Åtgärder mot plågsamma djurförsök

Motion 1984/85:2035 Einar Larsson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

14

Motion

1984/85:2035

Einar Larsson m. fl.

Åtgärder mot plågsamma djurförsök

Riksdagen har vid upprepade tillfällen uttalat sig för största möjliga
begränsning av användningen av plågsamma djurförsök vid test av kemikalier
m. m. Inrättandet av djurförsöksetiska nämnder är ett uttryck för denna
vilja från riksdagens sida.

Trots detta har djurförsöken i vårt land fortfarande en betydande
omfattning. Ca en halv miljon djur används årligen i vårt land i olika typer av
djurförsök, varav en stor del måste betecknas som plågsamma. Dessutom
baseras prövningar av kemikalier för den svenska marknaden i stor
omfattning på djurförsök gjorda vid laboratorier i utlandet. Det är därför
uppenbart att det krävs ytterligare åtgärder för att påskynda utvecklingen för
att minska och helst avskaffa användningen av plågsamma djurförsök.

Djurförsöksetiska nämnder

De djurförsöksetiska nämnderna är f. n. det viktigaste instrumentet i
strävandena att begränsa användningen av plågsamma djurförsök. Erfarenheterna
visar dock att de utgör ett tämligen bräckligt skydd för djuren. Det är
tämligen sällsynt att nämndernas prövning leder till att djurförsök stoppas.
Det kan starkt ifrågasättas om nämndernas sammansättning är sådan att de
gynnar en effektiv verksamhet. F. n. representerar en tredjedel av nämndens
ledamöter forskningen, en tredjedel personal som handhar djurförsök, och
en tredjedel är lekmannarepresentanter. Detta innebär i praktiken att det
normalt finns en klar majoritet i nämnden av personer som på ett eller annat
sätt är knutna till djurförsöksverksamhet och har intresse av att inte
”försvåra” denna verksamhet. En naturligare ordning vore en sammansättning
där hälften av ledamöterna representerade forskning och personal som
sysslar med djurförsök och andra hälften var lekmannarepresentanter. Bland
forskarrepresentantema borde också alltid ingå sådana forskare som har
erfarenhet av arbetet med alternativa metoder till djurförsök. Lekmannarepresentanterna
borde bestå dels av politiskt förtroendevalda, dels av företrädare
för djurskyddsintressen, däribland företrädare för organisationen
Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök.

F. n. finns det inga regler som hindrar att bland de ledamöter som deltar i
prövningen av en viss ansökan också finns anställda vid de företag som är
sökande. Detta kan naturligtvis skapa dubbla lojaliteter som försvårar en
objektiv prövning. Därför bör det införas jävsbestämmelser som utesluter
möjligheten för anställda i ett sökande företag att delta i prövningen av en
viss ansökan.

Mot. 1984/85:2035

15

F. n. förekommer att djurförsök påbörjas innan det godkänts i den etiska
nämndens plenarsammanträden. Även om djurförsöket godtagits i en
förberedande hantering är det naturligtvis viktigt att nämndens samlade
bedömning blir den definitivt avgörande. Att ett djurförsök skulle få
påbörjas innan det slutliga avgörandet har träffats är därför naturligtvis helt
orimligt. Därför måste en regel införas som klart anger att ett djurförsök som
är under prövning i en etisk nämnd inte får påbörjas förrän nämndens
slutgiltiga beslut är fattat.

En annan svaghet i nuvarande prövning är att det endast är själva
djurförsöket som är föremål för prövning, medan djurens hantering före och
efter ingreppet inte tas med i den etiska bedömningen. Den etiska
bedömningen syftar ju till att förhindra lidande hos djuren. För djuren spelar
det självfallet ingen roll om lidandet tillfogas under själva djurförsöket eller
före eller efter djurförsöket. Den etiska nämnden bör därför ha skyldighet att
göra en helhetsbedömning där djurets hantering före och efter djurförsöket
också tas med.

F. n. är det mycket svårt att få en samlad bild över omfattningen av
djurförsöken i Sverige. Någon samlad statistik i samhällets regi finns inte, till
skillnad mot vad som är fallet i t. ex. Norge och Strobritannien. Statsmakterna
har slagit fast målet att minska omfattningen av plågsamma djurförsök och
på sikt helt eliminera verksamheten. För att ge underlag för en bedömning
om verkligheten närmar sig eller avlägsnar sig från detta mål bör SCB få
uppgiften att föra statistik över djurförsöken i Sverige. Rapportskyldighet till
SCB kan föreläggas antingen direkt från de försöksansvariga eller från de
etiska nämnderna.

