighetsskötsel också
höjts, från 0 % till 25 %. Dessutom har flera skatter höjts och räntebidragen
avvecklats. Allt detta har fördyrat boendet.

Idag beskattas kapital placerat i bostäder på samma sätt som kapital
placerat på annat sätt, t ex i obligationer eller aktier. Samtidigt betraktas
bostadsinvesteringar som konsumtion, varvid kapitalet även är momspliktigt.
Denna dubbelbeskattning är olycklig, orättvis och måste revideras.

5 Sammanfattning
6
Den extremt höga boendekostnaden gör att människor inte har råd att bo
i nyproducerade bostäder, då produktionskostnaderna p g a höjda skatter
och avgifter stigit dramatiskt sedan 1990/91. Därför är nu
nyproduktionen så otroligt låg. Denna onda cirkel kan inte få fortsätta:
Sänk boendekostnaderna så att det blir möjligt att bo även i
nyproducerade bostäder. Detta skulle öka bostadsbyggandet och minska
byggarbetslösheten.

7 Hemställan

7 Hemställan
8
Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett åtgärdsprogram för en harmonisering av boendekostnaderna
till samma nivå som i övriga OECD-länder.

Stockholm den 28 oktober 1998

Mikael Oscarsson (kd)