Beräkningen av spärrtid vid körkortsåterkallande

Motion 1983/84:1269 Margareta Gard

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1983/84

1269-1278

Motion

1983/84:1269

Margareta Gard

Beräkningen av spärrtid vid körkortsåterkallande

Alltsedan körkortslagstiftningens tillkomst i början av seklet har samhället
tillförsäkrat sig möjligheten att återkalla utfärdat tillstånd att framföra
körkortspliktigt fordon, dvs. körkortet, om föraren anses olämplig i trafiken.

Körkortsåterkallelsen är enligt lagstiftningen i princip inte ett straff - även
om det ofta uppfattats som sådant - utan en skyddsåtgärd från samhällets
sida, som är påkallad från trafiksäkerhetssynpunkt på grund av den
olämplighet som föraren har ådagalagt.

De förhållanden som ansetts göra en förare olämplig i trafiken har med
tiden modifierats i sju punkter (16 § 1-7 körkortslagen).

Om ett körkort återkallas med stöd av punkterna 1-6 skall en spärrtid
(=återkallelsetid) bestämmas på lägst en månad och högst tre år. Föreligger
synnerliga skäl får med avvikelse från dessa bestämmelser återkallelse
underlåtas eller spärrtiden sättas ned.

Sedan länge har spärrtiden räknats från dagen för delgivningen av
länsrättens (tidigare länsstyrelsens) beslut om återkallelse av körkortet.

Detta stadgande ansågs dock i praktiken närmast som ett förtydligande av
den i vägtrafikförordningen (1951:648, ändrad 1958:222) angivna regeln att
nytt körkort inte fick utfärdas förrän viss tid förflutit från den dagen då
föraren fråntogs rätten att föra körkortspliktigt fordon.

Nämnda bestämmelser att spärrtiden skall räknas från delgivningsdagen
torde dock ha gällt långt tidigare. Den har också flera fördelar. När föraren
delgetts återkallelsebeslutet finns förutsättningar att fälla honom till ansvar
för olovlig körning om han under spärrtiden framför körkortspliktigt fordon.

Till följd härav kan återkallelsen bli effektiv, dvs. avhålla föraren från att
framföra sådant fordon. Vidare är det lätt att med utgångspunkt i
delgivningsdagen räkna ut när spärrtiden löper ut.

Den 1 juni 1981 ändrades emellertid begreppet spärrtid genom att
spärrtidens anknytning till delgivningen av återkallelsebeslutet togs bort i
38 § körkortsförordningen. Spärrtiden skall därför i fortsättningen börja
löpa, inte från dagen för delgivningen av beslutet utan från beslutets dag.

En förare som håller sig undan eller av annan anledning inte omgående kan
delges beslutet om återkallelse av hans körkort kommer alltså numera i
många fall att helt eller delvis slippa ifrån verkningarna av ådömd spärrtid.

Den som inte bevisligen fått del av återkallelsebeslutet kan fortsätta att
framföra körkortspliktigt fordon under löpande spärrtid utan att behöva
riskera att bli dömd för olovlig körning.

De effekter från trafiksäkerhetssynpunkt som samhället vill åstadkomma
1 Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 1269-1278

Mot. 1983/84:1269

2

med körkortsingripandet riskerar därför att utebli i motsvarande mån.

Det bör ankomma på utskottet att föreslå erforderliga lagändringar.
Mot bakgrund av det ovan anförda hemställs

att riksdagen beslutar ändra körkortsförordningens 38 § så att
spärrtiden för körkortsåterkallelse räknas från delgivningsdagen.

Stockholm den 23 januari 1984
MARGARETA GARD (m)