Åtgärder mot plågsamma djurförsök

Motion 1985/86:Jo521 Karl Erik Olsson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo521

Karl Erik Olsson m. fl. (c)
Åtgärder mot plågsamma djurförsök

Sammanfattning

Det är angeläget att åtgärder vidtas så att försök med levande djur i största
möjliga utsträckning kan undvikas. Djurförsök bör tillåtas endast när likvärdiga
alternativa metoder saknas. Om djurförsök måste användas skall
samhället medverka till att försöksdjuren inte tillfogas onödigt lidande.

Centerpartiet vill förstärka de djurförsöksetiska nämnderna med fler lekmannarepresentanter
och forskare med erfarenhet av alternativa metoder,
o Djurförsök skall inte få påbörjas innan försöken är godkända
o Jävsregler skall införas vid prövningen. Forskare som är berörda av de
aktuella försöken skall ej få delta i prövningen
o Centerpartiet efterlyser en samlad bedömning av vilka djurförsöksmetoder
som samhället kan tillåta
o Avveckla LD-50-testet, som används vid prövningar av ett ämnes omedelbara
giftverkan

o Inför miljöavgift för att finansiera utveckling av alternativa försöksmetoder

o Förbjud användningen av plågsamma djurförsök vid testning av kosmetika

Riksdagen har vid upprepade tillfällen uttalat sig för största möjliga begränsning
av användningen av plågsamma djurförsök vid test av kemikalier
m. m. Inrättandet av djurförsöksetiska nämnder är ett uttryck för denna
vilja från riksdagens sida.

Trots detta har djurförsöken i vårt land fortfarande en betydande omfattning.
Ca en halv miljon djur används årligen i vårt land i olika typer av
djurförsök, varav en stor del måste betecknas som plågsamma. Dessutom
baseras prövningar av kemikalier för den svenska marknaden i stor omfattning
på djurförsök gjorda vid laboratorier i utlandet. Det är därför uppenbart
att det krävs ytterligare åtgärder för att påskynda utvecklingen för att
minska och helst avskaffa användningen av plågsamma djurförsök.

Djurförsöksetiska nämnder

De djurförsöksetiska nämnderna är för närvarande de viktigaste instrumentet
i strävandena att begränsa användningen av plågsamma djurförsök.
Erfarenheterna visar dock att de utgör ett tämligen bräckligt skydd för
djuren. Det är tämligen sällsynt att nämndernas prövning leder till att djurförsök
stoppas. Det kan starkt ifrågasättas om nämndernas sammansätt

ning är sådan att de gynnar en effektiv verksamhet. För närvarande representerar
en tredjedel av nämndens ledamöter forskningen, en tredjedel personal
handhar djurförsök och en tredjedel är lekmannarepresentanter. Detta
innebär i praktiken att det normalt finns en klar majoritet i nämnden av
personer som på ett eller annat sätt är knutna till djurförsöksverksamhet
och har intresse av att inte ”försvåra” denna verksamhet. De etiska nämnderna
är nu föremål för översyn. Det är viktigt att denna leder till åtgärder
som är ägnade att stärka djurskyddsintressena. Följande anser vi bör beaktas
i översynsarbetet.

En naturlig ordning vore en sammansättning där hälften av ledamöterna
representerade forskning och personal som sysslar med djurförsök och
andra hälften var lekmannarepresentanter. Bland forskarrepresentanterna
borde också alltid ingå sådana forskare som har erfarenhet av arbetet med
alternativa metoder till djurförsök. Lekmannarepresentanterna borde bestå
dels av politiskt förtroendevalda, dels av företrädare för djurskyddsintressen,
däribland företrädare för organisationen Nordiska samfundet mot
plågsamma djurförsök.

För närvarande finns det inga regler som hindrar att bland de ledamöter
som deltar i prövningen av en viss ansökan också finns anställda vid de
företag som är sökande. Detta kan naturligtvis skapa dubbla lojaliteter som
försvårar en objektiv prövning. Därför bör det införas jävsbestämmelser
som utesluter möjligheten för anställda i ett sökande företag att delta i
prövningen av en viss ansökan.

För närvarande förekommer att djurförsök påbörjas innan det godkänts i
den etiska nämndens plenarsammanträden. Även om djurförsöket godtagits
i en förberedande hantering, är det naturligtvis viktigt att nämndens
samlade bedömning blir den definitivt avgörande. Att ett djurförsök skulle
få påbörjas innan det slutliga avgörandet har träffats är därför naturligtvis
helt orimligt. Därför måste en regel införas som klart anger att ett djurförsök
som är under prövning i en etisk nämnd inte får påbörjas förrän nämndens
slutgiltiga beslut är fattat.

En annan svaghet i nuvarande prövning är att det endast är själva djurförsöket
som är föremål för prövning, medan djurens hantering före och
efter ingreppet inte tas med i den etiska bedömningen. Den etiska bedömningen
syftar ju till att förhindra lidande hos djuren. För djuren spelar det
självfallet ingen roll om lidandet tillfogas under själva djurförsöket eller
före eller efter djurförsöket. Den etiska nämnden bör därför ha skyldighet
att göra en helhetsbedömning där djurets hantering före och efter djurförsöket
också tas med.

