Betyg i grundskolan

Motion 2012/13:Ub472 av Richard Jomshof m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett omarbetat förslag där det framgår att betyg ska sättas vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval fr.o.m. årskurs 4 i grundskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjligheten för rektorer att besluta om sammanfattande betyg för samhällsorienterande (SO) respektive naturorienterande (NO) ämnen i årskurs 6 ska tas bort.

Svensk skolas kräftgång

Hösten 2009 kunde vi ta del av en rapport från den internationella kunskapsmätningen Timss (Trends in International Mathematics and Science Study), som visade att Sverige har sjunkit i rankningen vad gäller gymnasieelevernas kunskaper. Av de länder som deltog i mätningen hamnade Sverige på en jumboplats (plats nio av totalt tio) när det gäller kunskaperna i matematik och på plats fem i ämnet fysik. Det visade sig dessutom att andelen elever som har sämre kunskaper än en ”medelgod kunskapsnivå” nästan har fördubblats och att endast en procent av gymnasieeleverna når upp till det högsta resultatet i matematik. I själva verket finns det inget land som sjunker så mycket som Sverige i den ovan nämnda undersökningen.

Resultatet är dock ingen nyhet i sig. Redan 2003 visade Timss-rapporten att svenska elever blivit allt sämre i ämnena matematik och naturvetenskap, en bild som förstärktes ytterligare i Timss-rapporten från 2007, i vilken det dessutom framkom att svenska elever hamnade under EU–OECD-genomsnittet i dessa båda ämnen.

Även industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation OECD visade i sin så kallade PISA-rapport (Programme for International Student Assessment) år 2003, där man jämförde skolresultat från 41 länder (varav 30 medlemmar i OECD), att det hade gått utför med Sverige jämfört med undersökningen 2000 vad gäller ämneskunskaper, problemlösning och disciplin. PISArapporten från 2006 förstärkte denna bild ytterligare.

Värt att notera är att i PISA.rapporten från 2000 hade sju OECD-länder ett signifikant bättre resultat än Sverige. År 2003 var motsvarande antal åtta länder, och år 2006 var det så många som tolv OECD-länder som hade signifikant bättre resultat än Sverige. I PISA-rapporten från 2006 framkom dessutom att svenska elever låg på en genomsnittlig nivå i naturvetenskap och matematik, medan de i de två tidigare undersökningarna placerat sig strax över genomsnitten.

Oroväckande signaler sänder dessutom Timss-undersökningen från 2007 som visar att det förekommer en ökad spridning mellan elever, det vill säga att klyftan mellan elever som presterar bra respektive dåligt ökar, med en ökad segregation som följd.

Betyg från årskurs fyra

Dagens skola kännetecknas allt mer av att elever skall lära sig på egen hand genom att själva söka information. Traditionella prov ersätts ofta av redovisningar och olika typer av grupparbeten, samtidigt som det blir allt viktigare att lärande måste vara roligt. Lärarrollen har kommit att undermineras och i allt större utsträckning enbart utgöra en organisatorisk funktion som skall uppmuntra fria studier och fritt forskande. Att så verkligen är fallet förstärks av den senaste rapporten från Timss (2009) som visar att Sverige har mindre undervisningstid än övriga länder som ingår i studien och mer tid för individuellt arbete, vilket också påverkar resultaten. Det är tydligt att eleverna behöver fler lärarledda lektioner i de aktuella ämnena – av behöriga och kompetenta lärare.

För de elever som tidigt kan ta ansvar, som kommer från studievana hem och som är studiemotiverade, kan dessa studiemetoder fungera. Den många gånger kravlösa skolan riskerar dock att missgynna i första hand studiesvaga elever eftersom det ofta är dessa personer som behöver tydliga ramar och mål för att kunna prestera. Detta tillsammans med avskaffandet av betyg på grundskolans låg- och mellanstadium under 1970-talet, har främst kommit att drabba barn från hem utan studietraditioner, en bild som förstärks av rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Att riksdagen beslutat att införa betyg från årskurs sex i grundskolan är något positivt och ett steg i rätt riktning. Sverigedemokraterna menar dock att betyg skall införas redan i årskurs fyra, då vi menar att barnen tidigt måste lära sig att tydliga utvärderingar och betyg är en naturlig och integrerad del av den svenska skolan, förutom andra fördelar betyg ger, inte minst ökade möjligheter att tidigt upptäcka barn i behov av stödinsatser.

Att införa betyg i årskurs fyra ter sig dessutom mer naturligt då eleverna börjar ett nytt stadium, mellanstadiet. Att tidiga betyg har en positiv inverkan ser vi för övrigt i vårt grannland Finland, där man valt att hålla kvar vid betygen i de lägre årskurserna.

Ett av huvudmålen med Sverigedemokraternas skolpolitik är att skapa en likvärdig skola där alla barn och ungdomar ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, en skola där ingen lämnas utanför och faller mellan stolarna. Vi är därför mycket tveksamma till förslaget att låta rektor sätta sammanfattande betyg i samhällsorienterande (SO) respektive naturorienterande (NO) ämnen i årskurs sex. För att en likvärdig skola skall vara möjlig krävs det att betygssättningen är likvärdig över hela landet, varför vi menar att denna möjlighet omedelbart skall tas bort.

Stockholm den 26 september 2012
Richard Jomshof (SD)
Mattias Karlsson (SD)	Margareta Larsson (SD)
Björn Söder (SD)