Att ortnamnen har ett stort kulturhistoriskt värde råder det allmän enighet om i vårt land. Ortnamnen är inte bara fornminnen utan också bruksföremål i det dagliga livet. De har bildats som beteckningar för de lokaliteter som människor har behövt tala

Motion 1984/85:1822 Bengt Kindbom m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion
1984/85:1822

Bengt Kindbom m. fl.

Ortnamn

Att ortnamnen har ett stort kulturhistoriskt värde råder det allmän
enighet om i vårt land. Ortnamnen är inte bara fornminnen utan också
bruksföremål i det dagliga livet. De har bildats som beteckningar för de
lokaliteter som människor har behövt tala om.

Det allt starkare intresset för individens rötter, identitet och hembygd
har under senare år medverkat till att öka uppmärksamheten i samhället på
ortnamnsfrågorna. Ortnamnen har vidare en social betydelse och upplevs
ofta ha ett stort värde för hemkänsla och trivsel i ett samhälle som alltmer
präglas av omfattande byråkrati och datatekniska lösningar.

Efter initiativ i motion från centern med Ivan Svanström som första
namn vid 1977/78 års riksmöte begärde riksdagen att en allsidig utredning
på ortnamnsområdet skulle tillsättas. Utredningen avlämnade 1982 sitt
betänkande Ortnamns värde och vård.

I årets budgetproposition anmäls regeringens övervägande med anledning
av utredningen och remissbehandlingen av denna. Enligt vår uppfattning
är det angeläget att slå vakt om våra ortnamn och vi vill därför
framhålla några frågor som särskilt bör beaktas i det fortsatta arbetet.
Ortnamnen har vuxit fram ur en lokal kulturkrets och klart avgränsade
ortnamn och betydelser kan spåras i olika delar av vårt land. Vid ett
avgörande av vilka språkriktighetsregler som bör gälla har angetts att de
bör vara språkligt korrekta, lätthanterliga och identifierade. Detta tillgodoses
också i de flesta fall men konflikt kan uppstå mellan att riksspråket
skall ligga till grund för stavning i officiella sammanhang och ett av hävd
format namn grundat på dialekten. Med hänvisning till vad som sägs i
proposition 1984/85:100 bilaga 10 och till det ökade intresse som nu finns
för olika dialekter bör målsättningen vara att hänsyn tas till det lokala och
regionala namnskicket och att detta ges försteg framför rikssvenskan.

Postadressen är i dag den största bäraren av ortnamn i form av gårds-,
by- och sockennamn eller gatu- och vägnamn i tätorter. Postverket har
prövat olika former för ett förenklat och rationellare adresseringssystem
på landsbygden. Gemensamt för de förslagen har varit att de gör våld på
hävdvunna ortnamn som ersätts med vägnamn eller olika slag av nummerkombinationer.
Regeringen har enligt proposition 1984/85:100 bilaga 10 vid
avgörande av besvärsärenden hänvisat till att postens adress kan kompletteras
med olika ortnamn. Man redovisar också möjligheten att anmäla den
kompletterande adressen till kyrkobokföringen resp. lokal skattemyndighet.
Ortnamnet blir därmed infört i ett centralt adressregister. Detta är

Mot. 1984/85:1822

4

bra under förutsättning att postverket i sitt adressregister och i anmälningar
om ändrad adress inte påför eller ändrar adressen med postlådenummer
och dylikt vilket förekommit. Effekten av detta kan läsas i tidningarnas
familjenotiser där ”folk både föds och dör i postlåda xxx”.

Kulturministern avvisar i årets budgetproposition möjligheten att återinföra
tidigare ortnamn i postadress. Skälet skulle vara att detta skulle få
allvarliga ekonomiska och servicemässiga konsekvenser för postverket.
Att detta skulle bli fallet har vi svårt att förstå. För det första så har man
under senare år inte bytt poststationsnamn vid omorganisationer och detta
har kunnat ske utan några servicemässiga konsekvenser. För det andra
kan den ekonomiska belastningen inte vara så stor eftersom det inte
påverkar den maskinella sorteringen grundad på postnummer. Den grundläggande
principen för postverkets adresseringssystem skall vara att ortnamn
i form av gårds-, by- och/eller sockennamn får finnas kvar i adresserna
och att det skulle vara möjligt att återinföra redan avskaffade postadresser
i särskilda fall. Detta bör ges regeringen till känna.

Ortnamn i fastighetsregistret

Det största ingreppet i våra kulturhistoriskt värdefulla ortnamn har skett
genom fastighetsdatareformen. Trots vissa justeringar kvarstår det faktum
att socknen försvinner som jordregisterområde. Därmed mister socknen
sin sista funktionella roll grundad sedan många hundratals år tillbaka i
gemenskapen att söka sig samman.

De argument som tidigare har framförts för en ändrad inriktning för
fastighetsdatareformen äger alltjämt sin giltighet och behöver här inte
upprepas. Varken datatekniska eller ekonomiska skäl utgör grund för att
upphäva socken som jordregister- eller stadsregisterområden.

Ortnamnsråd

Regeringen föreslår att ett ortnamnsråd inrättas i stället för den utförligare
reglering som ortnamnskommittén föreslog. Vi kan acceptera denna
lösning med hänvisning till behovet att begränsa lagstiftningsverksamheten.

Detta förutsätter dock att det föreslagna rådet får en sådan sammansättning
och ställning så att det har realistiska förutsättningar att påverka och
slå vakt om ortnamnen. Beslutande myndighet bör inte utan särskilda skäl
kunna frångå rådets beslut. I proposition 1984/85:100 bilaga 13 sägs att det
ankommer på regeringen att besluta om rådets befogenheter, organisation
och arbetssätt. Regeringen bör därvid beakta vad vi sagt ovan. När det
gäller rådets sammansättning sägs i detta sammanhang inget. Vi föreslår
därför att riksdagen uttalar att det i rådet skall ingå representanter för
Riksförbundet för hembygdsvård, ortnamnsarkivet, riksantikvarieämbe

Mot. 1984/85:1822

5

tet. kommunerna och samerna jämte de representanter för statliga myndigheter
som har avgörande inflytande i ortnamnsfrågor.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställer vi

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna

vad som i motionen anförts om språkregler, postadresser och
ortnamnsråd.

Stockholm den 24 januari 1985

BENGT KINDBOM (c)
KARL BOO (c)

SVEN-ERIK NORDIN (c)
MARTIN OLSSON (c)
KERSTIN ANDERSSON (c)
KERSTI JOHANSSON (c)
GUNHILD BOLANDER (c)

STINA GUSTAVSSON (c)
AGNE HANSSON (c)
ELVING ANDERSSON (c)
LENNART BRUNANDER (c)
JAN HYTTRING (c)