Beräkningen av underlag för tilläggsbelopp vid inkomsttaxeringen
Motion 1983/84:2162 Stig Josefson m. fl.
6
Motion
1983/84:2162
Stig Josefson m. fl.
Beräkningen av underlag för tilläggsbelopp vid inkomsttaxeringen
I proposition 1982/83:157 med förslag till följdlagstiftning till inkomstskattereformen
m. m. behandlades även frågan om fastställandet av underlag för
tilläggsbelopp. Förslagen som antogs av riksdagen innebär att sådant
underlag alltid skall fastställas, dvs. oavsett om något tilläggsbelopp skall
utgå eller inte.
I en motion (1982/83:2377) med anledning av propositionen anförde vi att
det är angeläget att följdlagstiftning och följdanvisningar till skattereformen
utformas så att största möjliga enkelhet uppnås. Uppdelningen av den
statliga inkomstskatten i grundbelopp och tilläggsbelopp är framför allt en
fråga om ett nytt sätt att räkna ut själva skatten, inte några nya materiella
skatteregler. Vi betonade också att det är viktigt att de skattskyldiga inte
belastas med några nya uppgiftsskyldigheter utöver vad som är
oundgängligen nödvändigt.
Vi föreslog därför att uppgiftslämnandet borde underlättas genom
utformningen av erforderliga blanketter. Detta borde ske genom att man
använde sig av redan befintliga blanketter och inte införde någon ny. Vi
pekade också på att det exempelvis borde vara möjligt att tillgodose de nya
uppgiftsskyldigheterna på de ordinarie bilagor som lämnas för jordbruk resp.
rörelse.
Skatteutskottet anförde i sitt betänkande (skU 1982/83:50) bl. a. följande
med anledning av motionen.
Utskottet anser således att förfarandet bör utformas enligt fastställelsemetoden.
Samtidigt vill utskottet starkt betona att det av hänsyn till såväl de
skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna är viktigt att man så långt möjligt
söker tillgodose kravet på enkelhet i den praktiska tillämpningen. Detta krav
är så mycket mer angeläget som det nya regelsystemet kan förväntas medföra
merarbete såväl för skattemyndigheter som för vissa skattskyldiga.
Utskottet vill särskilt understryka att bestämmandet av UTB - även med
tillämpning av fastställelsemetoden - till mycket stor del skall ske maskinellt
och att de skattskyldiga därför oftast inte kommer att behöva lämna fler
uppgifter i deklarationen än de gjort hittills. Även i de fall då det för
bestämmande av UTB krävs särskilda upplysningar av den skattskyldige bör
uppgiftslämnandet avsevärt begränsas. Utskottet förutsätter att RSV genom
olika åtgärder så långt möjligt underlättar uppgiftslämnandet.
När deklarationsblanketterna inför 1984 års taxering nu finns distribuerade
är det lätt att konstatera att några åtgärder för att underlätta för de
skattskyldiga inte synes ha vidtagits. En särskild blankett (huvudblankett 12)
har införts för beräkning av underlag för tilläggsbelopp (bilaga la-b).
Mot. 1983/84:2162
7
Blanketten är avsedd för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser och
omfattar förvärvskällorna annan fastighet, kapital, jordbruksfastiget och
rörelse. Detta innebär att blanketten omfattar långt fler frågor än vad som är
aktuellt för en vanlig deklarant. Detta komplicerar och försvårar onödigt
deklarationen för den genomsnittlige deklaranten.
En bättre uppläggning borde ha varit att, i den mån uppgiftsskyldigheten
är nödvändig, man infört denna på de bilagor som berör resp. förvärvskälla.
Det är vid deklarerandet av resp. förvärvskälla som de aktuella uppgifterna
tas fram och skulle därför ganska enkelt kunna användas även för det här
ändamålet. Samtidigt med detta konstaterande vill vi framföra att vissa av
uppgiftskraven över huvud taget inte är nödvändiga. Andra krav skulle
kunna undvaras om de materiella reglerna ändrades.
