Åtgärder mot försurningen (prop. 1981/82:151)

Motion 1981/82:2450 Sven Munke

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1981/82

2450-2453

Motion

1981/82:2450

Sven Munke

Åtgärder mot försurningen (prop. 1981/82:151)

Regeringens svavelproposition innebär att övergången från olja till kol
hotas. Effekten av detta blir ett hårt slag mot oljeersättningsprogrammet
och därmed mot svensk ekonomi.

Förslaget kommer att omfatta även mycket små värmeverk, 100—500
MW, som måste förses med rökgasavsvavling till mycket höga kostnader.
Dessa senare kommer för övrigt inte att stå i rimligt förhållande till de
uppnådda effekterna av reningen. Kostnaden för rökgasavsvavling på
mindre och medelstora kolanläggningar uppgår till 20 000—100 000 kr.
per ton avskilt svavel. Motsvarande kostnad för att avsvavla eldningsolja
är endast 3 000—6 000 kr. per ton svavel!

Enda lösningen för en snabb kolintroduktion i Sverige är att teckna
kontrakt på kol med låga svavelhalter. Sådana svavelfattiga koltyper finns
huvudsakligen i s. k. transoceana länder, t. ex. Australien, Canada, Kina,
Indien m. fl. En sådan kolimport förutsätter att det i vårt land finns
djuphamn, som kan ta emot tonnage över 100 00 d w t. Landskrona har
fått regeringens tillstånd till sådan hamnbyggnad.

Den planerade Sundshamnen i Landskrona kommer att få ett vattendjup
på 18,5 m, vilket betyder att fartyg med djupgående upp till 17,0 m
kan anlöpa denna hamn. En ytterligare fördjupning av hamnen till vattendjup
av drygt 20 m är också möjlig när behov uppstår.

I kolpriset som förbrukaren betalar är i motsats till oljepriset transportkostnaden
en dominerande del. Som exempel kan nämnas att av den
kostnad som förbrukaren betalar för australiensiskt kol är 60—65 % av
priset kostnader för transporter från Australien fram till förbrukaren.

Ur kostnadssynpunkt är det alltså av stor betydelse att finna ekonomiska
transportlösningar. Valet av transportlösningar påverkar också marknadsförhållandet
mellan olika kolexportörer. Så kan exempelvis effektiva
transportlösningar innebära att man kan inköpa kol med låga svavel- och
kvicksilverhalter från transoceana länder till samma prisnivå som östeuropeiskt
kol som ofta har betydligt högra halter av bl. a. svavel.

Omlastningshamnen har en central funktion för att erhålla ekonomiska
transportlösningar. Detta illustreras genom de exempel på olika transportlösningar
som redovisas nedan. Som exempel har valts tre orter i Sverige
där konkret planläggning av koleldade anläggningar pågår.

Orterna är följande:

O Malmö där Sydkraft hos regeringen ansökt om lokaliseringsprövning

för ett koleldat kraftvärmeverk.

1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2450-2453

Mot. 1981/82: 2450

2

O Karlshamn där Sydkraft hos regeringen ansökt om lokaliseringsprövning
för ett koleldat kondenskraftverk.

O Västerås där lokaliseringsansökan insänts för ett koleldat kraftvärmeverk.

Transport- och omlastningskostnaderna i nedanstående typexempel är
beräknade enligt prisnivån i november 1979.

Kraftvärmeverk Malmö

Beräknas vara färdigställt 1985

Beräknad kolförbrukning 600 000 ton/år

Planering pågår i Malmö för muddring till 11,2 m vattendjup

Detta vattendjup ger en möjlighet till att ta emot fartyg upp till ca 35 000
d w t.

Kolet skall levereras från Newcastle i Australien som planeras för fartygsstorlekar
upp till 170 000 d w t.

Alternativa transportlösningar

Alt 1 Transport Newcastle — omlastning på kontinenten — Malmö
Newcastle — kontinenten 130 000 d w t

Kontinenten — Malmö 30 000 d w t

Transportkostnad Newcastle — kontinenten 16:50 USS

Omlastning på kontinenten 5:25 US$

Transportkostnad kontinenten — Malmö 8:25 US$

30:00 USS

Alt 2 Transport Newcastle — omlastning Landskrona — Malmö
Newcastle — Landskrona 130 000 d w t

Landskrona — Malmö pråmtransport

Transportkosnad Newcastle — Landskrona 17:50 USS

Omlastning i Landskrona 5:25 USS

Transportkostnad Landskrona — Malmö (pråmtransport) 2:25 USS

25:00 USS

Sammanställning transportkostnader
USS = 4:25

A 11 1 600 000 ton x 30 USS = 18 000 000 USS = ~ 76,5 milj. kr.

A 11 2 600 000 ton x 25 USS = 15 000 000 USS 63,5 milj. kr.

Förutom en kostnadsbesparing årligen på ca 13 milj. kr. erhålls en
säkrare tillgång från centralhamn i närbelägna Landskrona, vilket även
medger mindre lagerhållning i Malmö.

Mot. 1981/82:2450

3

Kolkondenskraftverk i Karlshamn

Enligt planerna färdigställt 1986
Beräknad kolförbrukning 1 300 000 ton
Vattendjup i Karlshamn 14,0 m

Detta ger en möjlighet att ta emot fartyg upp till ca 60 000 d w t.

