Åtgärder mot skadlig bostadssanering
Motion 1985/86:Bo210 Tore Claeson m. fl. (vpk)
Motion till riksdagen
1985/86:Bo210
Tore Claeson m. fl. (vpk)
Åtgärder mot skadlig bostadssanering
Avsikten med det ROT-program riksdagen antog i slutet av 1983 var att
varsamt förbättra icke moderna bostäder, att säkra underhållet av bostäder,
att öka tillgängligheten och energisparandet samt att rädda sysselsättningen
inom byggsektorn.
En utvärdering av ROT-programmets effekter pågår genom bostadsstyrelsens
och bostadsdepartementets försorg. Redan nu kan dock viss\
slutsatser dras, slutsatser som leder fram till att bostadssaneringens villkor
bör ändras så att de skadliga effekterna lindras.
Ombyggnadsverksamheten, främst av privata flerbostadshus, har onekligen
stimulerats av ROT-programmets finansieringsvillkor. Det innebär
också att sysselsättningen inom byggsektorn har säkrats. Inom vissa regioner
och yrkesgrupper råder t.o. m. en påtaglig arbetskraftsbrist och det
kan försvåra möjligheterna att genomföra alla de kommande ROT-åtgärder
som är akut nödvändiga (ledningsnät, skolor etc.).
Den skada ROT-programmet åstadkommer i sin nuvarande tappning
sammanhänger med att i synnerhet ägare av privata hyreshus kan göra
stora vinster på att genomföra totalrenoveringar av fullt moderna hus där
behov av visst underhåll föreligger.
Både husen och de boende råkar illa ut. Riksantikvarieämbetet har
börjat uppmärksamma de uppenbara förvanskningar av arkitektoniska och
kulturhistoriska värden som åstadkoms genom den omfattande och okänsliga
ombyggnadsverksamheten. Nya, men snabbt nedgångna material ersätter
gamla som bara skulle behöva enklare underhåll.
Men den allvarligaste skadan gäller alla de boende som kommer i kläm.
Totalrenoveringarna driver fram tvångsevakueringar i stor skala. Några
forskare har studerat saneringsprocessen och funnit att evakueringarna
slår sönder det sociala skyddsnätet på ett sätt som är ytterst allvarligt,
särskilt för de äldre. Både ohälsan och dödligheten ökar.
Det har också visat sig svårt för de boende att tillvarata sina intressen
och styra ombyggnaderna mot vad som är angeläget och förnuftigt, så
länge de ekonomiska krafterna så hårt styr mot totalrenovering som också
innebär att det lönar sig för fastighetsägarna att missköta underhållet.
Det behövs ett förtydligande av villkoren för hyresnämnden att lämna
tillstånd till ombyggnad mot hyresgästorganisationens veto, så att fastighetsekonomiska
skäl inte godtas som särskilda skäl. Men främst behövs en
översyn av finansieringsvillkoren för underhåll och ombyggnad. Nuvarande
ordning innebär ett nationalekonomiskt slöseri och ekonomiska bördor
för hyresgästerna av betydande storlek.
De miljarder som årligen går till onödig och ofta skadlig ombyggnad
skulle kunna vara till nytta för många fler boende om de användes till
nödvändigt underhåll, kommunala ROT-åtgärder etc.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts föreslås
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om att fastighetsekonomiska skäl inte kan utgöra
särskilda skäl vid tillämpningen av bostadssaneringslagens 2 §,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hela
finansieringssystemet för ombyggnad bör omarbetas så att varsamma
ombyggnads- och underhållsåtgärder blir lönsammare än
totalrenovering.
Stockholm den 24 januari 1986
Tore Claeson (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk) Inga Lantz (vpk)
Karl-Erik Persson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)
Paul Lestander (vpk)
Mot. 1985/86
Bo210
t1 Riksdagen 1985186. 3 sami. Nr Bo208—213
