Biodynamisk odling
Motion 1986/87:Jo276 Ylva Annerstedt (fp)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo276
Ylva Annerstedt (fp)
Biodynamisk odling
Den senaste tidens debatt har i blixtbelysning visat vilka brister och
nackdelar som den moderna stordriftsproduktionen av våra livsmedel för
med sig. Jordens naturliga resurser utarmas, en mängd gifter och konstgödsel
sprids i vår miljö och inom animalieproduktionen förekommer en behandling
av djuren som de flesta människor tar avstånd ifrån.
Konsumenterna ställer krav på livsmedel med kvalitet och vill inte ha en
mängd kemiska tillsatser vare sig vid odling eller vid förädling och de tar
bestämt avstånd från kött som är fyllt med hormoner eller antibiotika.
I Sverige finns det gedigna kunskaper om och omfattande erfarenheter av
den biodynamiska odlingen. Den kämpar dock en ojämn kamp mot
ekonomiska bekymmer och för det mesta också myndigheters oförstående.
Attityderna är dock nu på väg att svänga mot en mera generös och positiv
inställning till den biodynamiska odlingen och det är hög tid att ge den en del
av de gemensamma resurserna för att bevara och utvidga den kunskap och
erfarenhet som finns på området när det gäller rådgivning och utbildning.
Den här motionen föreslår
□ statligt stöd till befintlig och utvidgad rådgivning, under ansvar av
Biodynamiska föreningen,
□ statligt bidrag till upprustning och utvidgning av den befintliga utbildningen,
□ studiemedel till elever i denna utbildning.
Biodynamisk odling - ett resursbevarande alternativ
Framtiden kräver ett ökat ansvarstagande för jorden och dess begränsade
resurser. För att förverkliga detta krävs att olika odlingsinriktningar i dag får
resurser att fritt utvecklas vidare.
Den biodynamiska odlingen har sin grund i den vidgade människo- och
natursyn som vuxit fram ur den antroposofiska forskningsmetoden. Genom
hela sin uppläggning strävar denna odlingsform till att förbättra jordens
bördighet och att höja växternas motståndskraft mot parasiter och sjukdomar.
Samtidigt inriktar man sig också mot att producera livsmedel av högsta
möjliga kvalitet. Detta åstadkommer man genom att använda preparat
hämtade ur naturens slutna odlingssystem med stor återförsel av organiskt
material och genom att stimulera den mikrobiologiska aktiviteten i marken.
Växtföljdens utformning är central och man eftersträvar balans mellan
djurhållning och växtodling så att varje enhet kan bli självförsörjande med
såväl foder som stallgödsel. Markens produktivitet byggs upp genom att de
biologiska processerna stimuleras och man använder inga ämnen som är
skadliga för livsprocesserna.
Allt fler människor och organisationer har visat ett starkt ökande intresse
för den biodynamiska odlingen under de senaste åren. För att möta detta
intresse har företrädare för den biodynamiska rörelsen i Sverige anordnat
föredrag, kurser och utställningar riktade såväl till yrkesverksamma odlare
som till allmänheten. Detta arbete har utförts med ideella insatser, ofta med
personliga uppoffringar, och helt utan ekonomiskt stöd från stat eller
kommun.
Efterfrågan på den kunskap och de erfarenheter som finns samlade i orten
Järna, Nordens centrum för antroposofin, är nu så stor att de ideella
insatserna inte räcker till. Följande tre områden är de mest väsentliga för
statligt stöd: rådgivning, utbildning och forskning. Forskningen har redan
börjat få stöd på sedvanligt sätt.
Rådgivning
För att i någon mån möta den efterfrågan som finns från små och stora odlare,
från skolor, myndigheter och massmedia har Biodynamiska föreningen i
Järna ett sekretariat med en heltids- och två halvtidsanställda konsulenter
samt en person som ansvarar för Biodynamisk tidskrift. Verksamheten
finansieras genom medlemsavgifter samt genom bidrag från praktiska
biodynamiska verksamheter som Stiftelsen Saltå kvarn. Stiftelsen Biodynamiska
Produkter och från de försäljande biodynamiska odlarna.
Den huvudsakliga verksamheten är rådgivning baserad på försök och
forskning och på praktiska erfarenheter. Den sker genom besök hos odlare
över hela landet, genom rådgivning per brev och telefon, genom kortare och
längre kurser, fältvandringar och liknande.
Mycket av denna verksamhet har folkrörelsekaraktär och sker helt med
frivilliga medel och ideella insatser. Mycket sker emellertid som ett
komplement till likartad offentlig verksamhet. Det gäller t. ex. rådgivningen
till lantbrukare och trädgårdsmästare, vilka vänder sig till Biodynamiska
föreningen i stället för till lantbruksnämnderna därför att de söker råd om
alternativ odling och vill utnyttja den kunskap och erfarenhet som finns
samlad inom Biodynamiska föreningen
En annan sådan verksamhet är undervisning vid lantbruksskolor. Årligen
besöks ungefär hälften av landets lantbruksskolor med lektioner från några
timmar till hela dagar.
Allt fler praktiska initiativ i Sverige har på senaste tiden medfört starkt
ökad efterfrågan på rådgivning i alternativ odling. De visar också på ett ökat
tryck från konsumenterna på en inriktning mot högre livsmedelskvalitet i
jordbruksproduktionen.
Många exempel finns och gemensamt för dem alla är att de ställer allt
högre krav på rådgivning beträffande växtföljd, gödsling, ogräskontroll och
liknande. Varken regeringen eller lantbruksstyrelsen har trots upprepade
ansökningar beviljat bidrag.
Föreningen har utarbetat en utvecklingsplan för det fortsatta konsulentar
Mot. 1986/87
Jo276
13
betet. Den innebär bl. a. en organisation med regionalt verksamma rådgivare
som har såväl utbildning i biodynamisk odling som kvalifikationer för
rådgivning i lantbruket på lantmästar- och agronomnivå. Om statliga bidrag
beviljas kan dessa rådgivare stå till lantbruksnämndernas förfogande inom
respektive område för alternativ odling. Förebild till sådan verksamhet finns
i Holland. Den planerade utvidgningen kräver ett resurstillskott av 1 500000
kr. per år, vilket Biodynamiska föreningen inte klarar av egen kraft. Statligt
stöd är därför nödvändigt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Utbildning
Sedan 1944 har Biodynamiska föreningen och senare även Nordisk forskningsring
för biodynamisk odling arrangerat odlingskurser riktade till
allmänheten. 1969 startades en biodynamisk utbildning vid Rudolf Steinerseminariet.
Sedan 1974 är dess arbete förlagt till Skillebyholms gård utanför
Järna. Den biodynamiska linjen är sedan 1982 tvåårig. Utbildningsgården
har i dag kapacitet att ta emot 28 studenter i internatform och omfattar 50
hektar åker, betesmark och skog. I Järnaområdet odlas i dag ca 320 hektar
biodynamiskt. Denna odlingsareal är fördelad på flera självständiga lantbruk
och handelsträdgårdar, vilket ger goda möjligheter till praktikplatser och
demonstrationsgårdar i omedelbar närhet till skolan.
Lärarkollegiet vid Skillebyholm representerar till stor del den samlade
sakkunskapen inom området alternativa odlingsformer i Europa. Det är
således mer än väl kvalificerat att möta den ökade efterfrågan på utbildning.
Redan yrkesverksamma odlare önskar kortare vidareutbildningskurser och
blivande lantbrukare och trädgårdsmästare efterfrågar helårsutbildning.
För att kunna motsvara efterfrågan krävs en utvidgning av utbildningsverksamheten
till att omfatta ett- och tvååriga grundkurser samt kortare
vidareutbildningskurser av specialkurskaraktär. För att förverkliga denna
utvidgning av verksamheten krävs investeringar under de närmaste åren på
sammanlagt ca 5 milj. kr. för undervisningslokaler, elev- och medarbetarbostäder
samt maskiner för undervisningsändamål. Dessutom kommer ett
årligt driftsbidrag på drygt 100 000 kr. att bli nödvändig.
De elever som i dag följer utbildningen vid Skillebyholm åtnjuter inte
statliga studiemedel utan måste själva betala sina skolavgifter och sitt
uppehälle. För dem är det inte heller möjligt att skaffa sig inkomster genom
feriearbete. Utbildningen följer nämligen hela årets växtperiod. Det är
således rimligt att utbildningen berättigar eleverna till statliga studiemedel.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Den internationella situationen
Sökandet efter alternativ till den konventionella odlingen inom jordbruket
pågår över hela världen och har successivt blivit mer uttalat under de senaste
årtiondena. Biodynamisk odling är också en världsomspännande verksamhet.
I en del länder tar detta sig uttryck i direkta åtgärder till stöd för den
biodynamiska odlingen. I Tyskland finns t. ex. sedan några år en professur i
Mot. 1986/87
Jo276
14
alternativ odling vid universitetet i Kassel. I Holland har statligt stöd satts in
för att utveckla rådgivningen.
Avslutning
En seriös satsning på den biodynamiska odlingen ger många fördelar. Den
möter de krav konsumenterna ställer på livsmedel med högre kvalitet. Den
bidrar till att hindra jordförstöring och till att förvalta de gemensamma
resurserna. En sådan satsning innebär också att man tar till vara och stödjer
de få människor som i dag i Sverige har kunskaperna och erfarenheterna på
området.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stöd skall
utgå till de i motionen redovisade verksamheterna för biodynamisk
odling,
[att riksdagen beslutar att elever i odlingskurser för biodynamisk
odling skall vara berättigade till studiemedel.1]
Stockholm den 27 januari 1987
Ylva Annerstedt (fp)
Mot. 1986/87
Jo276
' 1986/87:Sf423
