Behovet av kärnämnen i yrkesförberedande program

Motion 2006/07:Ub388 av Mats Berglind och Thomas Östros (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att det treåriga programmet bibehålls och utvecklas då det ger gymnasieeleverna möjligheter att uppnå branschens krav på goda kunskaper i både karaktärs- och kärnämnen och därmed bli anställningsbara.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en utökad satsning på grundskolans resurser till studiesvaga elever.

Motivering

Regeringen har aviserat att yrkesförberedande program ska kortas och att antalet timmar i kärnämnen ska minska för att underlätta intaget av studiesvaga elever till gymnasieskolans byggprogram.

Byggbranschens framtida hantverkare kommer att ha stort behov av att ha goda kunskaper i framför allt svenska, engelska och matematik för att motsvara kraven på att självständigt kunna utföra beställningar utifrån skriftliga instruktioner och ritningssystem i modern teknik. Det nära samarbetet mellan byggbranschens parter och skolan har utvecklat byggprogrammet, och detta har medfört att antalet elever har ökat kraftigt trots branschens höga krav på kunskaper även i teoretiska ämnen för att erhålla lärlingsbok och anställning.

Kombinationen i gymnasieskolans 3-åriga linjer på byggprogrammet och APU i produktionen ger en god insikt om de verkliga arbetsförhållanden som råder när det gäller metoder och arbetstider. Möjligheten till APU i flera företag ökar dessutom elevens möjligheter att bygga nätverk och kontakter som ger trygghet i framtiden. Behovet av byggnadsarbetare som enbart arbetar med okvalificerade uppgifter är mycket litet. Branschen använder sig av maskiner och lyftanordningar som i samband med modern logistik och modern teknik kräver goda teoretiska kunskaper. Hantverkarna ska dessutom ha en bred utbildning för att kunna utföra många moment i dagens byggande. Detta är inte minst viktigt för att kunna undvika förslitningsskador på grund av ensidiga arbetsuppgifter.

Samtidigt har företagen fått en bred bas vid rekrytering till administrativa tjänster där behovet av fördjupande studier är nödvändigt. Att elever kan kombinera hantverks- och teoristudier ger byggbranschens anställda en unik möjlighet till framtidstro och framåtanda. Arbetsledare som instruerar och i detalj beskriver de moment som ska utföras är sedan många år bortrationaliserade. Parterna har i yrkesutbildningsavtal fastställt kraven på samhällets insatser i utbildningen och bevakningen av detta sköts av partsammansatta kommittéer i samarbete med kommunernas utbildningsanordnare. Dessa kommittéer utfärdar efter avslutad färdigutbildning i företagen på 2 000–4 000 timmar beroende på vald inriktning och godkänt prov inom respektive yrke ett yrkesbevis eller en licens som en garanti på att lärlingen har tillräckliga kunskaper både teoretiskt och praktiskt.

Stockholm den 31 oktober 2006
Mats Berglind (s)	Thomas Östros (s)