Från centerns sida har i en partimotion föreslagits en översyn och ändring
av reglerna såväl för räntetillägg för bostad på jordbruksfastighet som för bil
eller liknande. De nuvarande reglerna för bostad på jordbruksfastighet
innebär att även räntekostnader som avser investeringar i jordbruksdriften
kan bli föremål för räntetillägg, vilket är helt orimligt. När det gäller bil
innebär reglerna att tillägget skall beräknas på 80% av anskaffningsvärdet
och utgå med diskontot + 2 procentenheter (vid 1984 års taxering (12%).
Beträffande bostad anförs i motionen att reglerna bör utformas så att
största möjliga likhet med reglerna för schablontaxerade villor uppnås. Det
bör bl. a. beaktas att för dessa reduceras effekterna av avdragsbegränsningen
genom schablonintäkten, vilket däremot inte är fallet för jordbrukarna med
förmånsvärdet. För bil bör räntetillägget beräknas på värdet efter
avskrivningar.
Vi anser sammanfattningsvis att om räntetilläggsbestämmelserna över
huvud taget skall finnas kvar, måste regeringen vidta åtgärder för att förenkla
de här behandlade uppgiftskraven. Det är inte rimligt att samtidigt som
utredningsarbete pågår med att förenkla deklarationsförfarandet för
personer med tjänsteinkomster utöka och försvåra förfarandet för övriga
skattskyldiga.
Med hänvisning till vad som anförts hemställs
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om nödvändigheten av enklare
deklarationsförfarande vid beräkningen av underlaget för
tilläggsbelopp.
Stockholm den 25 januari 1984
STIG JOSEFSON (c)
INGEMAR HALLENIUS (c) ROLF ANDERSSON (c)
ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) ROLF RÄMGÅRD (c)
lusm vtfuavi tieman m» oooout eocs i «m not asu
Mot. 1983/84:2162
Bilaga la
UPPGIFT OM BERÄKNING AV UNDERLAG 1 2
FÖR TILLÄGGSBELOPP
Tilläggsbelopp utgör en del av den statliga inkomstskatten
Beskattningsåret (inkormtftret)
kstandarirat Dekl-bilaga nr
1983
Blanketten avser enbart fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Upplysningar om beräkning
av underlag för tilläggsbelopp finns i broschyrerna Deklarationsupplysningar för löntagare
och Skatteupplysningar om rörelse, jordbruk och hyreshus.
Obs! Den som vill ha kvittning enligt punkterna 4 a och 5 a måste själv yrka om detta.
1 | An taxera till statlig inkomnskatt (beloppet förs över frän blankett 1 forsta sidan och avrundas nedåt till närmast 100-tal kr) | kr | Tax-nämndens anteckningar |
2 | Tillägg för underskottsavdrag Kf Underskön av achablonbeskanad en- eller tvåfamiIjsfenighet (blankett 1 eller F1) |
|
|
?a |
| + |
|
3 | Frén make/maka överfort underskottsavdrag i förvärvskälla | + |
|
4 | Underskott av kapital som utgörs av ränta på skuld eller skuld för arvs- aller gåvoskatt vid förvärv av aktier aller andelar i fåmansföretag som är aktiebolag el ekonomisk förening |
|
|
4a | Avgår: Inkomst av tjänn som utgörs av kontant lön från fåmansföreteget som avses i p 4 ovan | + |
|
5 | Underskott av kapital som utgörs av ränta på skuld för arvs- och gåvoskatt — rörelse — ränta på skuld vid förvärv av andalar i handelsbolag som innehar eller |
|
|
Sa | Avgår: Inkomst av jordbruksfastighet (blankett J2 eller J3) konventionellt beskattad annan fastighet (blankett F2, F5 eller | + |
|
6 | Utnyttjat avdrag för underskott i övrigt av kapital och underskott av övriga förvärvskällor. | + |
|
7 | Rintatillägg Räntetillagg för egen bostad på jordbruksfastighet enligt utredning på baksidan |
|
|
7a | Avgår: Underskott i samma förvärvskälla, |
|
|
7b | Inkomst av kapital, dock högst beloppet vid p 7 och högst |
|
|
| Summa (vid underskott utförs noll i kolumnen) | + |
|
