Avfallsfrågan

Motion 1986/87:Jo766 Sven Munke (m)

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Jordbruksutskottet
PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87: Jo766

Sven Munke (m)
Avfallsfrågan

Med ökad konsumtion och produktion av varor i de industrialiserade
länderna ökar också avfallsmängderna. Produkterna har blivit alltmera
sammansatta eller så har råmaterialet genomgått en så komplicerad kemisk
eller fysikalisk behandling att återvinning av avfallet försvåras. En enskild
produkt består ofta av olika metaller, metallblandningar och plaster eller
andra organiska ämnen, ibland klorerade eller på annat sätt omvandlade,
som gör återanvändning och återvinning svår eller omöjlig. Detta medför
ofta att destruktion av produkterna försvåras, fördyras eller omöjliggörs utan
stora miljörisker. Det kan gälla kvicksilver- eller kadmiumhaltiga batterier,
produkter som innehåller klorerade eller på annat sätt omvandlade organiska
ämnen som vid destruktion kan bilda nya ännu farligare ämnen som
dioxiner eller själva är så beständiga att de inte bryts ned i naturen utan
ansamlas i näringskedjorna och utgör ett stort hot. Det kan också röra sig om
produkter som innehåller farliga ämnen som freon som på sikt hotar hela vår
livsmiljö. Jag tänker då på freonhaltiga äggkartonger, freonhaltiga plaster
som används vid isolering och t. o. m. vägbyggen.

Dessa produkter är ofta bekväma att använda, billiga och enkla att
producera, men svåra att destruera. De konkurrerar lätt ut miljövänligare
produkter och når således stor spridning. Miljöproblemen orsakade av den
typen av produkter har en tendens att accelerera.

Det finns ingen svensk lag som reglerar sammansatta produkter av det slag
jag åsyftar. Lag om kemiska produkter är enbart tillämpbar på kemiska
produkter och beredningar men inte föremål. Den är inte tillämpbar på
förpackningar, kylskåp, isoleringsmaterial m. m.

Renhållningslagen reglerar i stort sett enbart organiseringen av renhållningen,
dvs. uppsamlingen och slutligt omhändertagande. Den är inte
tillämpbar på produktionen av varor, dvs. den nödvändiga förebyggande
delen av avfallshanteringen.

I förarbetena till lagen om hälso- och miljöfarliga varor (prop. 1973:17)
framhölls att man redan vid produktutvecklingen skall beakta avfallsfrågan.
Föredragande statsråd ansåg att det åligger den som tillverkar och importerar
en hälso- och miljöfarlig vara att undersöka om destruktion av en sådan vara
medför olägenhet från hälso- och miljöskyddssynpunkt eller om den är
särskilt kostnadskrävande. I så fall får varan inte släppas ut på marknaden.
Denna intention verkar inte ha fått någon större praktisk betydelse.

Behovet av en produkt/avfallslag som ålägger producenten/importören att
undersöka avfallsproblemen förknippade med en vara är stort. I

miljöskyddslagen infördes efter BT Kemi-skandalen en skyldighet för den
som utövar miljöfarlig verksamhet att belysa avfallsfrågorna i samband med
produktionen. Denna skyldighet sträcker sig dock inte till det avfall som
uppstår i konsumentledet.

Olika metoder har prövats för att låta avfallsproblemet bli även producenternas
problem. I Danmark finns en särskild avfallsavgift på vissa varuslag
som är differentierad efter vilket slag av avfallshantering som behövs eller är
möjlig. Det är således olika avfallsavgift på varor beroende på om förbränning,
deponering, kompostering, återvinning eller återanvändning är möjlig
eller nödvändig. I Västtyskland har man gjort försök med miljökvalitetsmärkning
av varorna. Av flera olika varor avsedda för samma ändamål får
den som medför minst miljöproblem en märkning som gäller i tre år. Detta
ger konsumenterna en möjlighet att välja den vara som är mest miljövänlig.

Båda dessa metoder har som mål att underlätta för de miljövänligare
varorna i konkurrensen och på samma sätt försvåra konkurrensen för de
mera miljöstörande. Dessa metoder måste dock troligtvis kombineras med
direkta förbud i vissa fall. Jag tänker här på PCB, men även kvicksilver och
kadmium medför så stora miljöproblem att mer eller mindre begränsat
förbud kan behövas. Även åtgärder tidigare i produktionsprocessen som
avgiftsbeläggning av vissa råvaror eller halvfabrikat kan vara nödvändiga för
att få fram miljövänligare produkter.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställer jag

att riksdagen hos regeringen begär en utredning och förslag om
produkt/avfallslag.

Stockholm den 26 januari 1987

Sven Munke (m)

Mot. 1986/87
Jo766

13

Övrigt om motionen

Intressenter