Avveckling av löntagarfonderna
Motion 1986/87:Fi202 Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
Motion till riksdagen
1986/87 :Fi202
Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
Avveckling av löntagarfonderna
Dikt och verklighet
”Med löntagarfonder löser vi Värmlands problem” utropade socialdemokratiska
partidistriktet i Värmland inför 1982 års val. Allt skulle då lösas med
löntagarfondernas hjälp. Det skulle bli flera arbetstillfällen, fonderna skulle
förhindra företagsnedläggelser, de anställda skulle få ökat inflytande och det
skulle bli ”ekonomisk demokrati”.
Varje värmlänning vet i dag resultatet. Löntagarfonderna har inte tillfört
Värmland ett enda arbetstillfälle. Däremot har värmlänningarna nyligen
kunnat läsa i pressen att Mellanfonden förlorat 5 milj. kr. på Pihlgrens
Traktor i Arvika AB, som gått i konkurs med en brist på 20 milj. kr.
LO-besvikelse
LO:s ordförande Stig Malm har nyligen i ett uttalande i pockettidningen "R”
ansett att löntagarfonderna var, blev och är en politisk belastning för
socialdemokratin.
Vid en presskonferens i Karlstad den 12 december 1986 uttalade LO:s
förre ordförande Gunnar Nilsson att de nuvarande fonderna blivit harmlösa
skämt i marginalen och att de är en form av ”öststatssocialism”. Han
förnekar nu att de anställda har något som helst inflytande och att
löntagarfonderna därför är felaktiga.
Vid löntagarfondsdebatten i riksdagen i december 1983 ansåg han
emellertid att fonderna absolut borde införas - för de anställdas skull.
I början av detta år har v. ordföranden i Mellansvenska löntagarfonden,
tillika ordförande i Pappers avd. 96 vid Gruvöns bruk uttalat, att det inte går
att klara frågan om ekonomisk demokrati med nuvarande löntagarfonder.
Han säger sig förstå kritiken över att fonderna satsat mycket hårt på de stora
börsbolagen men mycket litet regionalt. (Där man satsat har det varit i
företag, som gått i konkurs.)
Endast 6,9 % av löntagarfondernas 3 400 milj. kr. har använts till att ge
nytt kapital. Resten har använts för att köpa ut gamla aktieägare.
I en TT-intervju på trettondagen sa löntagarfondernas ”uppfinnare”
Rudolf Meidner att ”inget av de mål som ställdes upp för löntagarfonderna
har uppnåtts. De problem vi sökte angripa står olösta.” Han anser att det
finns flera skäl till misslyckandet, bl. a. ”att vi inte fick den debatt som bör
föregå en så stor reform”.
Jo, nog fick han debatt, men inte på LO:s och socialdemokratins villkor. Mot. 1986/87
Debatten delade folket i två delar, en liten del som ville ha fonder och en Fi202
överväldigande majoritet som var fondmotståndare och är det ännu!
Nya socialiseringsförslag
Med den massiva kritik, som nu riktats mot löntagarfonderna från flera håll
av deras tidigare främsta tillskyndare, kunde man förvänta sig ett krav om
avskaffande av fonderna. Men icke! Besvikelsen över löntagarfondernas
utveckling föranleder nu LO:s företrädare att sikta mot nya djärva mål!
Mellanfondens v. ordförande Sune Ekbåge, Grums, förordar nu nya,
regionala, länsvisa fonder, ”där de anställda skall komma närmare besluten”.
Ekbåge anser att förre LO-chefens besök i Karlstad före jul blev
upptakten till en debatt om hur den ekonomiska demokratin skall formas
sedan löntagarfonderna inte får några tillskott efter 1990. De nya länsvisa
fonderna bör bl. a. användas till nya ”Pihlgrenssatsningar”, menar han.
I en skrivelse till regeringen den 8 december 1986 föreslår LO att 27
miljarder av AP-medel skall användas för att köpa aktier, börsnotering skall
ske av minoritetsposter i statliga företag och utvecklingsbolag inrättas för att
öka statens engagemang i näringslivet.
”Så ökar den ekonomiska demokratin i landet och den kollektiva
kontrollen över näringslivet blir bättre” säger LO-ekonomen Dan Andersson
i LO-tidningen nr 50/86. Han talar klarspråk. Om LO får sin vilja fram
kommer socialiseringstakten av det svenska näringslivet att tredubblas under
1990-talet! Det är ett skrämmande perspektiv som öppnar sig: Svenska
företag skall i allt snabbare takt socialisera sig själva och Sveriges pensionärer
skall bli de stora risktagarna på Stockholms fondbörs.
Avskaffa fonderna!
Alla de argument, som framfördes mot införandet av löntagarfonderna
kvarstår med oförminskad styrka. Fonderna är onödiga, skadliga och farliga.
- Det är sannerligen inte fondsocialism i olika tappningar, som ger några
framtidslösningar för Värmland och Sverige!
Vad vårt län och vårt land behöver är dugliga, engagerade företagare med
idéer och framtidstro, som tillåts äga, driva och vidareutveckla företag i en fri
marknadsekonomi. Värmland, som är ett av Sveriges hårdast arbetslöshetsdrabbade
län, har inte råd med löntagarfonder- vare sig i den ena eller andra
formen.
10
Hemställan Mot. 1986/87
Med stöd av det ovan sagda hemställer vi Fi202
1. att riksdagen beslutar att löntagarfonderna skall avskaffas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de av
LO föreslagna åtgärderna för en ytterligare socialisering av svenskt
näringsliv måste avvisas.
Stockholm den 12 januari 1987
Gullan Lindblad (m) Göthe Knutson (m)
11
gotab Stockholm 1987 12059
