Åtgärder mot miljöfarliga batterier (prop. 1986/87:55)

Motion 1986/87:Jo105 Karl Erik Olsson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87 :Jo 105

Karl Erik Olsson m. fl. (c)
Åtgärder mot miljöfarliga batterier (prop. 1986/87:55)

Inledning

Utsläpp av kvicksilver och kadmium hör till ett av vår tids svåraste miljöproblem.
Tungmetaller är starkt giftiga, beständiga och har en hög ackumuleringsförmåga
i levande organismer genom att de transporteras vidare i
näringskedjan.

De medicinska effekterna av kadmium och kvicksilver är rikhaltigt dokumenterade
och synnerligen avskräckande. De åtgärder som hitintills vidtagits
har till största delen berört industriella utsläpp, vilka också kraftigt har
reducerats. Kraftiga restriktioner har också införts i vad gäller användningen
av kadmium i olika produkter, vilket på sikt kan reducera kadmiumutsläppen
avsevärt.

Samtidigt som industriella utsläpp av kvicksilver avsevärt reducerats och
kadmiumanvändningen begränsats har emellertid användningen av kvicksilver-
och kadmiumhaltiga batterier ökat. Denna utveckling förstärks av
att förbränning är den avfallsbehandlingsmetod som för närvarande ökar
kraftigast.

Batterianvändningen förändras från rena kvicksilverbatterier inom
knappcellsområdet mot fler tungmetallhaltiga batterier, såsom alkaliska
och nickel-kadmiumbatterier, inom stavcellsområdet. Speciellt alkaliska
brunstensbatterier marknadsförs numera alltmer och kommer att förstärka
den utvecklingen.

Tungmetallutsläppen kommer alltså inte att upphöra spontant från batterier
under överskådlig tid, även om kvicksilverinnehållet successivt reduceras.
Vi anser det vara ytterst angeläget att kraftigt minska utsläppen. Regeringens
förslag i propositionen kommer inte att kunna förhindra en ytterligare
förgiftning med tungmetallutsläpp. Vi föreslår i denna motion att ett
pantsystem införs och att ekonomiska styrmedel används för att stimulera
en utveckling mot alternativ som inte innehåller tungmetaller.

Pantsystem

De viktigaste förutsättningarna för ett fungerande insamlingssystem är:

□ gränsvärden som anger vilka batterier som skall betraktas som miljöfarliga
och samlas in,

□ en tydlig märkning av de batterier som skall samlas in,

□ fungerande och miljömässigt säkerställda slutbehandlingsmöjligheter.

Riksdagen har på centerinitiativ vid flera tillfällen behandlat frågan om
tungmetallhaltiga batterier. Regeringen har fördröjt nödvändiga åtgärder. I

propositionen hänvisas till att överläggningar måste upptas för att få en
internationell samordning. Vi anser att en sådan samordning är av stor vikt
men att regeringen borde haft tid att genomföra en sådan med hänsyn till
den tid som gått sedan frågan aktualiserades, detta inte minst eftersom
förslag om märkning föreligger.

För att göra insamlingssystemet fullständigt måste man också lösa transport-
och hanteringsfrågorna i övrigt liksom möjligheterna till separering.

1 de insamlingssystem som hittills etablerats saknas till stor del grundförutsättningarna.
Vilka batterier som samlas in varierar från fall till fall,
märkning förekommer inte och slutbehandlingsmöjligheterna är för vissa
batterier osäkra.

De styrmedel som för närvarande används är huvudsakligen frivilliga
överenskommelser och information. Insamlingsarbetet utförs av batteribranschen
i system som omfattar knappceller, medan det utförs i kommunal
regi i de fall där även andra batterier samlas in.

All insamlingsverksamhet är förenad med kostnader, vilkas omfattning
naturligtvis är beroende av ambitionsnivån.

Vid Lunds universitet har beräkningar gjorts av effektiviteten i olika insamlingsmetoder.

(1) Insamlingssystem i kommunal regi, där kostnaderna belastar renhållningskollektivet.
Information som styrmedel. Insamlingseffektivitet
20-40%.

(2) Rikstäckande insamlingssystem i branschregi, där kostnaderna täcks
av import- och tillverkningsavgifter. Information som styrmedel. Insamlingseffektivitet
30—50 %.

(3) Rikstäckande insamlingssystem i branschregi, där import- och tillverkningsavgifter
tillåts följa batterierna genom hela distributions- och försäljningsleden
för att återbetalas till de konsumenter som lämnar de
uttjänta batterierna. Förutom detta pantbelopp används information
som styrmedel. Insamlingseffektivitet 80—90%.

Aktivitet	Insamlingssystem
	(I)	(2)	(3)
Butik/mottagning			6 kr./kg
T ransport/lagring	10-20 kr./kg	2 kr./kg	3 kr./kg
Separering	3 kr./kg	3 kr./kg	3 kr./kg
Slutbehandling	5 kr./kg	5 kr./kg	5 kr./kg
Totalt	18-28 kr./kg	10 kr./kg	17 kr./kg
Information/ hjälpmedel	3 milj.kr.	2,0 milj.kr.	1,0 milj.kr.
Administration	2,0 milj.kr.	0,5 milj.kr.	0,5 milj.kr.
Avskrivning på initieringskostnad		0,6 milj.kr.	2,0 milj.kr.
Totalt	5,0 milj.kr.	3,1 milj.kr.	3,5 milj.kr.

Anni. Insamlingssystem 3. pantsystem, genererar intäkter som motsvarar de totala
kostnaderna.

Källa: TEM, Lunds universitet.

Mot.

Jol05

Vi anser att målsättningen måste vara att 80—90 % av batterierna skall
samlas in. Då krävs det att konsumenten ges incitament i form av ett pantbelopp
som betalas tillbaka när batteriet återlämnas.

Till skillnad från andra system genererar pantsystem även intäkter i form
av icke utbetalda pantbelopp och ränteintäkter. Detta gör att ett pantsystem
för batterier kan göras självfinansierande, trots att det ger upphov till ökade
kostnader i butikerna och i transport- och hanteringsleden samt ställer högre
krav på insamlingsbehållarnas utformning.

Ett pantsystem innebär att principen om förorenarens betalningsansvar
tillämpas. Endast de konsumenter som inte återsänder sina uttjänta batterier
får vidkännas en kostnadsökning.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att ett pantsystem ger utrymme för
radikalt minskade utsläpp av tungmetaller från batterikonsumtion.

A vgift på kraftigt tungmeta/lhalriga batterier

Kvicksilverbatterier torde i de flesta fall vara möjliga att ersätta med likvärdiga
substitut. Alkaliska brunstensbatterier är också till viss del i dag utbytbara
mot konventionella brunstensbatterier, men dessa alternativ är inte
praktiskt och tekniskt likvärdiga. Vi föreslår att statens naturvårdsverk får i
uppdrag att ta fram förslag på en miljöavgift på kraftigt tungmetallhaltiga
batterier i syfte att begränsa användningen av dessa. Vid en sådan avgift
måste hänsyn tas till substitutionsmöjligheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att ett pantsystem skall införas på tungmetallhaltiga
batterier,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om miljöavgift
i enlighet med motionen.

Stockholm den 19 november 1986
Karl Erik Olsson (c)

BertiI Jonasson (c) Lennart Brunander (c)

Kerstin Göthberg (c) Karl-Anders Petersson (c)

Mot. 1986/87

Jol05

12

Liber Tryck AB Stockholm 1986