Samlad prövning av försöksmetoder

F. n. är samhällets prövning av djurförsöksverksamheten av tämligen
defensivt slag. Det är de sökande laboratorierna som har initiativet på
djurförsöksområdet. Det är dessa som avgör vilken metod de vill använda i
ett visst givet syfte. Någon mer samlad bedömning av vilka djurförsöksmetoder
som kan tolereras från samhällets sida med hänsyn till de ändamål de
skall uppfyllas finns inte. Det vore därför angeläget med en samlad
granskning av samtliga mer vanligen förekommande testningsmetoder med
hänsyn till det lidande de förorsakar djuren, mängden djur som drabbas och
de vetenskapliga resultat testen kan ge. I denna granskning bör också ingå en
bedömning i vilken mån djurförsöken redan i dag kan ersättas med andra
metoder som inte förutsätter djurplågeri eller åtminstone innebär mindre
lidande för djur. En sådan samlad översyn borde kunna leda till att ett antal
testmetoder helt rensades ut. Det skulle också kunna leda till förstärkta
forskningsinsatser på vissa områden för att snabbt få fram alternativ till
särskilt plågsamma djurförsöksmetoder. Därmed skulle en grund kunna
läggas för en strategi i syfte att successivt avveckla olika former av plågsamma
djurförsök.

Mot. 1984/85:2035

16

En djurförsöksmetod som uppenbarligen redan nu skulle kunna avvecklas
helt är det s. k. LD-50-testet. Det är en metod för prövning av ett ämnes
omedelbara giftverkan (akut toxicitet). Metoden bygger på att ämnet tillförs
en stor grupp djur i stigande doser till dess att hälften av djuren har avlidit.
Metoden som används i ganska stor omfattning innebär en stor djuråtgång
och stora lidanden för de drabbade djuren eftersom döden i allmänhet
föregås av svåra plågor av olika slag. Metoden har mötts av växande kritik
bl. a. i USA men också i Sverige har man här hävdat att den är vetenskapligt
otillförlitlig och endast innebär onödiga lidanden för djur. I USA har
myndigheterna därför helt avskaffat kravet på LD-50-testet. Motsvarande
åtgärd bör snarast vidtas i Sverige.

Forskning om alternativa metoder

En viktig förutsättning för att kunna avveckla användningen av plågsamma
djurförsök är naturligtvis utvecklingen av alternativa metoder. Många
intressanta utvecklingslinjer finns, bl. a. försök på olika typer av cellkulturer.
För att de alternativa metoderna inom en överskådlig framtid skall kunna
ersätta djurförsöken krävs dock ökade resurser. Vissa statliga anslag finns
redan för utvecklingen av alternativa metoder och det finns också privata
donationsmedel tillgängliga bl. a. genom Nordiska samfundets stiftelse. För
att uppnå den av riksdagen uttalade målsättningen är det dock nödvändigt att
pröva om andra ekonomiska resurser kan ställas till förfogande, bl. a. genom
en ökad avgiftsfinansiering. Regeringen bör undersöka hur en sådan
finansiering kan utformas.

Konsumentinformation

En stor mängd varor som vi omger oss med i vår vardag är testade på djur,
ofta under plågsamma former. Det gäller bl. a. kosmetiska preparat och
hygienprodukter av olika slag. En stor mängd människor tar avstånd från
plågsamma djurförsök och skulle föredra att använda produkter som inte är
testade på detta sätt. Sådana finns också i stor utsträckning tillgängliga på
marknaden. Det är dock sällan möjligt för konsumenterna att kunna avgöra
om en produkt är testad på djur eller inte. Det måste vara angeläget att ge
konsumenterna en valfrihet på detta område. Därmed skulle också marknadskrafterna
komma till hjälp i strävandena att minska användningen av
plågsamma djurförsök. Därför bör en lagstadgad skyldighet införas att
märka kosmetiska produkter som testas med plågsamma djurförsök med en
uppgift om att så är fallet.

Mot. 1984/85:2035

17

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts föreslår vi

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om ändring av de djurskyddsetiska
nämndernas sammansättning i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om införande av jävsregler
i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
övrigt anförts i motionen om de djurskyddsetiska nämndernas
verksamhet,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av de
allmänt förekommande djurförsöksmetoderna på det sätt som
anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om LD-50-testet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om behovet av ökade resurser för forskning
kring alternativ till plågsamma djurförsök,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om införande av regler om
märkning av kosmetiska och hygieniska produkter som testats, helt
eller delvis, med plågsamma djurförsök.

Stockholm den 25 januari 1985
EINAR LARSSON (c)

PÄR GRANSTEDT (c) KERSTIN ANDERSSON (c)

LENNART BRUNANDER (c) STINA GUSTAVSSON (c)

minab/gotab Stockholm 1985 79846