Barn i dagens Sverige

Motion 1998/99:So309 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

Bakgrund

Under 1990-talet har vi fått uppleva en politik som
kännetecknas av stor oförutsäg-barhet. Politiska beslut har
mestadels inriktats på ett globalt ekonomiskt tänkande, där
"marknaden" har fått diktera villkoren för vår inhemska
ekonomiska politik. Det har inneburit snabba ekonomiska
förändringar för människor i vårt land som drabbar familjens
innersta kärna, dess försörjningsmöjligheter och orken att
uppfostra barn. Människor känner sig inte kunna påverka
den egna situationen vilket leder till stress, osäkerhet och
förödmjukelse. Detta påverkar relationer inom en familj och
barnen blir de stora förlorarna. En del av de barn som bråkar
och är aggressiva reagerar helt normalt på en omöjlig
situation.

De samhällsekonomiska kostnaderna för en barn- och ungdomsfientlig
politik visar sig nu i form av en lägre produktion som är en följd av avbruten
skolgång, svårigheter att komma in i arbetslivet, missbruk, uppgivenhet och
utanförskap. Barnfientlig politik kommer att få betalas med många års
eftersläpning och med delvis mycket obehagliga resultat.

Miljöpartiet är övertygat om att det som är bra för barn är bra för hela
samhället. Vi är övertygade om att en politik för barnens bästa är en förut-
sättning för att bygga ett ekologiskt, socialt och demokratiskt hållbart
samhälle.

För att verkligen uppnå ett hållbart samhälle får inte livet reduceras till en
fråga om att snabbast möjligt förränta pengar. Att rena marknadskrafter styr
utvecklingen är oacceptabelt. Marknaden tar inget samhällsansvar, visar
ingen social solidaritet och ser barnen snarare som konsumenter av varor än
som hela individer med rätt till trygghet och utveckling.

Vi är glada över att samarbetet med regeringen leder till att Sverige
äntligen skall få se barnkonsekvensanalyser vid politiska beslut. Det tror vi
är ett bra steg på vägen. Men stegen som måste tas för att nå ett barnvänligt
samhälle är fler, och vi vill redovisa vår syn på vad som behöver göras.

Steg på vägen

Beslut ur barnens perspektiv

Barnperspektivet skall användas i alla statliga utredningar
och i alla förslag som läggs fram till riksdagen. En särskild
"barnenhet" bör därför bildas inom Regeringskansliet, som
genom "mainstreaming", liksom på jämställdhetsområdet,
skall föra in barnperspektivet.

Barns rätt till trygghet och utveckling skall ligga till grund för alla
politiska beslut. Därför anser vi att alla beslut i riksdagen skall underställas
en barnkonsekvensanalys innan beslut tas. Det gäller även beslut som berör
prioriteringar inom den offentliga sektorn. FN:s barnkonvention skall ingå i
svensk lagstiftning. Vi är glada över att ett första delmål är taget på detta
steg!

Erfarenheter och synpunkter från barns intresseorganisationer skall tas
tillvara bättre än idag. Vi vill se att dessa får bli remissinstanser inför alla
beslut som rör barn på kommun- och landstingsnivå. Intresseorganisa-
tionerna bör också vara knutna till den särskilda barnenheten på Regerings-
kansliet.

Barns rätt förstärks

Varje barn har rätt att leva i ett samhälle där kränkningar av
barn inte accepteras i någon form. Innehav av barnpornografi
kriminaliseras och vi kräver resurser för kontroll att detta
efterlevs!

Barn skall inte utsättas för sexuell exploatering eller riskera att utnyttjas
sexuellt. I Sverige utnyttjas unga flickor för striptease och liknande på
sexklubbar och barn från elva års ålder rapporteras prostituera sig även i små
städer i Sverige.

Lagen tillåter att ungdomar mellan 15 och 18 år "frivilligt" medverkar,
detta är oacceptabelt. Ungdomar i denna ålder skall ha samma skydd som
yngre barn mot att utnyttjas för posering och framställning i pornografiskt
material. Utnyttjande och exploatering av barn i reklam måste kontrolleras.
Mycket av reklamen som riktar sig till barn och ungdomar består av bilder
som tänjer på gränsen av utnyttjande. Detta måste uppmärksammas och
åtgärdas t ex genom bestraffning för att vuxenvärlden skall bli trovärdig i sin
kamp mot exploatering.

För många barn är inte hemmet den trygga plats det borde vara. Idag
anmäls över 5000 fall av barnmisshandel varje år! Den parlamentariska
utredning som tillsatts av regeringen är bra, och nu måste riktlinjer utarbetas
skyndsamt för att undersöka de dödsfall som inträffat och där man
misstänker barnmisshandel. Då får vi mer kunskap och kan arbeta bättre för
att förhindra upprepad barnmisshandel i dessa familjer.

