Att utveckla Halland stärker sydväst och är bra för Sverige

Motion 2021/22:2276 av Bengt Eliasson (L)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur det snarast kan göras satsningar på infrastruktur som stärker tillväxten i Halland och övriga Väst- och Sydsverige och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Halland är ett starkt växande län som har del i både den västsvenska tillväxten med Göteborg i centrum samt den sydsvenska med Malmö/Köpenhamnsregionen som tillväxtmotor. Halland är en viktig del i stråket Oslo–Köpenhamn/Hamburg men också en del av den s.k. Gnosjöregionen, och gränsar till både Boråsregionen och Jönköpings län. Väg- och järnvägstransporterna behöver kunna stödja ett lokalt och regionalt pendlingsbehov och samtidigt främja och stärka handel och hållbara transporter av gods.

Hamnarna i Halmstad och Varberg jämte Falkenbergs varv och hamn är framgångsrika och kan expandera än mer om det bl.a. understöds av bättre infrastruktur. Kommunerna i norra Halland är redan integrerade i Göteborgsregionens arbetsmarknad och de sydliga kommunerna integreras alltmer i nordvästra Skånes och Malmö/Köpenhamnsregionens utveckling. Samverkan österut mellan kommuner i Entreprenörsregionen inkluderar inlandskommuner i Jönköpings, Kronobergs och Västra Götalands län, samt Hylte, Falkenberg och Halmstad i Halland. Utveckling måste ske i samverkan och med hänsyn tagen till att med rätt investeringar stärka hela sydvästra Sverige och särskilt Halland. Det finns ett stort behov av att utveckla, vårda och stärka den statliga infrastrukturen och att förmera den för framtida behov i samverkan med planering och satsningar på exempelvis boendeplanering, regional kollektivtrafik, cykelvägnät, näringsliv och utbildningsplatser.

Detta innebär att det behövs omedelbara satsningar på att förbättra befintlig järnvägsinfrastruktur och trafik så att det blir lättare att arbetspendla i öst-västlig riktning, vilket innebär upprustning och utbyggnad av Halmstad–Markaryd, Halmstad–Nässjö och Varberg–Borås. Öka kapaciteten på Västkustbanan in till Göteborg med utbyggnad till fyra spår på sträckan Kungsbacka–Almedal. Fyra spår mellan Kungsbacka och Göteborg. En förutsättning för att tågtrafiken ska kunna utvecklas på Västkustbanan och att fler tåg ska kunna gå från Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm. Möjliggör man snarast för ytterligare tågstopp med pendeltåg Varberg–Göteborg så vidgas arbetsmarknadsregionerna och ytterligare förstärker tillväxten.

• Upprustning av Viskadalsbanan mellan Borås och Varberg. En bana som om den rustades upp kunde få tåg i högre hastighet och därmed minskade restider.
• Ullared har blivit ett centrum för handel och fortsätter utvecklas. Väg 153 Varberg–Ullared och väg 154 Falkenberg–Ullared är i stort behov att byggas om och förbättras. En åtgärdsstudie är gjord av Trafikverket som visar hur det skulle kunna gå till men pengar från staten saknas.
• Järnvägen Halmstad–Nässjö är inte i så gott skick och saknar elektrifiering. Om man inte sätter i gång och rustar upp den kommer det sannolikt inom några år vara omöjligt att köra tåg på sträckan. Staten har därmed i praktiken lagt ner järnvägen. Fullfölj upprustningen på sträckan Värnamo–Halmstad på samma sätt som är beslutat mellan Värnamo–Nässjö och Värnamo–Jönköping.
• Markarydsbanan som skulle kunna ta passagerare tur och retur Halmstad–Hässleholm, via Knäred och Veinge i Laholms kommun, är en bana i gott skick men för att kunna köra persontåg med regelbundenhet behövs nya stationer i Knäred och Veinge och mötesspår. Trafikverkets senaste prognos är att detta inte kan komma till stånd innan 2027, vilket är oacceptabelt.
• Riksväg 26 – Nissastigen – och Riksväg 41 – Varberg–Borås – är viktiga pulsådror för gods och persontrafik. Vägarna är bitvis i mycket undermåligt skick för den höga belastningen och behöver omedelbart byggas ut.

Bengt Eliasson (L)