Betalningar till och från staten

Motion 1983/84:590 Lars Tobisson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

4

Motion

1983/84:590

Lars Tobisson m. fl.

Betalningar till och från staten

Snabba och smidiga betalningsformer är viktiga för allmänheten och
näringslivet. Både posten och bankväsendet har under senare tid genomfört
förenklingar och förbättringar i sin service. Bankerna erbjuder nu
allmänheten att samla sina tillgodohavanden till ett enda räntebärande
konto, till vilket kan knytas olika tjänster för betalningsförmedling såsom
privatgiro eller sparbanksgiro för privatpersoner samt kort för automatiska
uttag.

Denna strävan efter rationella betalningsformer hämmas emellertid av att
statens betalningsrutiner på många områden fortfarande är otidsenliga. En
del förbättringar har visserligen skett de senaste åren. Sålunda kan numera
inbetalning av inkomst- och förmögenhetsskatt ske via antingen bank eller
post på likvärdiga villkor, och riksförsäkringsverkets utbetalningar av
barnbidrag, pensioner m.m. behöver inte längre gå omvägen via posten.
Men på andra områden tillämpas fortfarande krångliga och föråldrade
betalningsformer, vilket kan härledas till den statliga bestämmelsen från år
1925 att prioritera postgirot vid betalningsförmedlingen.

Enligt vår mening bör betalningssystemet fungera så praktiskt som
möjligt. Förutsättningen härför är fri konkurrens mellan olika institut och
betalningsformer. Staten skall inte favorisera postgirot eller någon särskild
bank, när likvärdiga betalningsrutiner finns att tillgå på annat håll.
Kvardröjande rester av postgirots och PK-bankens monopolställning när det
gäller statliga betalningar bör således upphöra.

Enklare inbetalning av arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt

På samma sätt som vid inbetalning av inkomst- och förmögenhetsskatt
borde arbetsgivaravgifter och moms kunna betalas via bank likaväl som via
posten. För många mindre företag och privatpersoner skulle detta medföra
en väsentlig förenkling. Det skulle också ge dem fördelar från
räntesynpunkt, eftersom inbetalningen då kan göras på förfallodagen i stället
för dagen före, vilket nu krävs när överföring måste ske från exempelvis
checkkonto till postgirot.

Bestämmelserna för inbetalning av arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt
bör således snarast ändras så att de kan utföras även via bank på samma sätt
som gäller för inkomst- och förmögenhetsskatt.

Mot. 1983/84:590

5

Utbetalning av överskjutande skatt

En utbetalningsavi för överskjutande skatt kan lösas in hos posten eller i
bank. Men utsändningen via posten är en onödig omgång, som leder till
extrakostnader för statsverket och ränteförluster för betalningsmottagarna.
Större delen av de 20 milj. kr. som skatteväsendet i dag betalar till postverket
för denna hantering torde kunna inbesparas genom att övergå till en
kontorutin.

Säkerhetsskäl motiverar också en ändring av nuvarande utbetalningsrutiner
för skatteåterbäringen. Detta understryks av Brottsförebyggande rådet,
som i sina båda utredningsrapporter om ökat skydd för värdetransporter
(BRÅ PM 1979:1 och 1983:2) framhåller att kontantlösa betalningsrutiner
bör användas i ökad omfattning. I fråga om skatteåterbäringen framhåller
rådet följande (PM 1983:2, s. 19):

Nuvarande utbetalningssystem innebär att stora kontanta värdemängder
upplagras och hanteras. Återbetalningen av överskjutande skatt är den
största punktutbetalningen årligen. Post och banker rekvirerar då mycket
stora summor från riksbanken vilka sprids över landet under loppet av någon
vecka.

Antalet löne- och pensionskonton i bankerna som är tillgängliga för
automatiska betalningar av detta slag utgör drygt fem miljoner, vartill
kommer drygt en miljon postgirokonton. Förutsättningarna för ökad
användning av kontantlösa betalningsrutiner är därför mycket goda. Tillgång
till ett rationellt och säkert utbetalningssystem finns. Detta måste utnyttjas
bättre än vad som är fallet i dag.

Om den skattskyldige i samband med självdeklarationen anger ett
postgiro/bankkontonummer, kan eventuellt förekommande överskjutande
skatt utbetalas direkt till detta. Denna metod - som tillämpas i Finland med
gott resultat - sparar tid, är betydligt säkrare och torde dessutom få en viss
sparstimulerande effekt.

