Beskattningen av barnpension
Motion 1984/85:294 Martin Oisson och Gunhild Bolander
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
10
Motion
1984/85:294
Martin Oisson och Gunhild Bolander
Beskattningen av barnpension
Barnpension utgår enligt lagen om allmän försäkring till barn som förlorat
en eller båda föräldrarna. Till skillnad från underhållsbidrag och bidragsförskott
är barnpensionen skattepliktig inkomst. Detta medför att barnpension
och barnets eventuella andra inkomster, exempelvis av feriearbete eller
räntor, läggs samman vid skatteberäkningen, vilket leder till att barn med
barnpension får betala skatt - minst 30 % - på sin inkomst av feriearbete eller
annat, medan barn som har förmånen att ha båda föräldrarna i livet kan ha
nära 8 000 kr. i ferieinkomst innan beskattning inträder.
*
Frågan om rättvisa ur beskattningssynpunkt för barn med barnpension har
av oss tagits upp i riksdagen vid flera tillfällen, senast i motionerna
1982/83:1193, 1983/84:287 och 1983/84:302, i vilka vi begärde att riksdagen
hos regeringen skulle begära utredning och förslag syftande till att i
skattehänseende likställa barn som uppbär barnpension med övriga barn.
1983 avvisade ett enigt skatteutskott (SkU 1982/83:50) kravet i den
förstnämnda motionen med att hänvisa till att pensionskommittén behandlat
frågan i sitt slutbetänkande och utskottet uttalade att ”i avvaktan på
regeringens ställningstagande med anledning av pensionskommitténs betänkande
avstyrker utskottet motionen”.
I anledning av regeringens proposition 1983/84:73 (hösten 1983) om en
reformering av efterlevandepensioneringen m.m. väckte vi motion 1983/
84:287. Regeringen återkallade emellertid denna proposition. Det bör
erinras om att den återkallade propositionen, som byggde på pensionskommitténs
slutbetänkande, inte innehöll förslag till lösning av frågan om rättvisa
ur skattesynpunkt för barn med barnpension.
På grund av att nämnda proposition återkallades väckte vi under allmänna
motionstiden i januari 1984 motion 1983/84:302. Denna avstyrktes av
skatteutskottet (SkU 1983/84:30) med motivering ”att det är regeringens
avsikt att ytterligare utreda frågan om efterlevandepensioneringens utformning”.
Skatteutskottet ansåg sig ”i avvaktan på resultatet av detta arbete böra
avstyrka bifall” till vår motion och andras motioner med likartade yrkanden.
Man fick av utskottsskrivningen intrycket av att utskottet utgick ifrån att
nämnda direktiv skulle innebära att barnpensionens beskattning skulle
komma att utredas utan att riksdagen gjorde något uttalande därom. Som
svar på undertecknad Olssons frågor i anförande vid kammarbehandlingen
Mot. 1984/85:294
11
av betänkandet framhöll också utskottets ordförande (prot. 110 anf. 39):
”Skatteutskottet har varit enigt om det här ställningstagandet när det
gäller barnpensionerna. Vi har alltså fått klart för oss att man på departementet
kommer att utreda frågan. Vi tycker inte vi har någon anledning att
föregripa resultatet av den utredningen.”
Våra farhågor för att regeringen inte avsåg att utreda frågan om
barnpensionens beskattning bekräftades dock senare när undertecknad
Olsson fick svar av socialministern den 26 april 1984 på en fråga om
regeringen kommer ”att låta utreda frågan om att i skattehänseende likställa
barn som uppbär barnpension med övriga barn”. Det är bara att konstatera
att i direktiven (1984:40) - beslutade av regeringen den 18 oktober 1984 nämns
inte beskattning av barnpension.
Med hänsyn till att fjolårets riksdagsbeslut om vår motion byggde på att
regeringen skulle komma att låta utreda frågan finner vi det nödvändigt att
nu återkomma med en motion med samma yrkande som tidigare, så att
riksdagen kan ta ställning på nytt och hemställa att regeringen låter utreda
frågan såsom fjolårets riksdagsbeslut faktiskt utgick ifrån.
*
Barnpension utgår enligt gällande regler från den allmänna försäkringen
(folkpension och ATP) till barn vars ena eller båda föräldrar avlidit och som
ej fyllt 18 år. Om båda föräldrarna avlidit utgår barnpension med minst 62 %
av gällande basbelopp (f. n. 13 516 kr.). Har endast den ene föräldern avlidit
skall barnpensionen tillsammans med änkepension uppgå till minst 41 % av
basbeloppet (f. n. 8 938 kr.). Barnpension från ATP är beroende av den
avlidnes pensionsrätt.
