Begränsning av skoterkörning

Motion 1992/93:Jo627 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

Snöskotern har för dem som bor i snörika trakter blivit
en stor tillgång såväl i arbetet som på fritiden. Men som så
ofta tyvärr är fallet kan även skotern missbrukas till skada
för såväl djur som natur.

Från många håll har inte minst under senare tid
rapporterats om ovana och oskickliga förares sätt att
utnyttja sina fordon samt om de allvarliga konsekvenser
som detta medför för naturen som riskerar att bli
sönderkörd och för djur som hetsas av hänsynslösa
skoterförares framfart.

Älgen uppehåller sig med förkärlek i tallungskogen,
rådjuren i åkerkanterna. Bland annat på dessa ställen är det
olämpligt att fara fram med skoter.

Förhoppningsvis är det i allmänhet okunnighet och inte
illvilja som ligger bakom detta missförhållande. Inte desto
mindre finns det anledning att överväga vilka åtgärder som
bör vidtagas för att stävja såväl djurplågeri som förslitning
på naturen.

Bör en hastighetsgräns införas? Detta har hävdats bl.a.
av länsstyrelsen i Jämtland. Vilka åtgärder kan vidtagas för
att förmå förarna att hålla sig till de anbefallna lederna?
Alkohol och skoterkörning hör lika litet ihop som alkohol
och bilkörning!

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en begränsning av
skoterkörning.

Stockholm den 22 januari 1993

Elisabeth Fleetwood (m)

Inger Koch (m)

Ingrid Hemmingsson (m)