Deklarationsblanketter bör således från taxeringsåret 1985 innehålla en
ruta för uppgivande av kontonummer, dit vederbörande skattemyndighet
åtar sig att sända eventuell överskjutande skatt. Ett alternativ kan vara att
betalningsmottagaren ger sin bank i uppdrag att uppbära eventuell
skatteåterbäring och sätta in beloppet på hans/hennes konto på samma sätt
som sker beträffande barnbidrag m. m.

Statens betalningar

Som inledningsvis berördes har riksförsäkringsverket nyligen infört
enklare och smidigare rutiner för utbetalning av vissa sociala förmåner. Det
är angeläget att andra statliga förvaltningar följer i samma spår.

Sedan flera år föreligger ett förslag att centrala studiestödsnämnden skall
få sätta in studiemedel direkt på den studerandes bankkonto utan att behöva
gå omvägen via posten. Även betalningar till och från bostadsstyrelsen skulle

Mot. 1983/84:590

6

kunna ske smidigare och säkrare, om inte alltid posten måste användas.
Regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att vidta erforderliga
förändringar i sina betalningsrutiner.

Möjligheter föreligger numera för staten att utbetala löner och pensioner
via annan bank än PK-banken. Överläggningar har också förts med andra
banker om en flyttning av betalningsuppdraget. Trots att staten därvid
erbjöds fördelaktigare villkor, träffades nytt avtal med PK-banken. Med
hänsyn till de besparingsmöjligheter som ett anbudsförfarande skulle
medföra, bör regeringen uppdra åt statens löne- och pensionsverk att i
föreskriven ordning föranstalta om upphandling avseende förmedling av
statliga löner, pensioner och utfallande belopp på grupplivförsäkringar till
kontohavare i andra banker än PK-banken.

Statens kassahållning

För närvarande tar det upp till fyra bankdagar, innan en inbetalning från
ett företag eller en privatperson till en statlig myndighet når sin slutstation statsverkets
checkräkning i riksbanken - och därmed kan påverka
statsskuldens storlek och den därav uppkommande räntebelastningen.
Beräkningar utförda på basis av uppgifter i den statliga utredningen
Rationellare girohantering tyder på att statsverkets behov av kort upplåning
skulle kunna minskas med inemot 5 miljarder kronor, om betalningar till
statliga verk och myndigheter fick gå direkt till riksbanken utan att ta en
omväg över postgirot. Räntekostnaderna på statsskulden skulle kunna
minska med 600-700 milj. kr. per år.

Detta skulle kunna uppnås, om postverket ålades att inleverera
inkommande likvider via postgirot direkt till statsverkets/myndighetens
checkräkning i riksbanken. Utbetalningar skulle på motsvarande sätt kunna
ske genom att erforderligt belopp dras direkt på myndighetens konto i
riksbanken utbetalningsdagen. Med detta system skulle staten spara
avsevärda belopp, samtidigt som företag och enskilda - i enlighet med vad
som tidigare föreslagits i denna motion - ges möjlighet att fritt välja posteller
bankgiro för sina betalningar.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
postgirots och PK-bankens monopolställning vid statliga betalningar
bör upphöra,

2. att riksdagen begär att regeringen ändrar bestämmelserna om
inbetalning av arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt så att
inbetalning härav kan ske via bank,

3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om
utbetalning av överskjutande skatt i enlighet med vad i motionen
anförts,

Mot. 1983/84:590

7

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbetalning av statliga bidrag och förmåner,

5. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt statens löne- och
pensionsverk att föranstalta om upphandling avseende förmedling
av statliga löner, pensioner och utfallande belopp på grupplivförsäkringen
till kontohavare i andra banker än PK-banken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om snabbare överföring till och från riksbanken
av statens betalningar.

Stockholm den 18 januari 1984

LARS TOBISSON (m)
LENNART BLOM (m)

MARGARETA GARD (m)
ANDERS ANDERSSON (m)
RUNE RYDÉN (m)

ANDERS G. HÖGMARK (m)

FILIP FRIDOLFSSON (m)
HUGO HEGELAND (m)
MARGIT GENNSER (m)
OVE ERIKSSON (m)