8 | Räntatillägg för bil. båt aller liknande som använts för privat bruk enligt utredning på baksidan | + |
|
9 | Förmån av räntsfritt lån eller lågförräntat lån enligt utredning på baksidan eller på bilaga | + |
|
| Summa | = |
|
10 | Avdrag för nedsatt skatteförmåga (Om avdraget inte kan beräknas ifyllas det av taxeringsnämnden, se särtryck RSV 3219 och 3220) | _ |
|
| Summa (Beloppet överförs till sid 1 på deklarationsblankett 1) |
|
|
Särskilda upplysningar:
Personnummer/Organisationsnummer
Hemortskommun 1t>r beskattningsåret
Mot. 1983/84:2162 9
Bilaga 1 b
Beräkning av rfentetiilägg
Egen bostad | Förvärvskällan* | Bostadsbyggnaden* och tomt- 1 Kr (Behöver inte X | Värdet av samtliga tillglngar 1 Räntetillägg, kr |
Bil, bil | Slag av tillgång | ||
Anskaffningsvärde. | 80 % därav = 12 % därav = | Ränta, kr jPrivat nyttjande 1 Räntetillägg. kr ande' (i procent (överförs till punkt X | |
Lin | Lånebelopp, kr | 1 Ränta, kr 1 Faktiskt erlagd 12 % därav = | Räntetillägg, kr (överförs till punkt 9 på framsidan) |
Utdrag ur 10 § lagen (1947576) om statlig inkomstskatt
3 mom. Underlaget för tilläggsbelopp utgörs av den skattskyldiges
beskattningsbara inkomst
1. ökad med belopp varmed avdrag har medgetts enligt 4 5 1 mom.
för eget underskott i förvärvskälla, om inte annat följer av 4 morn.,
eller enligt 11 5 1 mom. för makes underskott i förvärvskälla.
2. ökad med förlust för vilken avdrag har medgetts enligt 4 a §
3. minskad med underskott som skall avräknas enligt 5 mom.
4. ökad med räntetillägg enligt 6 mom.
Har summan av skattskyldigs underskottsavdrag och övriga allmänna
avdrag överstigit det sammanlagda beloppet av inkomsterna
frän olika förvärvskällor, skall den skattskyldige anses ha
fån avdrag för underskott först sedan övriga allmänna avdrag
har utnyttjats. Motsvarande gäller för det fall att, sedan den skattskyldiges
egna allmänna avdrag har utnyttjats, avräkning har skett av
andra makens icke utnyttjade avdrag.
Underlaget för tilläggsbelopp avrundas nedåt till helt hundratal
kronor.
4 morn. Vid tillämpning av 3 mom. första stycket 1 skall den
skattskyldiges underskott av fastighet som avses i 24 S 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) minskas med den vid taxeringen
fastställda inkomsten av kapital, dock högst 30 000 kronor.
Vidare skall — om den skattskyldige yrkar det — den skattskyldiges
underskott av kapital minskas med den vid taxeringen
fastställda inkomsten
m tjänst: i den min underskottet hänför sig till ränta pl skuld
avseende förvärv av den skattskyldige vid beskattningsårets utgång
tillhöriga aktier eller andelar i fåmansföretag som är aktiebolag
eller ekonomisk förening, dock att underskottet inte får
minskas med större belopp än vad den skattskyldige under beskattningsåret
har uppburit i kontant lön från företaget,
av jordbruksfastighet, annan fastighet som avses i 24 § 1 mom.
kommu na iskatt a lagen ellar röralse: i den mån underskottet hänför
sig till
a) ränta på skuld för arvsskatt eller gåvoskatt avseende fastigheten
eller rörelsen eller
b) ränta på den skattskyldiges skuld avseende förvärv av andelar
i handelsbolag som innehar eller bedriver fastigheten eller rörelsen.
B mom. Underskott av jordbruksfastighet, annan fastighet som
evs« i 24 5 1 mom, kommunalskattelagen (1928:370) eller rörelse
får — om den skattskyldige yrkar det — avräknas vid berikning
av underlag för tilläggsbelopp vid en senare taxering, dock högst
med belopp motsvarande den vid taxeringen fastställda inkomsten
av samma förvärvskälla. Avräkning får ske endast vid den taxering
som sker sjätte året efter det då taxering för underskottsåret
har ägt rum. Avräkningen får fördelas på två allar flera år.
