Auktoriserade teckenspråkstolkar

Motion 1999/2000:N288 av Thomas Julin m.fl. (mp, Mp)

Auktoriserade teckenspråkstolkar

Varför finns ingen auktorisation av teckenspråkstolkar?
I Sverige finns sedan 1976 en auktorisation av tolkar i talade språk.
Kammarkollegiet är utfärdande myndighet.

Teckenspråket har alltsedan 1981 status som officiellt erkänt modersmål i
Sverige (se prop. 1980/81:100 bil. 12, UbU 1980/81:25 och riksdagsskrivelse
1980/81:332), och är därför jämställt med andra modersmål i vilka tolk-
auktorisation sedan länge är möjlig. Forskning om teckenspråket har funnits
sedan början på 1970-talet och 1990 inrättades en professur i teckenspråk vid
Stockholms universitet, där såväl hörande som döva forskare finns. Det råder
alltså ingen tvekan om att teckenspråket är ett eget, självständigt språk.

1989 års handikapputredning hade i sitt delbetänkande En väg till del-
aktighet och inflytande: tolk för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade
och talskadade (SOU 1991:97) ett konkret förslag till ändring i förordningen
1985:613, som skulle möjliggöra auktorisation av tolkar även i det svenska
teckenspråket: "Tolkar och översättare får auktoriseras enligt denna förord-
ning. Auktorisationen får avse ett eller flera främmande språk och det
svenska teckenspråket." En ändring av förordningen skulle också göra det
möjligt för auktoriserade teckenspråkstolkar att få bevis om "speciell
kompetens" som dövblindtolk. Ändringsförslaget motiverades med att
brukarna av teckenspråkstolkar och olika myndigheter sedan länge efter-
frågat någon form av bevis på tolkens kompetens.

Enligt Sveriges Dövas Riksförbund vore det av stort värde om någon form
av auktorisation av tolkarna kunde komma till stånd och utgöra den
efterfrågade kvalitetsgaranti som kan tillförsäkra brukarna trygghet. Frågan
om auktorisation har också stor betydelse för tolkarna själva som ett sätt att
värna om yrkesetiken och respekten för den kompetens som tolkyrket kräver.

I proposition 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade
instämmer man i utredningens förslag om behovet av en auktorisation, men
menar att formerna för auktorisation behöver beredas ytterligare. Från olika
håll har behovet av att förverkliga tolkutredningens förslag påtalats. Idag, då
alltfler döva använder teckenspråkstolk i alltfler sammanhang, ställs också
krav på en kvalitetsgaranti i form av en auktorisation. Kammarkollegiet kan
inte utfärda en auktorisation för teckenspråkstolkar, så länge förordningen
inte är ändrad.

Det finns idag uppenbarligen svårigheter att urskilja tolkars kompetens och
en modell för att komma till rätta med det problemet skulle kunna vara
möjligheten till auktorisation för teckentolkar.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet till auktorisering för teckenspråks-
tolkar.

Stockholm den 2 oktober 1999

Thomas Julin (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Ewa Larsson (mp)