Fredagen 20 november klockan 21 till och med söndagen 22 november kommer sidan Lediga jobb och annonserna inte kunna visas på grund av tekniskt arbete. Inga sista datum för ansökningar kommer inträffa under denna period.
Beskattning av datorer
Motion 1983/84:596 Kurt Ove Johansson och Stig Gustafsson
Mot. 1983/84
596-604
Motion
1983/84:596
Kurt Ove Johansson och Stig Gustafsson
Beskattning av datorer
Allmänhetens intresse för datateknik och till vad man kan använda datorer
är påtagligt ökande. Många, framför allt yngre människor, fascineras av den
nya teknikens många möjligheter. Men det är också många som oroas av vad
detta nya kommer att föra med sig beträffande sysselsättning och personlig
integritet.
Utvecklingen på datateknikens område går svindlande fort. Stordatorerna
från 1960- och 1970-talen ersätts nu med nya. Samtidigt formligen exploderar
marknaden med mini- och mikrodatorer, vilka har en kapacitet som många
inte trodde var möjlig för bara några år sedan.
Intresset för hemdatorer ökar också mycket snabbt. 11, ex. USA räknar
man med att det före 1990 kommer att finnas en hemdator i 30 miljoner
amerikanska hem. En proportionellt liknande utveckling förväntas ske i
Sverige. År 1985 beräknas Sverige ha minst 700000 hemdatorer. Mycket
talar för att utvecklingen blir ännu snabbare med tanke på de nya
användningsmöjligheter som erbjuds.
Användarna av hemdatorer står inför en, vad man skulle kunna kalla
möjligheternas revolution. Mycket snart kan hemdatorerna, första steget tas
i mars/april, anslutas till telenätet. Det blir då möjligt att sitta hemma och
direkt från televerkets databas, via telefonledningen, få tillgång till
dataprogram och dataspel. Möjligheterna att sköta post- och bankaffärerna,
boka bio- och teaterbiljetter och beställa semesterresan direkt genom
hemdatorn är inte heller långt borta. På marknaden finns redan i dag modem
som gör det möjligt att också nå utländska databaser. Med modem kan man
även kommunicera mellan hemdatorer utan att gå genom ett teledatasystem.
I Sverige betalar vi avgifter av olika slag för att se TV, lyssna på radio, för
innehav av telefon och för att sända brev. Med tanke på datorernas, inte
minst hemdatorernas, framtida användningsmöjligheter ligger det nära till
hands att beskatta eller att lägga en avgift på alla datorer vare sig de används
för personregistrering eller för andra ändamål. Ett sådant system bör
utformas så att det också ersätter det nuvarande avgiftssystemet hos
datainspektionen.
Systemet med avgifter hos datainspektionen bygger på att de
registeransvariga skall betala en årlig licensavgift och en särskild avgift
beroende på tidsåtgång vid handläggning av tillståndsärenden. Erfarenheterna
av avgiftssystemet är hittills inte särskilt lysande. Datainspektionen täcker
bara till hälften sina kostnader. Avgiftssystemet uppfattas dessutom av
många som orättvist eftersom avgiften är densamma för både små och stora
1 Riksdagen 1983184.3sami. Nr 596-604
Mot. 1983/84:596
2
användare av personregister. Därtill kommer att systemet är svårkontrollerat
och att många avgiftsskyldiga struntar i att betala. Systemet täcker heller
inte alla datorer.
Undersökningar som gjorts av både datainspektionen och datalagstiftningskommittén
visar att det är svårt att utforma ett enkelt och rättvist
avgiftssystem baserat på inspektionens verksamhet enligt datalagen. Man
bör därför, enligt vår mening, pröva andra lösningar.
Det ligger då, som redan anförts, nära till hands att införa någon form av
skatt eller avgift på alla datorer vare sig de används för personregistrering
eller för andra ändamål. Eftersom datorerna inom förvaltningen och
näringslivet nästan uteslutande används för att rationalisera och sänka
kostnader, bör en sådan tanke inte te sig stötande. I den mån datorer, t. ex.
persondatorer, används för privat bruk bör användaren kunna bära en viss
skatt eller avgift för detta. En sådan skatt eller avgift på datorer behöver inte
ha till enda syfte att finansiera datainspektionens verksamhet utan kan
sannolikt därutöver, utan att avgiften blir för hög, tillföra staten ganska
betydande inkomster.
Ett tänkbart alternativ kan vara att ta ut en årlig avgift på datorerna enligt
samma modell som för TV-avgifter. En sådan avgift bör då gälla alla datorer,
oavsett användningsområde, och betalas av den som äger datorn. Avgiften
kan varieras beroende på hur kraftfull datorn är enligt principen ju större
datorkapacitet desto högre avgift.
Modellen är naturligtvis inte problemfri. Den drabbar t. ex. inte bara
administrativ databehandling utan även teknisk sådan inom industrin och
forskningen. Den skall också administreras. Det måste finnas rutiner för nyoch
avanmälningar, adressändringar, utsändning av räkningar och
påminnelser samt rutiner för felrättning, service och information, liksom för
kontroll och redovisning.
Ett annat tänkbart alternativ, som är administrativt enklare, är att lägga en
särskild avgift på all nyförsäljning av datorer. Det skulle innebära att
försäljare av datorer blir skyldiga att anmäla alla försäljningar, på ungefär
motsvarande sätt som TV-handeln är skyldig att anmäla försäljning av
TV-apparater till televerket.
Även andra modeller kan tillämpas för beskattning eller avgifter på
datorer. Oavsett lösning måste dock ansvaret för uppbörden ligga på en
myndighet. En sådan tänkbar myndighet är televerket, som redan nu har
liknande uppgifter när det gäller telefon- och TV-avgifter och som
tillhandahåller linjer och kommunikationsnät för datorer.
Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om att beskatta eller
avgiftsbelägga användningen av datorer.
Stockholm den 18 januari 1984
KURT OVE JOHANSSON (s)
STIG GUSTAFSSON (s)
Övrigt om motionen
Intressenter


Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket