Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten

Motion 1997/98:L207 av Ingemar Josefsson (s)

Den ekonomiska brottsligheten orsakar varje år samhället miljardförluster. För konsumenterna och för näringslivets utveckling innebär den ekonomiska brottsligheten att dåliga företag konkurrerar ut bra företag. För den som är anställd i ett företag som baserar en del av vinsten på att fuska med skatter, bidrag och arbetsgivaravgifter, blir konsekvensen både otrygga anställningsvillkor och ökad risk att själv dras in i svartjobb.

Särskilda ekobrottsmyndigheter kommer att inrättas för att effektivisera åklagarnas och polisens arbete med den ekonomiska brottsligheten. Särskilda skattekriminaler diskuteras.

Men det räcker inte med organisatoriska förändringar för att komma åt den ekonomiska brottsligheten. Två vägar måste nu prövas.

Reglerna för näringsförbud måste skärpas. Det är ofta samma personer som gång på gång figurerar i skalbolagshärvor och i andra typer av ekonomisk brottslighet. Det finns till och med exempel på att personer dömda för ekonomiska brott kunnat fortsätta driva sin brottsliga verksamhet inifrån fängelserna. Det behövs alltså både hårdare regler för näringsförbud och en konsekvent tillämpning av reglerna.

Inom vissa branscher måste särskilda regler för licensiering och licensavgifter övervägas. Branschsaneringskommittén pekar i sitt betänkande på omfattande ekonomisk brottslighet inom vissa typer av tjänsteproduktion, exempelvis taxinäringen. Dessa problem föreslår man skall angripas genom ökad etableringskontroll och genom att en del av företagens avgifter till samhället är direkt kopplade till etableringen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten genom skärpta regler för näringsförbud.

Stockholm den 1 oktober 1997

Ingemar Josefsson (s)