Betalningar till och från staten

Motion 1982/83:534 Lars Tobisson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

8

Motion

1982/83:534

Lars Tobisson m. fl.

Betalningar till och från staten

Snabba och smidiga betalningsformer är viktiga för allmänheten och
näringslivet. Både posten och bankväsendet har under senare tid genomfört
förenklingar och förbättringar i sin service. Bankerna erbjuder nu allmänheten
att samla sina tillgodohavanden till ett enda räntebärande konto, till
vilket kan knytas olika tjänster för betalningsförmedling såsom privatgiro
eller sparbanksgiro för privatpersoner samt kort för automatiska uttag.

Denna strävan efter rationella betalningsformer hämmas emellertid av att
statens betalningsrutiner på många områden fortfarande är otidsenliga. En
del förbättringar har visserligen skett de senaste åren. Sålunda kan numera
inbetalning av inkomst- och förmögenhetsskatter ske i både bank och post på
likvärdiga villkor, och riksförsäkringsverkets utbetalningar av barnbidrag,
pensioner m. m. behöver inte längre gå omvägen via posten. Men på andra
områden tillämpas fortfarande krångliga och föråldrade betalningsformer,
vilka får ses som ett utflöde av den statliga bestämmelsen från år 1925 att
prioritera postgirot vid betalningsförmedlingen.

Enligt vår mening bör betalningssystemet fungera så praktiskt som
möjligt. Förutsättningen härför är fri konkurrens mellan olika institut och
betalningsformer. Staten skall inte favorisera postgirot eller någon särskild
bank, när likvärdiga betalningsrutiner finns att tillgå på annat håll.
Kvardröjande rester av postgirots och PK-bankens monopolställning när det
gäller statliga betalningar bör således upphöra.

Enklare inbetalning av arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt

Analogt med inbetalning av inkomst- och förmögenhetsskatter borde
arbetsgivaravgifter och moms kunna betalas via bank lika väl som posten.
För många mindre företag och privatpersoner skulle detta medföra en
väsentlig förenkling. Det skulle också ge dem fördelar från räntesynpunkt,
eftersom inbetalningen då kan göras på förfallodagen i stället för dagen före,
vilket nu krävs när överföring måste ske från exempelvis checkkonto till
postgirot.

Bestämmelserna för inbetalning av arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt
bör således snarast ändras så att de kan utföras även via bank på samma sätt
som gäller för inkomst- och förmögenhetsskatter.

Utbetalning av överskjutande skatt

En utbetalningsavi för överskjutande skatt kan lösas in hos posten eller i
bank. Men utsändningen via posten är en onödig omgång, som leder till

Mot. 1982/83:534

9

extrakostnader för statsverket och ränteförluster för betalningsmottagarna.
Dessutom kvarstår vissa problem med säkerheten, även om en del
förbättringar åstadkommits.

Om den skattskyldige i samband med självdeklarationen anger ett
postgiro/bankkontonummer, kan eventuellt förekommande överskjutande
skatt utbetalas direkt till detta. Denna metod - som tillämpas i Finland med
gott resultat - sparar tid, minskar risken för försvinnande på vägen och torde
dessutom få en viss sparstimulerande effekt.

Deklarationsblanketter bör således från taxeringsåret 1984 innehålla en
ruta för uppgivande av kontonummer, dit vederbörande skattemyndighet
åtar sig att sända eventuell överskjutande skatt. Ett alternativ kan vara att
betalningsmottagaren ger sin bank i uppdrag att uppbära eventuell skatteåterbäring
och sätta in beloppet på hans/hennes konto på samma sätt som
sker beträffande barnbidrag m. m.

Statens betalningar

Som inledningsvis berördes har riksförsäkringsverket nyligen infört
enklare och smidigare rutiner för utbetalning av vissa sociala förmåner. Det
är angeläget att andra statliga förvaltningar följer i samma spår.

Sedan flera år föreligger ett förslag att centrala studiestödsnämnden skall
få sätta in studiemedel direkt på den studerandes bankkonto. Även
betalningar till och från bostadsstyrelsen skulle kunna ske smidigare och
säkrare, om inte alltid posten måste användas. Regeringen bör uppdra åt
berörda myndigheter att vidta erforderliga förändringar i sina betalningsrutiner.

Möjligheter föreligger numera för staten att utbetala löner och pensioner
via annan bank än PK-banken. Överläggningar har också förts med andra
banker om en flyttning av betalningsuppdraget. Trots att staten därvid
erbjöds fördelaktigare villkor, träffades nytt avtal med PK-banken för
ungefär ett år sedan. Med hänsyn till de besparingsmöjligheter som ett
anbudsförfarande skulle medföra bör regeringen uppdra åt statens löne- och
pensionsverk att i föreskriven ordning föranstalta om upphandling avseende
förmedling av statliga löner, pensioner och utfallande belopp på grupplivförsäkringar
till kontohavare i andra banker än PK-banken.

Statens kassahållning

För närvarande tar det fyra bankdagar innan en inbetalning från ett företag
eller en privatperson till en statlig myndighet når sin slutstation - statsverkets
checkräkning i riksbanken - och därmed kan påverka statsskuldens storlek
och den därav uppkommande räntebelastningen. Beräkningar utförda på
basis av uppgifter i den statliga utredningen Rationellare girohantering tyder
på att statsverkets behov av kort upplåning skulle kunna minskas med inemot

Mot. 1982/83:534

10

5 miljarder kronor, om betalningar till statliga verk och myndigheter fick gå
direkt till riksbanken utan att ta en omväg över postgirot. Räntekostnaderna
på statsskulden skulle kunna minska med ca 750 milj. kr. per år.

Detta skulle kunna uppnås, om postverket ålades att inleverera inkommande
likvider via postgirot direkt till statsverkets/myndighetens checkräkning
i riksbanken. Utbetalningar skulle på motsvarande sätt kunna ske
genom att erforderligt belopp dras direkt på myndighetens konto i
riksbanken utbetalningsdagen. Med detta system skulle staten spara
avsevärda belopp, samtidigt som företag och enskilda - i enlighet med vad
som tidigare föreslagits i denna motion - ges möjlighet att fritt välja posteller
bankgiro för sina betalningar.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
postgirots och PK-bankens monopolställning vid statliga betalningar
bör upphöra,

2. att riksdagen begär att regeringen ändrar bestämmelserna om
inbetalning av arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt så att
inbetalning härav kan ske via bank,

3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om
utbetalning av överskjutande skatt i enlighet med vad i
motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbetalning av statliga bidrag och
förmåner,

5. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt statens löne- och
pensionsverk att föranstalta om upphandling avseende förmedling
av statliga löner, pensioner och utfallande belopp på
grupplivförsäkringen till kontohavare i andra banker än PKbanken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om snabbare överföring till och från riksbanken
av statens betalningar.

Stockholm den 20 januari 1983
LARS TOBISSON (m)

LENNART BLOM (m) TAGE ADOLFSSON (m)

FILIP FRIDOLFSSON (m) HUGO HEGELAND (m)

MARGIT GENNSER (m) OVE ERIKSSON (m)

MARGARETA GARD (m)