Beskattningen av barnpension

Motion 1985/86:Sk211 Martin Olsson och Gunhild Bolander (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1985/86:Sk211

Martin Olsson och Gunhild Bolander (c)
Beskattningen av barnpension

Mot.
1985/86
Sk211-222

Kravet på att barn med barnpension inte skattemässigt skall missgynnas
jämfört med barn som har förmånen att ha sina föräldrar i livet har av oss
tagits upp i riksdagen flera gånger. Eftersom våra motioner avslagits och
någon lösning ännu ej uppnåtts tar vi på nytt upp denna fråga motionsledes.

Rätt till barnpension inom ramen för folkpensioneringen har barn under
18 år vars far eller mor eller båda föräldrar avlidit. Barn under 19 år har rätt
till barnpension från ATP om den avlidne hade rätt till ATP. Om båda
föräldrarna avlidit utgår barnpensionen med minst 62 % av gällande
basbelopp (1986 14 446 kr.). Har endast den ene föräldern avlidit skall
barnpensionen tillsammans med änkepensionen uppgå till minst 41 % av
basbeloppet (1986 9 553 kr.). Barnpensionen från ATP är beroende av den
avlidnes pensionsrätt.

År 1985 uppbar ca 35 000 barn barnpension från folkpensioneringen med
ett medelårsbelopp av 6 017 kr. Omkring 40 000 barn uppbar barnpension
från ATP med ett medelårsbelopp av 9 625 kr.

Till skillnad från underhållsbidrag och bidragsförskott räknas barnpensionen
som skattepliktig inkomst av tjänst. Detta medför att barnpensionen och
barnets eventuellt andra inkomster, exempelvis av feriearbete eller räntor,
läggs samman vid skatteberäkningen, vilket leder till att barn med barnpension
får betala skatt - minst 30 % - på sin inkomst av feriearbete eller annat,
medan barn som har förmånen att ha båda föräldrarna i livet kan ha ca 8 000
kr. i ferieinkomst innan beskattning inträder.

Som inledningsvis nämnts har vi flera gånger i riksdagen tagit upp frågan
om skattemässig rättvisa för barn med barnpension. Det har senast skett i
motionerna 1982/83:1193, 1983/84:287, 1983/84:302 och 1984/85:294, i vilka
vi begärt att riksdagen hos regeringen skulle begära utredning och förslag
syftande till att i skattehänseende likställa barn som uppbär barnpension med
övriga barn.

1983 avvisade ett enigt skatteutskott (SkU 1982/83:50) kravet i den
förstnämnda motionen med att hänvisa till att pensionskommittén behandlat
frågan i sitt slutbetänkande, och utskottet uttalade: ”1 avvaktan på regeringens
ställningstagande med anledning av pensionskommitténs betänkande
avstyrker utskottet motionen”.

I anledning av regeringens proposition 1983/84:73 hösten 1983 om en
reformering av efterlevnadspensioneringen m. m. väckte vi motion 1983/ 1

1 Riksdagen 1985186.3 sami. Nr Skll 1-222

84:287. Regeringen återkallade emellertid denna proposition. Det bör
erinras om att den återkallade propositionen, som byggde på pensionskommitténs
slutbetänkande, inte innehöll förslag till lösning av frågan om rättvisa
ur skattesynpunkt för barn med barnpension.

På grund av att nämnda proposition återkallades väckte vi under allmänna
motionstiden i januari 1984 motionen 1983/84:302. Denna avstyrktes av
skatteutskottet (SkU 1983/84:30) med motivering ”att det är regeringens
avsikt att ytterligare utreda frågan om efterlevandepensioneringens utformning”.

Skatteutskottet ansåg sig ”i avvaktan på resultatet av detta arbete böra
avstyrka bifall” till vår motion och andras motioner med likartade yrkanden.

Våra under riksdagsdebatten om motionen framförda farhågor för att
regeringen inte avsåg att utreda frågan om barnpensionens beskattning
bekräftades senare när undertecknad Olsson fick svar av socialministern den
26 april 1984 på en fråga om regeringen kommer ”att låta utreda frågan om
att i skattehänseende likställa barn som uppbär barnpension med övriga
barn”. Det är bara att konstatera att i direktiven (Dir. 1984:40, beslutade av
regeringen den 18 oktober 1984) nämns inte beskattning av barnpension.

Med hänsyn till att 1984 års riksdagsbeslut om vår motion byggde på att
regeringen skulle komma att låta utreda frågan - vilket alltså inte kom att ske
- återkom vi med en motion (1984/85:294) vid fjolårets riksmöte. Skatteutskottets
majoritet (SkU 1984/85:60) avstyrkte dock även denna och liknande
motioner: ”Enligt vad utskottet erfarit kommer utredningen (om översyn av
vissa frågor inom den allmänna pensioneringen) vid sin bedömning av
behovet av reformer på detta område att beakta även sådana synpunkter som
anläggs i de aktuella motionerna.”

