Åtgärder mot användningen av freoner

Motion 1986/87:Jo710 Bertil Måbrink och Björn Samuelson (vpk)

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Jordbruksutskottet
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

Mot. 1986/87

Jo710

1986/87:Jo710

Bertil Måbrink och Björn Samuelson (vpk)
Åtgärder mot användningen av freoner

Om vi fortsätter att öka freonutsläppen i samma utsträckning som hittills har
vi förstört en tiondel av hela ozonlagret runt jorden redan år 2010. Då harden
skadliga ultravioletta strålningen vid markytan ökat kraftigt, och de biologiska
skadeverkningarna ökat ännu mer. Detta är varningar från aktiva forskare
när det gäller ozonlagret och vad som sker med detta.

En av Skandinaviens få aktiva forskare när det gäller ozonlagret, Ivar
Isaksen vid Oslo universitet, är mycket bekymrad över vad som sker med det
viktiga ozonlagret. Han har studerat vad som hänt med ozonlagret över
Antarktis. År 1979 hade en tredjedel av ozonlagret försvunnit. År 1982 hade
nästan hälften försvunnit, och 1984 hade ozonlagret halverats vid Antarktis.

Helt klart är att ju mer ozonlagret tunnas ut, desto med skadlig strålning
tränger ner till jorden. Om vi får ett 10 % tunnare ozonlager år 2010, drabbas
vi av 20-procentiga skördeförluster. Det är i första hand proteinbildningen
och fotosyntesen i växterna som hämmas. I framtiden kommer alltså många
växter att växa långsammare. Enligt professorn i botanik. Lars Olof Björn
vid Lunds universitet, kommer skadorna av ett tunnare ozonlager att bli värst
i haven. Många planktonarter är känsliga. Produktionen av plankton strax
under vattenytan skulle troligen minska drastiskt, vilket skulle påverka hela
ekosystemen och därmed också hela fisket.

Vad som är än värre är att ju närmare ekvatorn man befinner sig, desto
svårare blir skadeverkningarna av ett uttunnat ozonlager. Detta betyder att
många u-länder skulle drabbas hårt av missväxt och därmed svåra svältkatastrofer.

När det gäller skador på människor har USA:s naturvårdsverk (EPA)
räknat ut att den elakartade sorts hudcancer som normalt leder till döden
skulle öka med 65 000 fall per år i hela världen om ozonlagret minskade med
10 %. Hudcancern som skulle gå att bota skulle öka med 1,9 miljoner fall per

år.

Professor Gunnar Swanbeck, hudcancerspecialist på Sahlgrenska i Göteborg,
förklarar enligt tidningen Land att den ultravioletta strålning som ökar
vid ett uttunnat ozonlager angriper arvsanlagen i huden, vilket i ogynnsamma
fall leder till hudcancer. En annan effekt är att cellväggarna kan skadas, men
vid de strålnivåer som förekommer leder detta inte till annat än mindre
hudbesvär, anser Swanbeck. Möjligen skulle också vissa ögonsjukdomar öka
något, och vissa läkare anser att immunförsvaret skulle kunna försvagas.

Trots dessa något olika uppfattningar om effekterna på människor av ett
uttunnat ozonlager, är det helt entydigt att det är ett allvarligt hot mot 20

människan.

För några år sedan förbjöd Sverige och andra länder freoner som drivgas i
spray. Därmed trodde man att det värsta hotet mot ozonlagret skulle vara
avvärjt. Man vet nu att så inte blev fallet. Den svenska industrin ökar sin
freonanvändning varje år med 4 %. Lika stor är ökningen internationellt.

En av de allvarligaste orsakerna till uttunningen av ozonlagret är
användningen av freoner (fluorkolföreningar från t. ex. skumplastframställning
och kylanläggningar). Det finns också andra orsaker, t. ex. utsläppen av
kväveoxider (särskilt då förbränning av flygbränsle på höga höjder).

Vi kommer i denna motion att koncentrera oss på den allvarligaste källan,
nämligen freonerna.

I vilka sammanhang används freoner?

1. Värmepumpar som läcker tonvis med freoner

2. äggkartonger av freonpumpad skumplast används trots att vi har tillgång
till skog och kan tillverka de gamla vanliga pappäggkartongerna

3. kött som ligger förpackat på freonpumpad skumplast

4. freoner används som kylmedel i kylskåp och kylanläggningar samt i
isbanor, varifrån det ständigt läcker. Freoner används dessutom som
isolering i kylskåp och i byggnader

5. freoner används som avfettningsmedel och för att kemtvätta kläder

6. för att slippa gräva så djupt blir det allt vanligare att man lägger en
skumplastmatta av freoner som tjälskydd under vägar och broar.

Inom samtliga användningsområden betyder det att freonerna (molekylerna)
letar sig upp till ozonlagret och åstadkommer allt större och större
skador. . i,

Kan freonerna ersättas?

Ja, de är helt onödiga och kan ersättas. Det största multinationella företaget
Du Pont, störst tillverkare av freoner, erkänner att inom fem år kan freoner
ersättas av annat material. Självklart kräver detta politiska beslut. Det är helt
oansvarigt att lita till att de privata företagen skall avstå från användning av
freoner på frivillig väg. Situationen är så pass allvarlig att det nu måste vidtas
effektiva åtgärder för att kunna förhindra en allvarlig katastrof. Känsligheten
i ozonbalansen är nämligen sådan, att även om vi omedelbart och drastiskt
minskar utsläppen, kommer ozonlagret ändå att minska med 7 % innan det
kan börja byggas upp igen.

Inom en rad av områden där nu freoner används kan ett omedelbart förbud
införas. Det gäller förpackningsindustrin, isbanorna, avfettningsmedel och
freoner för kemtvätt, och det gäller användning av freoner som tjälskydd
under vägar och broar. När det gäller att ersätta freonet i värmepumpar,
kylskåp och kylanläggningar, samt isolering i kylskåp och byggnader bör
beslut nu fattas att inom en femårsperiod freoner skall vara ersatta med annat
material.

Självklart krävs också att andra länder vidtar liknande åtgärder. För detta
krävs internationella beslut. Sverige kan och bör i olika internationella

Mot. 1986/87

Jo710

21

sammanhang arbeta för att också internationella åtgärder vidtas. Men
bristen på konkreta internationella beslut får inte vara ett hinder för ensidiga
svenska åtgärder för att förbjuda användning av freoner.

Det är nödvändigt att få fram beslut om förbud mot användning av freoner,
inte minst av den anledningen att det också finns en hälsorisk för de
människor som arbetar inom områden där freoner används.

Hemställan

Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen av regeringen begär ett omedelbart förslag om
sådan lagstiftning att användning av freoner inom förpackningsindustrin,
isbanor, som avfettningsmedel, i kemtvätterier och som tjälskydd
under vägar och broar förbjuds,

2. att riksdagen av regeringen begär åtgärder för att under en
femårsperiod ersätta freonerna i värmepumpar, kylskåp och kylanläggningar
samt i byggnader,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
speciella uppsamlingsplatser för utbytt freonmaterial inrättas i exempelvis
varje län,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
i olika internationella sammanhang aktivt skall arbeta för att få till
stånd bindande beslut för förbud mot användning av freoner.

Stockholm den 20 januari 1987

Bertil Måbrink (vpk) Björn Samuelson (vpk)

Mot. 1986/87

Jo710

22

gotab Stockholm 1987 12107

Övrigt om motionen

Intressenter

Bertil Måbrink saknar porträttfoto
Bertil Måbrink
Björn Samuelson saknar porträttfoto
Björn Samuelson