Bevaknings- och larminstallationsverksamhet

Motion 1988/89:N275 av Per Olof Håkansson (s)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :N275

av Per Olof Håkansson (s)

Bevaknings- och larminstallationsverksamhet

I en proposition 1988/89:63 föreslår regeringen riksdagen anta förslag till
ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag m.m.

Bevakningslagen har i allt väsentligt givits en inriktning på att skapa
trygghet för bevakningsföretagens kunder. Den som köper tjänster av ett
bevakningsföretag skall genom samhällets kontroll m.m. få en viss garanti för
att företaget kan fullgöra sin uppgift på ett seriöst sätt och att dess personal
uppfyller vissa krav.

Bevakningslagens primära syfte är att reglera förhållanden mellan säljare
och köpare. Många inslag i bevakningslagen har tillkommit för att i detta
syfte reglera hur bevakningsverksamheten skall utföras gentemot tredje
man.

Bevakningslagen borde inte enbart vara ett instrument som skall reglera
förhållandet mellan beställaren och entreprenören, köparen och säljaren.
Lagen borde ges en klarare profil i de delar den gäller förhållanden gentemot
tredje man.

Bevakningsuppgifterna gäller vanligen gentemot ”allmänheten”. Detta
gäller oavsett om verksamheten bedrivs i egen regi eller genom entreprenad.
Att då enbart ställa krav på verksamheten när den sker i form av köp av
tjänster och inte i egen regi är principiellt felaktigt.

Det måste anses som otillfredsställande att bevakningsverksamhet som
organiseras som en del i ett företag och där allmänheten berörs av
verksamheten inte omfattas av bevakningslagen. Av samma skäl är det
undantag som i dag gäller för bevakning som utförs av kommunal myndighet
tveksamt. De ställda kraven på kompetens med mera bör därför ges en
generell räckvidd och omfatta all bevakningsverksamhet som berör tredje
man.

Frågan om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där företagets
ledning har sitt säte. Denna länsstyrelse svarar sedan även för tillsynen av
företaget. Detta innebär främst vad gäller tillsynen förhållanden som inte är
enhetliga. Det kan konstateras att tillsynsverksamheten såsom den idag
utförs är mycket varierad, såväl till innehåll som till effektivitet. Verksamheten
är dessutom svår att överblicka.

En verksamhet som ligger mycket nära bevakningsverksamhet och inte
sällan utövas i samma företag eller i koncernförhållande är utveckling,
installation och drift av larmanläggningar. Larminstallationsverksamhet
m.m. får inte bedrivas utan tillstånd av polismyndigheten på den ort där
verksamhetens ledning utövas. Denna polismyndighet utövar också tillsyn

över verksamheten. Dock gäller att staten och auktoriserat bevakningsföre- Mot. 1988/89
tag ej behöver tillstånd. ‘ N275

Enligt min uppfattning är larminstallationsverksamheten inte en sådan
snävt begränsad verksamhet att polismyndigheten i den ort där verksamhetens
ledning skall utövas på ett rationellt och smidigt sätt kan fullgöra sina
uppgifter. Det är vidare mindre lämpligt att verksamheter som i dess
praktiska utövning är så näraliggande när det gäller till exempel tillstånd och
tillsyn hanteras av olika organ. Tillstånds- och tillsynsverksamheten bör med
fördel administrativt samordnas för bevaknings- och larmföretag.

I vissa avseenden finns emellertid likheter mellan bevakningslagen och
lagen om larminstallationer. Bevakningsverksamhet i egen regi har ovan
diskuterats och kritiserats. Samma principiella brist har lagen om larminstallationer.
Enligt denna lag så avses med larminstallationsverksamhet yrkesmässig
verksamhet för installation, montering, reparation eller ändring av
larmanläggning. Begreppet yrkesmässig innebär en avgränsning på så sätt att
egen-regi-sektorn icke omfattas av lagen. De åligganden som en larminnehavare
är skyldig att iaktta bör inte vara beroende av om installationsverksamheten
utförts som yrkesmässig verksamhet eller i egen regi.

För regleringen av tystnadsplikten i ett bevakningsföretag gäller att den
inte är heltäckande och vidare att den är olika grundad med hänsyn till vilka
arbetsuppgifter som utföres. Enligt min mening bör tystnadsplikten vara
offentligrättsligt reglerad. En i lag sådan ålagd tystnadsplikt bör avse
samtliga, all personal såväl föreståndaren för verksamheten som styrelseledamöter.
Tystnadsplikten bör vara ensartad i ett larmföretag.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn och samordning av
lagen om bevakningsföretag och lagen om larminstallationer i enlighet
med vad som anges i motionen.

Stockholm den 24 januari 1989

Per Olof Håkansson (s)

18

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär en översyn och samordning av lagen om bevakningsföretag och lagen om larminstallationer i enlighet med vad som anges i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär en översyn och samordning av lagen om bevakningsföretag och lagen om larminstallationer i enlighet med vad som anges i motionen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.