Åtgärdsprogram för havsmiljön

Motion 1986/87:Jo763 Ivar Franzén m.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1986/87: Jo763

Ivar Franzén m.
Åtgärdsprogram för havsmiljön

Länsstyrelsen i Hallands län har utarbetat ett åtgärdsprogram för Laholmsbukten.
I detta sägs bl. a.:

Övergödningen av Laholmsbukten fordrar kraftfulla insatser. Växtnärings

tillförseln från olika källor måste minskas. De viktigaste åtgärderna är:

□ Utbyggnad av de största avloppsreningsverken för minst 90 % reduktion
av fosfor och 80 % reduktion av kväve

□ Anpassning av relationen djurantal — spridningsareal för stallgödsel

□ Miljömässig anpassning av jordbruksdriften inom företagsekonomiska
ramar

□ Förbättrad stallgödselhantering och övergång till spridning av stallgödseln
i vårbruket eller i växande gröda

□ Odling av mellangröda efter stråsäd och tidig potatis.

Åtgärderna bedöms kunna minska kvävebelastningen från området med ca
25 % till en årlig kostnad av 12-20 mkr. Åtgärderna kan emellertid inte
genomföras utan statligt stöd. Detta är huvuddragen i det åtgärdsförslag som
arbetsgruppen redovisar.

Vi bedömer det angeläget att det av länsstyrelsen föreslagna åtgärdsprogrammet
snarast kan genomföras och att nödvändiga statliga medel ställs till
förfogande.

Föreslagna åtgärder är dock inte tillräckliga för att Laholmsbukten skall
tillfriskna.

Vi skall i denna motion beröra några av de ytterligare åtgärder ”på land”
som är viktiga för att långsiktigt åstadkomma en tillfredsställande havsmiljö.

Vall och energiskog

Den socialdemokratiska jordbrukspolitiken har drivit fram ett starkt specialiserat
jordbruk med betydande insatser av konstgödsel och växtskyddsmedel.
Vallodlingen har starkt begränsats. På speciellt lätta jordar och vid stora
regnmängder har det medfört ett ökat kväveläckage.

Det är i första hand en ökad vallodling och möjligen också energiskog som
kan medverka till att i betydande omfattning minska kväveläckaget från
jordbruksmarken.

För att öka vallodlingen krävs alternativ användning av skörden. En
intressant gröda är lucern. Genom att den är kvävefixerande. kräver den inte
någon kvävegödsling. Den förbättrar jordbruksstrukturen och har ett
betydande förfruktsvärde.

Alternativ användning är energiproduktion och fiberråvara för massaindustrin.
Energin tas till vara genom metan jäsning och en gas mycket lik
naturgas erhålls. Det pågår försök med att utnyttja lucernens fibrer för
massatillverkning. Om dessa försök ger ett positivt resultat, kan massa- och
pappersindustrin få ett värdefullt råvarutillskott. Som restprodukt när energi
och fibrer tagits till vara, erhålls ett näringsrikt rötslam, som kan ersätta
konstgödsel och därtill medverka till att förbättra markens humushalt och
biologiska liv.

Energiskog har samma positiva egenskaper för att minska kväveläckaget
som flerårig vall. Energiskogen kan också med viss fördel odlas i fuktiga
lägen och detta kan i vissa fall vara ett extra plus.

Det är viktigt att såväl ökad vallodling som energiskog i första hand
lokaliseras till kustnära och goda jordbruksmarker.

Det är också viktigt att skapa realistiska alternativ till intensiv spannmålsodling
och därmed medverka till att animalieproduktionen i skogs- och
mellanbygder — där den ur bl. a. havsmiljösynpunkt passar bäst — inte
konkurreras ut av slättbygden.

Vi bedömer det angeläget att snarast skapa förutsättningar för en ökad
vallodling (lucernodling) och energiskog i speciellt södra Halland. Den
ökade vallodlingen kan förslagsvis stimuleras på samma sätt som nu sker om
åker läggs i träda. Träda är ur miljösynpunkt en olämplig åtgärd.

Kalkning av skogsmark

Halland är ett av de län som drabbas hårdast av utifrån kommande
försurande luftföroreningar. Skogsskadorna på grund av luftföroreningar
och försurning är omfattande. På flera platser börjar skogsmarkens pHvärde
nå så låga värden att drastiska försämringar av markens kemi och
biologi kan förväntas. Eftersom skogsmarken utgör en betydande del av de
nederbördsområden sorn avvattnas till Laholmsbukten, kommer dessa
drastiska skogsmarksförändringar inte bara att medföra mycket svåra skador
på skogen utan också negativt påverka havsmiljön.

Experternas bedömning av värdet att kalka skogsmark har varit delad.
Sannolikt innebär kalkningen kortsiktigt en viss minskad tillväxt men kan
vara en nödvändighet för att undvika katastrof vid alltför låga pH-värden.

Mot. 1986/87
Jo763

6

Vår bedömning är att det är nödvändigt att snarast få till stånd betydande
(fullskaleförsök med) kalkning av skogsmark i utsatta försurningslägen.
Detta kräver ett ekonomiskt stöd.

Minskade utsläpp till luften

Att vi i denna motion tar upp angelägna åtgärder för att förbättra nyttjandet
av vår jordbruks- och skogsmark, innebär inte att vi bortser från de
grundläggande problemen med alltför stora utsläpp av bl. a. kväve och svavel
till luften som resulterar i omfattande atmosfäriska nedfall. Minskade
skadliga utsläpp från motorfordon, värmeproduktion och industri är och
förblir en grundförutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om ett utvidgat åtgärdsprogram för att
förbättra havsmiljön i bl. a. Laholmsbukten.

Stockholm den 27 januari 1987

Ivar Franzén (c)

Sven Eric Lorentzon (m) Rolf Kenneryd (c)

Mot. 1986/87
Jo763

1* * Riksdagen 1986/87. 3 sami. NrJo760-772

1