I en reservation som fogats till utskottsbetänkandet av c- och fpledamöterna
yrkades bifall till vår motion och påpekades bl. a.:

Redan 1972 års skatteutredning uttalade att samma skatteregler borde gälla
vare sig samhället trädde in genom bidragsförskott eller genom barnpension
och att likställdhet i beskattningshänseende kunde åstadkommas genom att
man undantog pensionförmåner till barn från beskattning.

Med hänsyn inte minst till den tid som förflutit från det att skatteutredningen
lämnade sitt betänkande är det enligt utskottets mening anmärkningsvärt
att regeringen ännu inte ansett det lämpligt att föreslå någon lösning på det i
motionerna aktualiserade problemet.

Enligt vår uppfattning är det orättvist och svårförklarligt att barn som uppbär
barnpension och alltså förlorat någon förälder skall behandlas hårdare ur
skattesynpunkt än andra barn.

Barnpension bör ses som en ersättning som samhället betalar ut till barnet i
stället för det underhåll det skulle ha fått av föräldrarna om dessa båda levat.

Det är egentligen oförklarligt att om två barn har feriearbete och båda
exempelvis tjänar 6 000 kr. under en sommar får den som har sin far och mor i
livet behålla hela detta belopp, medan det andra feriearbetande barnet som
förlorat en eller båda föräldrarna och därför ur olika synpunkter är sämre
lottat får betala ungefär 2 000 kr. i skatt av sin sommarinkomst på 6 000 kr.

Den 17 januari i fjol - strax efter det att vi väckt vår motion - redovisade
tidningen Nya Norrland (s) ett skrämmande exempel på konsekvenserna av

Mot. 1985/86

Sk211

2

nuvarande skatteregler, då tidningen under rubriken - Skattade bort sin
ferielön. Orsak: Dan var föräldralös - skrev följande:

Dan Mattsson, 16 år, från Härnösand, är föräldralös sedan ett och ett halvt år
tillbaka. Han har kommit i kläm i det svenska skattesystemet, och upplever
det som helt meningslöst att ta ett feriejobb.

Jämnåriga kompisar, som bor hemma hos sina föräldrar, behöver inte
betala ett öre i skatt. Dan Mattsson måste skatta bort en stor del av det han
tjänar.

I somras fick Dan jobb på parkförvaltningen. Jag slutade efter fyra dagar,
säger han. Då hade jag kommit underfund om att kompisen, som gjorde
samma jobb som jag, tjänade betydligt mer än jag. Jag är tvungen att skatta
på lönen.

Som föräldralös uppbär Dan barnpension. Den är skattepliktig, även om
den inte uppgår till beloppet för existensminimum.

Med hänsyn till att riksdagen trots motionskrav under många år inte tagit
några initiativ för att lösa problemet har vi velat ta med detta exempel som
ger en så realistisk bild av gällande ordning.

En annan jämförelse kan också göras. Låt oss anta att två barn bor
ensamma med sin mor. Den enes far har avlidit och alltså utgår barnpension,
som får de skattekonsekvenser som vi nyss angett. Den andres far sammanbor
inte med modern, varför som förskott på hans underhållsbidrag till
barnet utgår bidragsförskott motsvarande 41 % av basbeloppet (1986 9 553
kr.). Underhållsbidraget påverkar inte på något sätt det senare barnets
ferieinkomster i vad gäller beskattning.

Pensionskommittén till vilken undertecknad Olssons motion (1978/
79:243) överlämnades 1979 avvisade i sitt betänkande SOU 1981:62 en
lösning dels för att man funnit principiella synpunkter mot olika tänkta
lösningar, dels på grund av storleken på det skattebortfall som skulle uppstå.

Tekniska lösningar finns enligt vår uppfattning självklart örn man vill lösa
problemet. Vi har i våra tidigare motioner nämnt följande tänkbara vägar:

- Låt barn med barnpension - en liten grupp - få tillgodoräkna sig ett extra
avdrag vid beskattning ungefär lika det som införts för landets omkring 2
miljoner folkpensionärer.

- Gör barnpensionen helt skattefri.

- Gör barnpensionen skattefri upp till ett visst högsta belopp.

- Gör barnets ferieinkomster och dylikt skattefria.

- Gör barnets ferieinkomster och dylikt skattefria upp till ett visst belopp.
Ett annat nämnt hinder är storleken av det bortfall av skatteintäkter som

skulle bli följden av ett rättvisare system. Vi vågar utgå ifrån att samhällets
skatteintäkter från barn med barnpension och ferieinkomster eller ränteinkomster
är försumbara - i vart fall i förhållande till vikten av att skapa
rättvisa.

Målsättningen måste vara att finna en rättvis lösning. Det bör vara
regeringens uppgift att skyndsamt låta utarbeta förslag härom och framlägga
detta för riksdagen.

Mot. 1985/86

Sk211

3

1* Riksdagen 1985/86.3 sami. Nr Skll 1-222

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag syftande
till att i skattehänseende likställa barn som uppbär barnpension med
övriga barn.

Stockholm den 10 januari 1986

Martin Olsson (c) Gunhild Bolander (c)

Mot. 1985/86

Sk211

4