För närvarande är det mycket svårt att få en samlad bild över omfattningen
av djurförsöken i Sverige. Någon samlad statistik i samhällets regi finns
inte, till skillnad mot vad som är fallet t. ex. i Norge och Storbritannien.
Statsmakterna har slagit fast målet att minska omfattningen av plågsamma
djurförsök och på sikt helt eliminera verksamheten. För att ge underlag för
en bedömning om verkligheten närmar sig eller avlägsnar sig från detta mål
bör SC B få uppgiften att föra statistik över djurförsöken i Sverige. Rapportskyldighet
till SCB kan föreläggas antingen direkt från de försöksansvariga
eller från de etiska nämnderna.

Mot. 1985/86

Jo521

11

Samlad prövning av försöksmetoder

För närvarande är samhällets prövning av djurförsöksverksamheten av
tämligen defensivt slag. Det är de sökande laboratorierna som har initiativet
på djurförsöksområdet. Det är dessa som avgör vilken metod de vill
använda i ett visst givet syfte. Någon mer samlad bedömning av vilka djurförsöksmetoder
som kan tolereras från samhällets sida med hänsyn till de
ändamål de skall uppfyllas finns inte. Det vore därför angeläget med en
samlad granskning av samtliga mer vanligen förekommande testningsmetoder
med hänsyn till det lidande de förorsakar djuren, mängden djur som
drabbas och de vetenskapliga resultat testen kan gé. 1 denna granskning bör
också ingå en bedömning i vilken mån djurförsöken redan i dag kan ersättas
med andra metoder som inte förutsätter djurplågeri eller åtminstone
innebär mindre lidande för djur. En sådan samlad översyn borde kunna
leda till att ett antal testmetoder helt rensades ut. Det skulle också kunna
leda till förstärkta forskningsinsatser på vissa områden för att snabbt få
fram alternativ till särskilt plågsamma djurförsöksmetoder. Därmed skulle
en grund kunna läggas för en strategi i syfte att successivt avveckla olika
former av plågsamma djurförsök.

En djurförsöksmetod som uppenbarligen redan nu skulle kunna avvecklas
helt är det s. k. LD-50-testet. Det är en metod för prövning av ett ämnes
omedelbara giftverkan (akut toxicitet). Metoden bygger på att ämnet tillförs
en stor grupp djur i stigande doser till dess att hälften av djuren har avlidit.
Metoden som används i ganska stor omfattning innebär en stor djuråtgång
och stora lidanden för de drabbade djuren, eftersom döden i allmänhet
föregås av svåra plågor av olika slag. Metoden har mötts av växande kritik
bl. a. i USA men också i Sverige, och man har hävdat att den är vetenskapligt
otillförlitlig och endast innebär onödiga lidanden för djur. I USA har
myndigheterna därför helt avskaffat kravet på LD-50-test. Motsvarande
åtgärd bör snarast vidtas i Sverige.

Forskning om alternativa metoder

En viktig förutsättning för att kunna avveckla användningen av plågsamma
ma djurförsök är naturligtvis utvecklingen av alternativa metoder. Många
intressanta utvecklingslinjer finns, bl. a. försök på olika typer av cellkulturer.
För att de alternativa metoderna inom en överskådlig framtid skall
kunna ersätta djurförsöken krävs dock ökade resurser.

Vissa statliga anslag finns redan för utvecklingen av alternativa metoder,
och det finns också privata donationsmedel tillgängliga bl. a. genom Nordiska
samfundets stiftelse. För att uppnå den av riksdagen uttalade målsättningen
är det dock nödvändigt att pröva om andra ekonomiska resurser
kan ställas till förfogande, bl. a. genom en avgiftsfinansiering. Regeringen
bör undersöka hur en sådan finansiering kan utformas.

Kosmetikatester

Användningen av djurförsök i tester av olika produkter och preparat bör i
största möjliga utsträckning begränsas. Vi anser därför att djurförsök av det

Mot. 1985/86

Jo521

12

slag sorn anges i 12 § djurskyddslagen inte bör tillåtas i samband med tillverkning
av kosmetika och liknande produkter. Regeringen bör uppdra åt
lantbruksstyrelsen att utforma föreskrifter i enlighet härmed.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts föreslår vi

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de allmänt
förekommande djurförsöksmetoderna på det sätt som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om de djurförsöksetiska nämndernas framtida
sammansättning och verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om LD-50-testet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om behovet av ökade resurser för forskning kring
alternativ till plågsamma djurförsök,

5. att riksdagen hos regeringen begär förbud mot användning av
djurförsök för testning av kosmetiska preparat.

Stockholm den 27 januari 1986
Karl Erik Olsson (c)

Lennart Brunander (c) Pär Granstedt (c)

Berti! Jonasson (c) Kerstin Göthberg (c)

Anders Dahlgren (c) Alf Svensson (c)

Mot. 1985/86

Jo521

13

Liber Tryck AB Stockholm 1986