Blyfri bensin
Motion 1983/84:676 Lars Ernestam och Börje Stensson
Motion
1983/84:676
Lars Ernestam och Börje Stensson
Blyfri bensin
Biltrafiken står för en stor och växande andel av många av våra luftföroreningar.
Antalet bilar har stadigt ökat sedan början av 1950-talet. Under
1970-talet har långtgående åtgärder vidtagits för att begränsa luftföroreningarna
från andra källor. Till följd härav har biltrafiken alltmer framstått
som den dominerande källan till luftföroreningar i våra tätorter.
Beträffande koloxid, kolväten och bly är biltrafiken helt bestämmande
för halterna i omgivningsluft medan den för kväveoxider bidrar till betydligt
mer än hälften.
De bensindrivna personbilarna är den kategori fordon som står för
största andelen av utsläppen.
Hälsorisker
Behovet av ytterligare åtgärder för att minska utsläppen av bilavgaser
bör givetvis värderas utifrån de hälso- och miljörisker som är förknippade
med bilavgaserna.
Ett antal ämnen som ingår i bilavgaser såsom kväveoxider, svaveloxider,
partiklar och sekundärt bildade ämnen, som ozon och andra oxidanter,
är exempel på ämnen som kan orsaka negativa hälsorisker.
De ämnen som värderats när det gäller systemtoxiska effekter är koloxid
och bly. För koloxid har främst uppmärksammats den riskgrupp som
personer med hjärt-kärlsjukdomar utgör.
Bly är en giftig tungmetall som inte bryts ned utan upplagras i naturen.
Att blyutsläpp har svåra konsekvenser för hälsa och miljö har länge varit
känt. Under senare tid har dock rapporter kommit som tyder på ännu värre
effekter än man hittills anat. 1 första hand bör nämnas risken för hjärnskador
på barn redan vid måttlig blyexponering.
De storregionala problem som bl. a. är förknippade med bilavgaser är
försurningen och bildningen av fotokemiska oxidanter. I Sverige bidrar
fordonen med ca 60 % av kväveoxidutsläppet. Kväveoxiderna bidrar i sin
tur till 30 — 50 % av surheten i nederbörden. På sikt kan ökade utsläpp av
kväveoxider få allvarliga konsekvenser för mark, sjöar och växtlighet. Det
kan vidare konstateras att den ökning av surheten i nederbörd som kan
iakttas i dag inte beror på ökning av sulfathalten i nederbörden utan på en
ökning av nitrathalten.
Utsläppet av kväveoxider och kolväten från bilavgaser svarar för en
större del av de fotokemiska reaktioner som leder till bildning av ozon och
fotokemiska oxidanter. Detta är ett problem som förekommer under som
Mot. 1983/84:676
9
marhalvåret. Förutom direkta hälsoeffekter vid smogepisoder kan vid
episoder med förhöjda oxidanthalter skador erhållas på vegetation och
odlingar på landsbygden. Flera ekonomiskt viktiga växter är känsliga
såsom sädesslagen, bladgrönsaker som sallad och spenat men även olika
slags barrträd. En uppskattning gjord av institutet för vatten- och luftvårdsforskning
pekar på att en minskad avkastning och kvalitetsförlust i
jordbruket på flera hundra miljoner kronor per år redan förekommer i
Sverige.
Det finns också starka skäl att misstänka att de skogsskador som rapporterats
bl. a. från Västtyskland har samband med förekomst av kväveoxider
och oxidanter i luften. De ekonomiska konsekvenserna för skogsbruket
härav är ännu inte möjliga att uppskatta utifrån tillgängligt underlag.
Blyfria motorbränslen
Bilavgaskommittén har genom tilläggsdirektiv den 8 mars 1979 fått i
uppdrag att, utifrån förutsättningen att blyfri bensin av regularkvalitet
skall introduceras på den svenska marknaden inom en femårsperiod,
pröva när och hur en sådan introduktion skall ske och vilka medel som
behövs för att inrikta bilisternas efterfrågan på blyfria motorbränslen.
Skälen till att introducera blyfria motorbränslen är dels att möjliggöra
användande av avgasrenande teknik som kräver sådana bränslen, dels att
minska blyutsläppen som sådana.
Det är också viktigt att blyfri bensin tillhandahålls oavsett vilka obligatoriska
krav som ställs beträffande avgasrening. Om bästa tillgängliga
teknik skall kunna användas, vilket är normalt i de flesta andra miljösammanhang,
krävs att sådant bränsle finns tillgängligt.
1 sitt betänkande Bensin utan bly (Ds Jo 1979:11) konstaterade blygruppen
att blyfri regularbensin kunde införas den 1 januari 1983. Den blyfria
bensinen kunde ges samma oktantal (93) som den blyade och priset bedömdes
bli några ören mer per liter.
Bilavgaskommittén har presenterat sitt förslag om Schweizalternativet
utifrån de förutsättningar som våren 1983 fanns beträffande införande av
blyfri bensin i Europa. Under sommaren har emellertid dessa förutsättningar
drastiskt förändrats. Sålunda har Västtyskland beslutat införa blyfri
bensin från 1986 och i princip också krav på avgasrening motsvarande
USA-83-krav. Storbritanninen har också deklarerat ett intresse av att införa
blyfri bensin under 1980-talet och detsamma gäller beträffande Danmark,
Norge och Nederländerna. Samtidigt har motståndet mot införande
av blyfri bensin hos övriga EG-länder minskat.
Härtill kommer att man inom ramen för det nordiska samarbetet inom
bilavgasområdet funnit att goda förutsättningar föreligger att införa blyfri
bensin i de nordiska länderna.
Kommittén har också tagit konsekvenserna av denna utveckling och
Mot. 1983/84:676
10
senare förordat ett införande av USA-83-kraven. Sverige bör enligt vår
mening ta ställning för USA-83-kraven. Likas bör beslut nu tas om införande
av oljefri regularbensin. Som redovisades redan i blyutredningen
kan ett mycket stort antal bilar redan nu använda blyfri regularbensin.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av
bly fri regularbensin från år 1985,
2. att riksdagen hos regeringen begär att förslag om införande av
USA-83-krav föreläggs 1983/84 års riksmöte för införande av
bilavgaskommitténs förslag.
Stockholm den 19 januari 1984
LARS ERNESTAM (fp) BÖRJE STENSSON (fp)