I motsats till exempelvis bidragsförskott, vilket kan utgå när den ene
föräldern skall betala underhållsbidrag till ett barn, är barnpensionen
skattepliktig. Skatteplikten medför att barnpensionen och barnets eventuella
andra inkomster av exempelvis feriearbete eller räntor sammanräknas vid
beräkning av skatten. Eftersom det kommunala grundavdraget f. n. är 7 500
kr. och den statliga beskattningen börjar vid ungefär samma nivå kan man
räkna med att barnpensionen leder till att barnets övriga inkomster beskattas
så att ungefär en tredjedel av dessa erläggs i skatt.
Enligt vår uppfattning är det orättvist och svårförklarligt att barn som
uppbär barnpension och alltså förlorat någon förälder skall behandlas
hårdare ur skattesynpunkt än barn som har fördelen att ha båda föräldrarna i
livet.
Barnpensionen bör ses som en ersättning som samhället betalar ut till
barnet i stället för det underhåll det skulle ha fått av föräldrarna om dessa
båda levat.
Det är egentligen oförklarligt att om två barn har feriearbete och båda
exempelvis tjänar 6 000 kr. under en sommar får den som har sin far och mor i
livet behålla hela detta belopp medan det andra feriearbetande barnet som
Mot. 1984/85:294
12
förlorat en eller båda föräldrarna och därför ur olika synpunkter är sämre
lottat får betala ungefär 2 000 kr. i skatt av sin sommarinkomst på 6 000 kr.
En annan jämförelse kan också göras. Låt oss anta att två barn bor
ensamma med sin moder. Den enes fader har avlidit och alltså utgår
barnpension, som får de skattekonsekvenser, som vi nyss angett. Den andres
fader sammanbor inte med modern, varför som förskott på hans underhållsbidrag
till barnet utgår bidragsförskott motsvarande 41 % av basbeloppet
(med årets basbelopp, nära 9 000 kr.). Underhållsbidraget påverkar inte på
något sätt det senare barnets ferieinkomster vad gäller beskattningen.
Vikten av att få ett rättvisare system vad gäller skattekonsekvenser på
grund av barnpension har, som inledningsvis nämnts, påtalats i riksdagen
tidigare. En motion (1978/79:243) av bl. a. undertecknad Olsson överlämnades
1979 på skatteutskottets förslag till pensionskommittén för beaktande. I
sitt slutbetänkande SOU 1981:62 avvisade tyvärr kommittén förslagen och
sade sig ha ”studerat olika möjligheter till lösning av de problem som påtalats
i sammanhanget men funnit att det mot alla sådana lösningar kan anföras
principiella synpunkter och att även storleken av det bortfall av skatteintäkter
som blir följden av lösningarna utgör hinder mot förverkligande därav”.
De av pensionskommittén påtalade principiella hindren för lösningar är
bl. a. att barnpensionen grundas på arbetsgivaravgifter som ej beskattats.
Med all respekt för principer kan vi inte inse att det är ett hållbart argument
för att föräldralösa barns ferieinkomster skall beskattas, medan övriga barns
motsvarande inkomster ej blir ”beskattningsbar inkomst”.
Ett annat nämnt hinder är storleken av det bortfall av skatteintäkter som
skulle bli följden av ett rättvisare system. Vi vågar utgå ifrån att samhällets
skatteintäkter från barn med barnpension och ferieinkomster eller ränteinkomster
är försumbara.
Enligt vår uppfattning är frågan om rättvisan ur beskattningshänseende för
berörda barn så viktig att man måste försöka lösa problemen, även om
varken pensionskommittén i sitt slutbetänkande eller regeringen i sin
återkallade proposition lade fram förslag härom. Problemet borde kunna
lösas om man följer någon av följande tänkbara vägar, men andra lösningar
finns säkert också.
- Låt barn med barnpension - en liten grupp - få tillgodoräkna sig ett extra
avdrag vid beskattning ungefär lika det som införts för landets ca 2 miljoner
folkpensionärer.
- Gör barnpensionen helt skattefri.
- Gör barnpensionen skattefri upp till ett visst högsta belopp.
- Gör barnets ferieinkomster o. d. skattefria.
- Gör barnets ferieinkomster o. d. skattefria upp till ett visst belopp.
Målsättningen måste vara att finna en rättvis lösning. Det bör vara
regeringens uppgift att låta utarbeta förslag härom och framlägga detta för
riksdagen.
Mot. 1984/85:294
13
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag syftande till
att i skattehänseende likställa barn som uppbär barnpension med
övriga barn.
Stockholm den 10 januari 1985
MARTIN OLSSON (c)
GUNHILD BOLANDER (c)
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

