Betalningar till och från staten

Motion 1984/85:822 Lars Tobisson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:822

Lars Tobisson m. fl.

Betalningar till och från staten

Snabba och smidiga betalningsformer är viktiga för allmänheten och
näringslivet. Både posten och bankväsendet har under senare tid genomfört
förenklingar och förbättringar i sin service. Bankerna erbjuder nu allmänheten
att samla sina tillgodohavanden till ett enda räntebärande konto, till
vilket kan knytas olika tjänster för betalningsförmedling såsom privatgiro
eller sparbanksgiro för privatpersoner samt kort för automatiska uttag.

Denna strävan efter rationella betalningsformer hämmas emellertid av att
statens betalningsrutiner på många områden fortfarande är otidsenliga. En
del förbättringar har visserligen skett de senaste åren. Sålunda kan numera
inbetalning av inkomst- och förmögenhetsskatt samt arbetsgivaravgift ske via
antingen bank eller post på likvärdiga villkor, och riksförsäkringsverkets
utbetalningar av barnbidrag, pensioner m. m. behöver inte längre gå
omvägen via posten. Men på andra områden tillämpas fortfarande krångliga
och föråldrade betalningsformer, vilket kan härledas till den statliga
bestämmelsen från år 1925 att prioritera postgirot vid betalningsförmedlingen.

Enligt vår mening bör betalningssystemet fungera så praktiskt som
möjligt. Förutsättningen härför är fri konkurrens mellan olika institut och
betalningsformer. Staten skall inte favorisera postgirot eller någon särskild
bank, när likvärdiga eller bättre betalningsrutiner finns att tillgå på annat
håll. Kvardröjande rester av postgirots och PK-bankens monopolställning
när det gäller statliga betalningar bör således upphöra.

Enklare inbetalning av mervärdeskatt och punktskatter

På samma sätt som vid inbetalning av inkomstskatt, förmögenhetsskatt
och arbetsgivaravgifter borde moms och punktskatter kunna betalas via bank
lika väl som via posten. För många företag och privatpersoner skulle detta
medföra en väsentlig förenkling. Det skulle också ge dem fördelar från
räntesynpunkt, eftersom inbetalningen då kan göras på förfallodagen direkt
från bankkontot i stället för dagen före, vilket nu krävs när överföring måste
ske från exempelvis checkkonto till postgirot.

Bestämmelserna för inbetalning av mervärdeskatt och punktskatter bör
således snarast ändras så att de kan utföras även via bank på samma sätt som
gäller för inkomstskatt, förmögenhetsskatt och arbetsgivaravgift.

1 Riksdagen 1984185.3 sami Nr822-824

Mot. 1984/85:822

2

Utbetalning av överskjutande skatt

En utbetalningsavi för överskjutande skatt kan lösas in hos posten eller i
bank. Men utsändningen via posten är en onödig omgång, som leder till
extrakostnader för statsverket och ränteförluster för betalningsmottagarna.
Större delen av de drygt 25 milj. kr. som skatteväsendet i dag betalar till
postverket för denna hantering torde kunna inbesparas genom att övergå till
en kontorutin.

Säkerhetsskäl motiverar också en ändring av nuvarande utbetalningsrutiner
för skatteåterbäringen. Detta understryks av brottsförebyggande rådet,
som i sina båda utredningsrapporter om ökat skydd för värdetransporter
(BRÅ PM 1979:1 och 1983:2) framhåller att kontantlösa betalningsrutiner
bör användas i ökad omfattning. I fråga om skatteåterbäringen framhåller
rådet följande (PM 1983:2, s. 19):

Nuvarande utbetalningssystem innebär att stora kontanta värdemängder
upplagras och hanteras. Återbetalningen av överskjutande skatt är den
största punktutbetalningen årligen. Post och banker rekvirerar då mycket
stora summor från riksbanken vilka sprids över landet under loppet av någon
vecka.

Antalet löne- och pensionskonton i bankerna som är tillgängliga för
automatiska betalningar av detta slag utgör drygt fem miljoner, vartill
kommer drygt en miljon postgirokonton. Förutsättningarna för ökad användning
av kontantlösa betalningsrutiner är därför mycket goda. Tillgång
till ett rationellt och säkert utbetalningssystem finns. Detta måste utnyttjas
bättre än vad som är fallet i dag.

Om den skattskyldige i samband med självdeklarationen anger ett postgiro/
bankkontonummer, kan eventuellt förekommande överskjutande skatt
utbetalas direkt till detta. Denna metod - som tillämpas i Finland med gott
resultat - sparar tid, är betydligt säkrare och torde dessutom få en viss
sparstimulerande effekt.