Avräkning får ske bara för underskott som har uppkommit under
beskattningsår för vilket den skattskyldige enligt 22 § 1 mom.
första stycket 1, 2 eller 3 eller tredje stycket taxeringslagen
(1956 £23) har varit skyldig att avlämna självdeklaration och även
har fullgjort deklarationsskyldigheten under taxeringsåret. Den
skattskyldige skall visa i vad mån rätt till avräkning föreligger.
6 mom. Skall den skattskyldige ta upp värde av bostadsförmån
som intäkt av jordbruksfastighet skall vid beräkning av underlag
för tilläggsbelopp tillägg göras med ett belopp motsvarande den
del av räntekostnaderna på låneskulderna i förvärvskällan som
belöper på den egna bostaden. På bostadsbyggnaden och därtill
hörande tomtmark skall anses belöpa så stor del av dessa räntekostnader
som byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde utgör
av värdet av samtliga tillgångar i förvärvskällan.
Vid tillämpning av första stycket skall räntetillägget minskas med
dels underskott som har uppkommit i den ifrågavarande förvärvskällan.
dels den vid taxeringen fastställda inkomsten av kapital, dock
högst 30 000 kronor, till den del denna inkomst inte har avräknats
enligt 4 mom.
Har den skattskyldige vid beräkning av inkomst av fastighet eller
rörelse yrkat avdrag för kostnader för en i räkenskaperna upptagen
bil, båt eller liknande tillgång skall tillägg göras med ett belopp motsvarande
en beräknad ränta på tillgångens värde i den mån denna har
använts för privat bruk.
Har den skattskyldige erhållit lån från arbetsgivare aller uppdragsgivare
och understiger den faktiskt erlagda räntan på lånet sedvanlig
ränta skall tillägg göras med ett belopp motsvarande skillnaden.
Sådant tillägg skall göras även om lånet har lämnats till sådan den
skattskyldige närstående person som avses i 35 S 1 a mom. nionde
stycket kommunalskattelagen (1928:370). Med lån från arbetsgivare
eller uppdragsgivare likställs annat lån om det finns anledning anta
ett denne har förmedlat lånet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas
inte i fall som avses i fjärde stycket av nyssnämnda moment.
Utdrag ur lagen (1982:416) om ikraftträdande av lagen
(1982:417) om indring i lagen (1947576) om statlig
inkomstskatt
10 -12 f f
10 i Vid 1984 års taxering skall i fråga om förvärvskälla för vilken
beskattningsåret har börjat före den 17 april 1982 iakttas följande.
Underlaget för tilläggsbelopp skall inte ökas med sådant avdrag för
underskott i förvärvskällan som avses i 10 5 3 mom. första stycket 1
lagen (1947 576) om statlig inkomstskatt i den mån underskottet
belöper på tid före nyssnämnda dag. Härvid skall — om den skattskyldige
inte visar annat - så stor del av underskottet anses hänförligt
till tid före den 17 april 1982 som svarar mot förhållandet
mellan den del av beskattningsåret som infaller före nämnda dag
och hela beskattningsåret. Motsvarande skall gälla i fråga om räntetillägg
enligt 10 & 6 mom. första - tredje styckena
11 i Vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp skall den beskattningsbara
inkomsten inte ökas med
— förlustavdrag som hänför sig till beskattningsår för vilket taxering
skall ske år 1983 eller tidigare,
— avdrag för underskott som hänför sig till beskattningsår som nyss
nämnts men enligt 4 5 1 mom. första stycket 3 lagen (1947576)
om statlig inkomstskatt inte får dras av.
— underskott som har uppkommit till följd av att reparationskostnader
hänförliga till sådant beskattningsår sorn nyss nämnts fördelas
med stöd av reglerna i punkt 8 av anvisningar tili 25 §
kommunalskattalagen (1928-370).
12 f Vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp får avräkning
enligt de nya bestämmelserna i 10 5 5 mom. lagen (1947 576)
om statlig inkomstskatt inte ske av underskön som har uppkommit
under beskanningsår för vilket taxering skall ike år 1983 eller
tidigare.
