Betygen i grundskolan
Motion 1983/84:659 Anna Wohlin-Andersson
15
Motion
1983/84:659
Anna Wohlin-Andersson
Betygen i grundskolan
Från och med läsåret 1982/83 infördes en ny läroplan för grundskolan.
Från samma tidpunkt inskränktes den obligatoriska betygssättningen i
grundskolan till årskurserna 8 och 9. Jag anser att denna betygssättning
inträffar för sent och för sällan. Dessutom avspeglar strävan hos en del
politiker att skapa en i det närmaste betygsfri grundskola inte den allmänna
inställningen till betyg.
I maj 1980 publicerades en SIFO-undersökning om folks inställning till
betyg. På frågan om vi skall fortsätta att ge betyg på grundskolan eller om
dessa skall avskaffas svarar 86% ”fortsätta”. Endast 10% vill avskaffa
betygen.
På frågan om vi bör ge betyg fler terminer än i årskurserna 8 och 9 vill
61 % ha detta, 31 % tycker det är lagom och endast 4% vill ge betyg vid
färre tillfällen.
SIFO drar själv slutsatsen att ”de som vill avskaffa betygen arbetar att
döma av vår undersökning mot folkmajoritetens vilja”. Man hänvisar till
en tidigare undersökning, gjord 1970, då 15 % ville avskaffa betygen och
79 % ville behålla dem. Då den nu publicerade undersökningen gällde
enbart grundskolan, kunde man ha förväntat sig att fler skulle vilja avskaffa
betygen. Så är inte fallet. SIFO drar slutsatsen att ”betygen vinner
snarare än förlorar i opinionen”. Det finns enligt min uppfattning ingen
vettig anledning att riksdagen vidhåller ett beslut som inte har stöd varken
hos föräldrar eller elever.
Riksdagen har hitintills uttalat att betygen behövs som ett urvalsinstrument
till vidareutbildning. Detta är riktigt och viktigt. Men betygen behövs
också för att ge information och motivation genom alla stadier av såväl
grundskola som gymnasium. Genom att sätta betyg först de två sista åren
av den obligatoriska skolan undandras eleverna under sju år viktig information
om och bedömning av sina prestationer i skolan. Det är också
otillfredsställande att först i årskurs 8 få reda på vilka ökade insatser som
eventuellt måste till för att komplettera kunskaperna. Det olyckliga beslutet
att göra gymnasieintagningen med stöd av höstterminsbetyget i 9:an har
ytterligare poängterat detta.
Den information som betygen ger åt såväl elever som föräldrar bör
kompletteras med återkommande samtal. Dessa har visat sig fylla en stor
uppgift i arbetet med att skapa personliga relationer mellan föräldrar och
lärare. Denna personliga kontakt är också viktig när det gäller att förklara
vad som döljer sig bakom betygssiffrorna.
Mot. 1983/84:659
16
Av vikt är också att betygen innehåller så många betygssteg att en
rättvisande betygssättning blir möjlig. För att uppnå detta behövs förmodligen
en sjugradig skala.
Det är också rimligt att eleverna ges möjlighet att senare i livet komplettera
och förbättra sina slutbetyg från grundskolan. Det svenska utbildningssystemet
bygger ju i hög grad på tesen ”det är aldrig för sent att
utbilda sig”. Då kan det inte vara rättvist att undandra ungdomar denna
möjlighet ”att bättra det som fordom brast”.
Det är också oerhört viktigt att vi snarast får till stånd s. k. viktning av
betygen. Det kan inte vara rimligt att betyget för t. ex. en timme Filosofi i
veckan skall väga lika mycket som t. ex. 5 timmar matematik. Eller som en
elev uttryckte det: ”Man behöver ju inte vara jättebra i matte för att bli en
bra herrfrisör”. Utan en vettigt genomtänkt viktning av betygen får vi inte
rätt man eller kvinna på rätt plats och tar inte till vara olika elevers
speciella begåvning.
Med anledning av ovanstående hemställer jag
1. att riksdagen beslutar att upphäva det tidigare fattade beslutet
att betygen endast skall vara obligatoriska i årskurs 8 och 9,
2. att riksdagen beslutar att uttala att betyg bör ges i årskurserna 3,
6 och 7 samt under höst- och vårterminerna i årskurs 8 och 9,
3. att riksdagen beslutar att betygsskalan skall vara sjugradig,
4. att riksdagen beslutar att bestämmelserna ändras så att alla
elever ges rätt att utan tidsbegränsning komplettera sina slutbetyg
från grundskolan,
5. att riksdagen beslutar att ett system för viktning av betygen
snarast genomförs.
Stockholm den 19 januari 1984
ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c)
Liber Tryck Stockholm 1984
