Åtgärder mot barnarbete

Motion 1986/87:u536 Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:U536

Lars Werner m. fl. (vpk)
Åtgärder mot barnarbete

Mångå rapporter har skrivits om barnarbetets utbredning, och ju mer det
undersökts, desto högre siffror har man kommit fram till. Förra året kom
rapporter från Fria fackföreningsinternationalen, som angav antalet till 145
miljoner, medan Världshälsoorganisationen uppgav 150 miljoner. Verkligheten
är förmodligen densamma som 1978, då Internationella arbetsorganisationen
skrev att man måste ha klart för sig att sådana uppgifter (ILO
räknade då med 55 miljoner ”ekonomiskt aktiva” barn) ”bara visar toppen
på isberget, eftersom begreppet 'ekonomiskt aktiva’ barn är ett mycket omtvistat
definitionsproblem”.

Konventionstexter mot barnarbete har skrivits och lagar antagits i länderna.
Men de respekteras sällan. Sådan lagstiftning har exempelvis Indien
ända sedan 1930-talet — men 15 miljoner barn arbetar. De utgör 5% av
landets totala arbetsstyrka.

Olika slag av barnarbete

Arten av barnens arbete är mycket växlande. Enligt den klassificering som
ILO antagit kan man urskilja fem slags arbete:

o hushållsarbete

o deltagande i familjens ekonomiska aktivitet (inom jordbruk och hantverk)

o livegenskap (barnen lämnas i pant till jordägare och ockrare av fattiga
bönder som inte kan betala sina skulder)
o ”normalt” avlönat arbete

o marginella sysselsättningar (skoputsning, gatuförsäljning, prostitution).

De tre första typerna är av gammalt datum, medan de två senare huvudsakligen
hör samman med det traditionella samhällets upplösning, dvs. industrialiserings-
och urbaniseringsprocessen. Situationen kan jämföras med
den i Europa i industrialiseringens inledningsskede. Här värvades också
barn för kolgruvorna och vävstolarna.

Vad kan vi göra?

De olika slagen av barnarbete hänger sålunda samman med ländernas ekonomiska
utvecklingsnivå. De måste attackeras utifrån de konkreta betingelserna.
Det behövs ekonomiska och sociala förändringar, enbart lagstiftning
hjälper uppenbart inte. Attityderna måste påverkas, framför allt hos föräldrarna,
så att de inser värdet av att barnen går i skola.

Detta måste påverka utformningen av det svenska biståndet. Inom jord- Mot. 1986/87
bruket måste familjernas beroende av barnen som arbetskraft minskas ge- U536
nom bättre brukningsmetoder, som ger större avkastning med färre händer.

Det förutsätter att bönderna själva disponerar över det de producerar, att
inte storjordägare och ockrare tar ifrån dem en stor del av skörden. Jordreformer,
kooperativa kreditkassor och rimliga uppköpspriser ger bönderna
större ekonomisk frihet.

Skolan måste anpassas till odlingsårets rytm, så att konflikt inte uppstår
mellan familjernas behov att använda sina barn i jordbruksarbetet och
barnens skolgång. Den måste också anpassas innehållsmässigt så att bondfamiljerna
upplever den som nyttig.

I plantagejordbruket är barntillsyn viktig för att barnen inte från födseln
skall ”skolas in" till att hjälpa till i arbetet, därför att mödrarna är tvingade
att ta med dem när de arbetar.

Inom stadsnäringarna måste de direkta insatserna för att stoppa barnarbetet
intensifieras. Här utnyttjas barnen, därför att de är billigare och fogligare
än vuxna arbetare. De kan inte organisera sig fackligt, eftersom de
arbetar illegalt. Därför göms de undan. Arbetsinspektionen är otillräcklig
och polisen ofta korrumperad.

Det är inte bara i de fattigaste u-länderna som barn arbetar i fabriker,
gruvor och servicenäringar. De finns i elektronikindustrin i de s. k. nyindustrialiserade
länderna, t. ex. Hongkong, Taiwan, Sydkorea. De finns i Neapels
fattigkvarter, som kontrolleras av ”camorran”. De finns i Mexiko. I
USA tror man att ungefär en halv miljon mexikanska barn säsongsarbetar i
jordbruket.

Barnarbetet åtföljs av stor arbetslöshet bland de vuxna arbetarna. Barnen
är attraktivare som arbetskraft därför att de är så mycket billigare. Ofta är
det lättare för barnen att finna arbete än för fadern. Det förhållandet är en
drivande faktor när fäderna överger familjerna, eftersom det är en personlig
katastrof för en man att inte kunna försörja sin familj, speciellt i den
latinamerikanska manlighetskultens sociala mönster.

Stoppa lönedumpning

När barn anställs i stället för vuxna arbetare för att nedbringa produktionskostnaderna
kan man tala om en lönedumpning. Här i Sverige slås tillverkningar
ut, därför att man inte kan konkurrera med de s. k. låg/vwländerna.

Det vore rättare att kalla dessa länder låg/öwHänder och använda GATT:s
antidumpingregler för att stoppa missbruket av barn.

Härutöver bör de svenska fackföreningarna i högre grad ges möjlighet att
arbeta med att uppspåra och stoppa firmor som tillverkar sina varor med
barnarbetare och säljer deras produkter. Fackföreningarna är redan engagerade
i frågan och besitter kunskaper.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen begär att regeringen i årets GATT-runda tar initiativ
för att bekämpa barnarbetet som en form av dumping,

2. att riksdagen begär att regeringen vid utformningen av det Mot. 1986/87

svenska u-landsbiståndet beaktar vad som anförts i motionen om U536

insatser för att begränsa barnarbetet.

Stockholm den 27 januari 1987

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)

Jörn Svensson (vpk)

Oswald Söderqvist (vpk)

Nils Berndtson (vpk)
Inga Lantz (vpk)

5