Barnens uppväxtmiljöer (barnomsorgen, skolan) ges idag ökade resurser
endast under förutsättning att ekonomin växer. Miljöpartiet anser istället att
en större andel av de offentliga medlen skall riktas till barn och barns miljöer
oavsett den ekonomiska utvecklingen. Barns uppväxt, trygghet och möjlighet
till utveckling skall prioriteras före t.ex militära investeringar och EU-byrå-
krati.

För att ytterligare synliggöra barnperspektivet på politikers och myndig-
heters beslut kan det exempelvis instiftas ett pris till "Bästa barnkommun"
och "Bästa barnlandsting". Vi anser att det kan utgöra ett sätt att synliggöra
barnen.

Alla barns rätt

Barn med funktionshinder måste bli tillfrågade om sina
villkor och få respekt för sina åsikter. Vare sig
funktionshindret är synligt eller osynligt skall de ha samma
rätt att kunna förverkliga sina liv, precis som alla andra. Vi
vill se en nationell handlingsplan för funktionshindrade där
även barnens behov blir en del.

Vi vill införa ett nationellt köregister inom sjukvården där ålder införs som
en variabel, så att barns köande framgår - sjuka barn är idag ofta helt
osynliga. Även köande till barnpsykiatrisk behandling bör finnas i nationella
register och omfattas av den "nya" vårdgarantin "fritt vårdval" som den förre
socialministern utlovat. Verksamheter som arbetar med barn med olika
psykiska funktionshinder behöver utvecklas. Bristen på behandlare i de barn-
psykiatriska öppenvårdsteamen är oacceptabel.

Alla vi som bor i Sverige - oavsett var i världen vi är födda - är en del av
vårt land. Vi vill upprätta integrationsplaner på samma sätt som det idag
finns jämställdhetsplaner - det gäller bl a skolan där behovet av fler lärare
med invandrarbakgrund är stort.

Flyktingpolitiken skall underställas kravet om barnens bästa, enligt FN:s
barnkonvention. De som funnits i Sverige under ett år skall ges amnesti och
få stanna.

Barn är de som hårdast drabbas av den successivt försämrade livsmiljön.
Vad är det för frihet för barn att inte kunna springa fritt på våren p g a
allergi- och astmabesvär?

Vi vill se en sanering i kemikaliedjungeln, stopp för genmanipulerad mat,
avveckling av dåliga byggmateriel och ökade krav på luft och vatten. Barn
har rätt till en miljö som inte utgör ett enda stor fullskaleexperiment! De som
är hårdast drabbade av fattigdom i världen är barn. Därför vill vi att Sverige
arbetar för en ny solidarisk världsordning, avskrivna skulder för de fattiga
länderna och ett stopp för svensk vapenexport. Vi vill att biståndet inriktas
mer på kvinnors och barns rätt och möjligheter.

Synliggör osynliga barn

När Zulufolket från Natalprovinsen i Sydafrika hälsar
varandra säger man "Saku bona". Det betyder "Jag ser dig".
Den andra svarar med "Sikhona", som betyder "Jag är här".
Vi har så mycket att lära oss av detta budskap, och särskilt
tydligt blir det i våra barns skola. Ser du mig inte så existerar
jag inte för dig.

Miljöpartiet vill se en upprustningsplan för skolan, en plan som medför att
alla barn bekräftas i skolan, att alla barn ses som individer och tas på allvar.
Mindre klasser, grupper med färre elever, fler vuxna i skolan, ökad
lärartäthet - det är några av de nationella mål som nu måste sättas upp. Åter-
anställning av kuratorer, skolsköterskor och skolpsykologer som försvunnit
är en nödvändighet. Många barn lever i det osynliga med föräldrar som inte
mår bra. Barn till psykiskt sjuka föräldrar lever i den största tystnaden och
får alltför ofta leva ensamma med skuldkänslor och rädsla. Vi vill att Sverige
börjar se dessa barn, vi vill att de som arbetar med dessa barn får ett
uppmärksammande så att fler vuxna kan lära sig att se de osynliga barnen.

Synliggör barns miljöer

Barns vardagsmiljö är inte på långa vägar lika skyddad
genom lagstiftning som deras mammors och pappors
arbetsmiljö är. Hur många föräldrar vet hur deras barns
vardagsmiljö ser ut?

Vi vill att alla skall kunna välja dagis eller skola efter en tydlig innehålls-
deklaration. För ett barn med astma eller allergi är det extra riskfyllt att
vistas
i felaktigt ventilerade och fuktiga hus, och idag har mer än var tredje sjuåring
någon form av allergi. Där är kunskap om vardagsmiljön ett absolut krav.
Stora miljökatastrofer ger stora rubriker, som till exempel tunnelbygget
genom Hallandsåsen. Barns små, dagliga "katastrofer" ger däremot nästan
inga rubriker alls. Men konsekvenserna av dem går att förutse och förebygga.