Deklarationsblanketter bör således från taxeringsåret 1986 innehålla en
ruta för uppgivande av kontonummer, dit vederbörande skattemyndighet
åtar sig att sända eventuell överskjutande skatt. Ett alternativ kan vara att
betalningsmottagaren ger sin bank i uppdrag att uppbära eventuell skatteåterbäring
och sätta in beloppet på hans/hennes konto på samma sätt som
sker beträffande barnbidrag m. m.

Statens betalningar

Som inledningsvis berördes har riksförsäkringsverket infört enklare och
smidigare rutiner för utbetalning av vissa sociala förmåner. Det är angeläget
att andra statliga förvaltningar följer i samma spår.

Betalningar till och från bostadsstyrelsen skulle kunna ske smidigare och
säkrare, om inte alltid posten måste användas. Regeringen bör uppdra åt

Mot. 1984/85:822

3

berörda myndigheter att vidta erforderliga förändringar i sina betalni’ »sa tiner.

Möjligheter föreligger numera för staten att utbetala löner och ,• tioner
via annan bank än PK-banken. Överläggningar har också förts n;ed andra
banker om en flyttning av betalningsuppdraget. Trots att staten därvid
erbjöds fördelaktigare villkor, träffades nytt avtal med PK-b Med

hänsyn till de besparingsmöjligheter som ett anbudsförfarande skulle
medföra, bör regeringen uppdra åt statens löne- och pensionsverk att i
föreskriven ordning föranstalta om upphandling avseende förmedling av
statliga löner, pensioner och utfallande belopp på grupplivförsäkringar till
kontohavare i andra banker än PK-banken.

Statens kassahållning

F. n. tar det upp till fyra bankdagar, innan en inbetalning från ett företag
eller en privatperson till en statlig myndighet når sin slutstation - statsverkets
checkräkning i riksbanken - och därmed kan påverka statsskuldens storlek
och den därav uppkommande räntebelastningen. Beräkningar utförda på
basis av uppgifter i den statliga utredningen Rationellare girohantering tyder
på att statsverkets behov av kort upplåning skulle kunna minskas med inemot
5 miljarder kronor, om betalningar till statliga verk och myndigheter fick gå
direkt till riksbanken utan att ta en omväg över postgirot. Räntekostnaderna
på statsskulden skulle kunna minska med 600-700 milj. kr. per år.

Detta skulle kunna uppnås, om postverket och bankerna ålades att
inleverera inkommande likvider direkt till statsverkets/myndighetens checkräkning
i riksbanken. Utbetalningar skulle på motsvarande sätt kunna ske
genom att erforderligt belopp dras direkt på myndighetens konto i riksbanken
utbetalningsdagen. Med detta system skulle staten spara avsevärda
belopp, samtidigt som myndigheter, företag och enskilda - i enlighet med vad
som tidigare föreslagits i denna motion - ges möjlighet att fritt välja posteller
bankgiro för sina betalningar.

Reformarbetet

Ovan redovisade förslag till förändringar har framförts under en följd av
år. Arbetet med att förverkliga dessa tämligen självklara förbättringar har
emellertid gått trögt. Vid förra riksmötet avslogs en likalydande motion
(1983/84:590) med motiveringen att en arbetsgrupp tillsatts i regeringskansliet
med uppgift att se över hanteringen av de statliga betalningarna och den
statliga uppbörden i postgirosystemet. Riksdagsmajoriteten förutsatte, att
utredningsarbetet skulle bedrivas skyndsamt.

Arbetsgruppen har därefter inte vidare avhörts, och dess verksamhet synes
ha upphört. Riksdagen har därför nu särskild anledning att klargöra sin

Mot. 1984/85:822

4

positiva inställning till förenklingar och förbättringar i rutinerna för betalningar
från och till staten.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställs

1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
postgirots och PK-bankens monopolställning vid statliga betalningar
bör upphöra,

2. att riksdagen begär att regeringen ändrar bestämmelserna om
inbetalning och återbetalning av mervärdeskatt och punktskatter
så att sådan betalning kan ske via bank,

3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om utbetalning
av överskjutande skatt i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbetalning av statliga bidrag och förmåner,

5. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt statens löne- och
pensionsverk att föranstalta om upphandling avseende förmedling
av statliga löner, pensioner och utfallande belopp på grupplivförsäkringen
till kontohavare i andra banker än PK-banken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om snabbare överföring till och från riksbanken
av statens betalningar.

Stockholm den 21 januari 1985

LARS TOBISSON (m)
LENNART BLOM (m)

MARGARETA GARD (m)
ANDERS ANDERSSON (m)
RUNE RYDÉN (m)

ANDERS G. HÖGMARK (m)

FILIP FRIDOLFSSON (m)
HUGO HEGELAND (m)
MARGIT GENNSER (m)
OVE ERIKSSON (m)