Kolet skall levereras från Newcastle i Australien som planeras för fartygsstorlekar
upp till 170 000 d w t.

A Iternativa transportlösningar

Alt 1 Direkttransport Newcastle — Karlshamn

Transportkostnad Newcastle — Karlshamn

med fartyg på ca 60 000 d w t 26:25 USS

Alt 2 Transport Newcastle — omlastning i
Landskrona — Karlshamn

Newcastle — Landskrona 130 000 d w t

Landskrona — Karlshamn 10 000 d w t

Transportkostnad Newcastle — Landskrona 17:50 USS

Omlastning i Landskrona 5:25 USS

Transportkostnad Landskrona — Karlshamn 3:50 USS

26:25 USS

Alt 3 Transport Newcastle — dellossning i Landskrona — Karlshamn

Alternativet innebär att kolet transporteras till Landskrona i
130 000-tonnare, vilket medger ca 120 000 ton kol. I Landskrona dellossas

ca 40 000 ton. Resterande 80 000 transporteras till	Karlshamn.
Kostnad för kol till Karlshamn
Transport Newcastle — Landskrona	17:50	USS
Extra hamnkostnad	0:65	USS
Transport Landskrona — Karlshamn	1:00	USS
	19:15	USS

Sammanställning transportkostnader
USS = 4:25

Alt 1 1 300 000 x 26:25 = 34 125 000 USS = ~ 145 milj. kr.

A 11 2 1 300 000 x 26:25 = 34 125 000 USS 145 milj. kr.

A 11 3 1 300 000 x 19:15 = 24 900 000 USS = ~ 105 milj. kr.

I* Riksdagen 1981/82. S sami. Nr 2450-2453

Mot. 1981/82: 2450

4

En dellossning i Landskrona innebär alltså en kostnadsbesparing för
Karlshamnsprojektet på ca 40 milj. kr./år.

Koleldat kraftvärmeverk i Västerås

Enligt planerna färdigställt 1983/1984
Beräknad kolförsörjning 450 000 ton/år

Vattendjup 6 m. Detta vattendjup ger möjlighet till att ta emot fartyg på
upp till 8 000 dwt.

Det har i detta exempel förutsatts att 60 % av kolet levereras från Newcastle
i Australien och att resterande 40 % från Östeuropa direkttransporteras.
Vidare har samma omlastningskostnad förutsatts i Oxelösund som
i Landskrona. Denna kostnad är baserad på gällande taxor på kontinenten.

A It er na t i va transportlösningar

Alt 1 Transport Newcastle — omlastning Oxelösund — Västerås
Newcastle — Oxelösund 60 000 dwt

Oxelösund — Västerås 8 000 d w t

Transportkostnad Newcastle — Oxelösund 26:75 US$

Omlastning i Oxelösund 5:25 US$

Transportkostnad Oxelösund — Västerås 3:50 USS

Alt 2 Transport Newcastle — omlastning Landskrona — Västerås

Sammanställning transportkostnader
USS = 4:25

A 11 1 300 000 ton x 35:50 USS = 10 650 000 USS = 45 260 000 kr.

A 11 2 300 000 ton x 29:75 USS = 8 900 000 USS = 37 930 000 kr.

En kostnadsbesparing skulle bli möjlig för Västerås på ca 7,3 milj. kr.
per år.

Dessa exempel styrker dels den ekonomiska nödvändigheten av en
utbyggnad av Sundshamnen, dels också behovet av att en färdig väl
fungerande lösning står till buds omkring 1985.

35:50 USS

Newcastle — Landskrona
Landskrona — Västerås

130 000 dwt
8 000 dwt

Transportkostnad Newcastle — Landskrona
Omlastning Landskrona
Transportkostnad Landskrona — Västerås

17:50 USS
5:25 USS
7:00 USS

29:75 USS

Mot. 1981/82: 2450

5

Tillgängligt fartygstonnage

För att konstatera vilket tillgängligt tonnage sorn finns på världsmarknaden
har genom Lloyds fartygsregister datastudier gjorts över vilka fartyg
som finns tillgängliga på världsmarknaden.

Det finns i dag ca 200 bulk- och kombinerade olja/bulkfartyg större än
110 000 d w t som kan bära mer än 100 000 ton kol. Dessa kan inte gå in
i Östersjön på grund av för stort djupgående men kan omlasta kolet i
Sundshamnen till mindre tonnage för vidaretransport till Östersjöhamnar.

Av det sagda framgår att användning av lågsvavligt kol är en mera
tilltalande lösning än de av regeringen föreslagna skärpta reningskraven
vid koleldning. Mot denna bakgrund är det även självklart att import av
lågsvavligt kol också är en statlig angelägenhet. Därför är det rimligt att
staten också stöder utbyggnaden av Sundshamnen i Landskrona. Ett sådant
ställningstagande torde också innebära en verksamhetsåtgärd för att
bekämpa den inhemska försurningen.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i denna motion hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna att kolintroduktion i
Sverige ur miljösynpunkt bäst sker genom import av lågsvavligt
kol i stället för dyrbar och skärpt rökgasrening,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om byggandet av en kolhamn som möjliggör import av
lågsvavligt kol och av detta skäl också engagerar sig i den planerade
kolhamnen i Landskrona.

Stockholm den 16 april 1982
SVEN MUNKE (m)