Barns vardagsmiljöer måste naturligtvis omfattas av samma bestämmelser
som vuxnas arbetsmiljö gör. Miljöpartiet har i en uppgörelse med regeringen
under den senaste mandatperioden drivit igenom ett stort allergisanerings-
projekt - för totalt ca 5 miljarder kronor. Vi ser det som ett första steg. Vi
vill därför uppmuntra landets kommuner i det viktiga arbete de har framför
sig med att se över barnens arbetsmiljöer och verkligen använda tilldelade
resurser för att åtgärda brister.

Vi är övertygade om att skolan är vår viktigaste kulturinstitution som
ständigt naggas i kanten. Vi vill att skolan skall utveckla kreativitet, fantasi
och självkänsla, snarare än producera arbetskraft. Alla barn, oavsett var de
bor i landet, skall ha möjlighet att gå i kultur- eller musikskola.

Barnfamiljers ekonomi

Barnfamiljer är generellt de stora förlorarna de senaste åren
om man ser också till det ekonomiska utrymmet för
hushållen. Det gäller framförallt låginkomstfamiljer. Vi
anser att en utredning för den framtida barnbidragsreformen
bör innefatta en princip så att en bättre fördelningseffekt
uppstår. Vi anser att ett höjt och beskattat barnbidrag vore en
bra form.

Barn drabbas hårdast när de ekonomiska klyftorna i samhället ökar. De
som växer upp i en familjesituation med ekonomisk och social stress blir allt
fler. För att klargöra situationen vill vi se en ny låginkomstutredning.

Mer tid för barnen

De allra flesta som har ynnesten att få bli förälder har förstås
en längtan att få vara tillsammans med sitt/sina barn. Ofta
kommer den vuxne in i en konflikt mellan att få behålla sitt
fäste på arbetsmarknaden och få tillbringa tid med barnen.
Den konflikten är tung att bära när man känner
otillräcklighet hur man än gör. Vi har i vår politik vissa
grundstenar för att göra livet hållbart för alla.

Arbetstidsförkortning

Miljöpartiet anser att det är viktigt att generellt sänka
normalarbetstiden - i ett första steg till 35 timmar i veckan
på vägen till 30-timmarsveckan. Det är inte bara de riktigt
små barnen som har rätt att kräva tid av sina vuxna - den
rätten har även alla ungdomar. En generell
arbetstidsförkortning ger, till skillnad från t ex längre
semester, förutsättningar för mer tid för barnen varje dag.

Friår

Vi i Miljöpartiet har länge talat för en friårsreform, som
innebär att en förvärvsarbetande kan ta tjänstledigt ett år med
ersättning från a-kassan om någon arbetslös övertar jobbet
under tiden. Friår har införts i Danmark och Finland - och
innebär bl a möjlighet för föräldrar att vara lediga ett extra
år. Det här är faktiskt en reform som inte kostar statskassan
något!

Utökad föräldraförsäkring

I tid av hög arbetslöshet ökar möjligheterna att förlänga den
traditionella föräldraledigheten för både mamman och
pappan utan att det leder till markant ökade kostnader för
staten eftersom ersättningen från a-kassan är i stort likvärdig
med ersättningen från föräldraförsäkringen. En utökad
föräldraförsäkring anser vi skulle minska bördan på de
föräldrar som i stället för att slåss för sitt värde trots
arbetslöshet skulle få känna lugn och ro med sin situation
genom att vara hemma och kunna använda tiden till barnen.

Rätten att bli kommunal
dagbarnvårdare åt eget barn

Genom att i princip likställa vård av eget barn med vård av
annans barn kan fler små barn ges större möjligheter till sina
föräldrars tid. Vi vill att en förälder skall kunna bli
kommunal dagbarnvårdare åt eget barn - med likvärdig
ersättning som traditionell dagbarnvårdare. Även om det
endast är ett fåtal som kommer att utnyttja en sådan reform
innebär den en viktig del i hela det åtgärdsprogram som går
ut på att ge barn ökad rätt och möjlighet till sina vuxna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beslut ur barnens perspektiv,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förstärka barnens rätt i samhället,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att synliggöra barns behov och miljöer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnfamiljers ekonomi, 2

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetstidsförkortning, 3

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om friår, 3

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utökad föräldraförsäkring, 2

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten att bli kommunal dagbarnvårdare.4

Stockholm den 25 oktober 1998

Marianne Samuelsson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Thomas Julin (mp)

Kerstin-Maria Stalín (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Matz Hammarström (mp)

Gunnar Goude (mp)

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Barbro Johansson (mp)

Mikael Johansson (mp)

Per Lager (mp)

Ewa Larsson (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Lars Ångström (mp)

1 Yrkande 2 hänvisat till KU.

2 Yrkandena 4 och 7 hänvisade till SfU.

3 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till AU.

4 Yrkande 8 hänvisat till UbU.