Beskattningen av inkomst vid uthyrning av fritidshus

Motion 1984/85:1626 Mona Saint Cyr

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

2

Motion
1984/85:1626
Mona Saint Cyr

Beskattningen av inkomst vid uthyrning av fritidshus

"Flertalet länder är idag medvetna om turismens betydelse för valutabalans,
samhällsekonomi och sysselsättning. — "Vad som hittills inte
observerats i tillräcklig grad är de gynnsamma effekterna på statens inkomster
via olika skatter såväl från utländska gäster som när svensken
väljer att disponera semesterpengar i Sverige.” Detta står att läsa i bilaga
11 till budgetpropositionen (1984/85:100).

Östergötlands läns turistnämnd bildades 1976 såsom en av 22 regionala
turistorganisationer i Sverige. Nämnden bedriver en omfattande bokningsverksamhet,
varvid privata fritidshus för uthyrning är huvudprodukten.
Turistutbudet benämns Östgöta-Resan.

Under säsongen 1984 seglade Östgötaorganisationen upp på andra plats
efter Stockholm beträffande den procentuellt sett största ökningen mot
tidigare år. Turistsatsningen omsatte 1982 1,3 milj. kr. i Östergötland, året
därpå 3,4 milj. kr. och 1984 5,7 milj. kr.

Nu har länsturistnämnden i Östergötland stött på hinder för fortsatt
expansion. Trots att det i Östergötland finns ca 32 000 privata fritidshus —
utöver stugbyverksamheten — disponerar länsturistnämnden endast 0,6 %
eller 200 av dessa.

Orsaken uppges vara att stugägarna inte är benägna att hyra ut mer än
fyra veckor med ett genomsnittspris på 4 000 kr., vilket är den sedan många
år oförändrade skattefria gränsen för dylika inkomster. Den har emellertid
under årens lopp hunnit urholkas, bl. a. av inflationen. För att förmedlingsverksamhet
skall kunna fortgå och expandera behöver beloppsgränsen
således höjas, förslagsvis till ett halvt basbelopp. Om detta sker, förväntar
man sig i turistkretsar en "islossning”, så att fler stugveckor möjliggörs.

Stuggästen hyr nämligen inte bara en stuga. Ofta har man kunnat konstatera,
hur man omsätter det femdubbla beloppet jämfört med själva
stughyran. Denna spendering renderar bl. a. stat och kommun inkomster
via moms och andra skatter. Intressant är att notera hur en tredjedel av alla
östgötska stugveckor tas i anspråk av utlänningar. I Värmland hyser man
utlänningar i sina stugor till två tredjedelar.

Det finns alltså en marknad, som både ger de önskade skatteintäkterna
från annan konsumtion än själva stugan och som dessutom ger landet
valutainkomster. Av allt att döma är boendekapaciteten långt ifrån utnyttjad
— om hindret inte undanröjs.

Mot. 1984/85:1626

3

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag på förhöjt skattefritt
belopp vid stuguthyrning.

Stockholm den 22 januari 1985
MONA SAINT CYR (m)