Bestämmelserna rörande räkenskapsår-kalenderår

Motion 1986/87:sk714 Knut Wachtmeister m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Sk714

Knut Wachtmeister m. fl. (m)

Bestämmelserna rörande räkenskapsår-kalenderår

Ett normalt räkenskapsår är kalenderår. Efter tillstånd av länsskatteförvaltningen
kan brutet räkenskapsår godkännas med bokslutsdag endera 30/4,
30/6 eller 31/8.

Inom skatterätten gäller att beskattning i princip sker av inkomsten under
kalenderåret, dock att inkomst av rörelse beskattas för dess räkenskapsår.

Då juridisk såväl som fysisk person kan ha inkomster som ur skatterättslig
synpunkt hänför sig till olika inkomstslag med stundom åtföljande olika
beskattningsperioder kan problem och svårigheter uppstå. Som exempel
härpå kan nämnas:

1. Återanskaffningsfond för fastighet

För en rörelseidkare som säljer sin rörelsefastighet kan avdrag erhållas för
reavinst om avsättning görs till återanskaffningsfond för senare köp av ny
fastighet.

Problem kan då uppstå om företaget har brutet räkenskapsår. Om
bokslutsdagen är den 30/4 1986 skall företaget taxeras för detta beskattningsår
vid 1987 års taxering. Avyttrar företaget sin fastighet exempelvis i
november 1986 skall reavinsten, eftersom kontantprincipen tillämpas för
denna, i normalfallet tas till beskattning vid 1987 års taxering. Detta innebär
att företaget inte kan möta beskattningen av reavinsten genom att göra
avsättning till återanskaffningsfond, eftersom avsättningen inte kan göras
förrän i bokslutet den 30/4 1987, vilket taxeras 1988.

För att utnyttja avsättningsmöjligheten måste företaget skifta räkenskapsår,
vilket är krångligt och kan medföra andra problem vid eventuell återgång
till tidigare bokslutsdag.

Tidpunkt för beskattning av reavinster

Realisationsvinster liksom inkomst av kapital deklareras efter kalenderår
medan rörelseresultat, som tidigare nämnts, deklareras efter räkenskapsår.

Ett aktiebolag som har bokslut den 30/6 skall således lämna deklaration
den 15/2 året därpå. Om bolaget gör en reavinst vid exempelvis försäljning av
fastighet eller aktier under tiden 1/7-31/12 skall denna vinst deklareras den
15/2 trots att den uppkommit efter bokslutsdagen.

Bolaget har då ingen möjlighet att göra några dispositioner som exempelvis
avsättning till invsteringsfond, för att uppskjuta beskattningen.

3. Handelsbolag med aktiebolag som delägare och där
aktiebolaget har annat räkenskapsår än handelsbolaget

Aktiebolaget har att deklarera sitt resultat den 15/2 och har därvid av
skattemyndigheten ålagts att vid samma tillfälle deklarera för sin andel i
handelsbolagets vinst, trots att denna kommer in i räkenskaperna först
följande räkenskapsår, och trots att resultatet i handelsbolaget är inkomst av
rörelse.

Skattemyndigheten har här ansett att det är fråga om två skilda förvärvskällor,
och det kan ifrågasättas om denna tolkning är i överensstämmelse
med vad lagstiftarna avsett.

De problem som här redogjorts för skulle kunna undanröjas om räkenskapsåret
blev styrande framför kalenderåret. Några negativa effekter skulle detta
knappast medföra och skatteförvaltningens arbete skulle underlättas. Riksdagen
bör hos regeringen begära en översyn av gällande regler syftande till
ovan angivna ändring.

Hemställan

Med stöd av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna
rörande räkenskapsår - kalenderår efter de riktlinjer som angetts i
motionen.

Stockholm den 26 januari 1987

Knut Wachtmeister (m)

Karl-Gösta Svensson (m)

Ingegerd Troedsson (m)

Bo Lundgren (m)
Karl Björzén (m)

Mot. 1986/87
Sk714

7