Åtgärder för bevarande av ett öppet landskap
Motion 1985/86:Jo712 Per-Ola Eriksson m. fl. (c)
Motion till riksdagen
1985/86:Jo712
Per-Ola Eriksson m. fl. (c)
Åtgärder för bevarande av ett öppet landskap
Ett levande och öppet kulturlandskap är en viktig tillgång för en god
livsmiljö. Oavsett om man bor på landsbygden eller i storstaden värdesätts
det öppna landskapet.
Genom den snabba nedläggningen av jordbruk i vårt land är hotet mot det
öppna kulturlandskapet överhängande. Detta gäller särskilt i Götalands och
Svealands skogsbygder samt i Norrland.
Marker som inte längre brukas eller betas föbuskas eller planteras med
skog. Det leder samtidigt till att artrikedomen i hagmarkerna utarmas.
Mångformigheten ersätts med enformighet. Många arter har redan utrotats
och ytterligare ett stort antal är hotade om inte beteslandskapet bevaras.
Därför måste skyddsåtgärder vidtas som inte främjar mångformigheten och
det öppna landskapet.
Eftersom kunskapen om växtlivet och olika växtarters behov av miljö ofta
är dålig märker man inte alltid utarmningen förrän det är för sent. Enligt vår
uppfattning är det nödvändigt att skapa förutsättningar för att en rik och
varierad flora och fauna bevaras.
Jordbruk med betesdjur är den bästa resursen för att bevara och värna ett
öppet kulturlandskap. Eftersom allt fler jordbruk försvinner så minskar
jordbrukets möjlighet att behålla det öppna landskapet. I takt med jordbruksnedläggningen
har emellertid de statliga myndigheterna tvingats anslå
betydande ekonomiska medel till vissa naturvårdande och landskapsvårdande
åtgärder. I regel sker detta i form av beredskapsarbeten med inriktning på
busk- och slyröjning. Dessa beredskapsarbeten är båda dyra och delvis
konstlade årgärder.
Enligt budgetpropositionen 1985/86:100 bilaga 12 utfördes beredskapsarbeten
inom naturvård till en kostnad av 375 milj. kr. under budgetåret
1984/85. Till detta utbetalades statsbidrag med 235 milj. kr. Mätt i kostnader
per dagsverke motsvarar detta 669 kr. varav statsbidrag utgick med 420 kr.
Det är således betydande belopp som årligen anslås till naturvårdsåtgärder.
En annan inriktning av naturvården skulle bli både billigare och effektivare
samt på ett mera naturligt sätt värna det öppna landskapet.
En utredning som gjorts vid lantbruksuniversitetet visar att svenska folket
vill bevara det öppna landskapet och även är berett att över skattsedeln
betala för att främja denna urgamla landskapstyp. Det är dock angeläget att
få största möjliga nytta och effekt av satsade resurser.
Det mest effektiva och naturliga inslaget i vården av det öppna landskapet
är att hålla betesdjur. Om samhället även framgent vill slå vakt om det öppna
landskapet vore det därför möjligt att med vissa begränsade ekonomiska
stimulanser åstadkomma ett ökat inslag av betesdjur. I första hand är det
frågan om får. I det följande föreslår vi därför åtgärder som syftar till en ökad
satsning på betesdjur - främst får - som aktivt inslag i natur- och
landskapsvården.
Enligt vår mening bör ekonomisk ersättning utgå till djurägare som håller
betesdjur med avsikt att vidmakthålla det öppna landskapet. Ersättningen
skall utgå direkt till djurägarna och inte ha karaktären av produktstöd utan
vara ersättning för utförd landskapsvård. För att förenkla och förbilliga
administrationen bör ersättningen utgå per kontrollerat moderdjur. Eftersom
husdjurskontrollen redan är övervakad av Lantbruksstyrelsen via
Lantbruksnämnderna behövs inte någon extra kontroll eller bevakning.
Den ersättning och det system vi föreslår bygger på den utredning som
gjorts av Karl Ivar Kumm och Lars Drake, som båda är forskare vid
Lantbruksuniversitetet. Motsvarande system finns t. ex. i Norge där staten
satsar ekonomiska resurser till fårnäringen för att stimulera till ett utnyttjande
av naturliga betesmarker.
En statlig stimulans till ökad betesdrift med får skulle ge många positiva
effekter och innebära följande:
- att en fortsatt igenväxning av landskapet förhindras, främst i skogsbygder
- att ett bra och naturligt komplement till annan sysselsättning i skogsbygder
stimuleras
- att turism i svenska bygder stimuleras
- att hantverk baserat på skinn och ull stimuleras
t
- att slybekämpningen i skogsplanteringar underlättas och blir miljövänlig.
Enlig vår mening bör försöksverksamheten med denna form av naturvårdande
åtgärder inledas och bekostas inom ramen för anslaget till beredskapsarbeten.
Försöksverksamheten bör i ett inledningsskede omfatta några av de
län där nedläggningen av jordbruk varit vanlig och förbuskningen blivit
omfattande.
Hemställan
Med hänvisning till ovan anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om betesdjur som inslag i naturvårdande åtgärder
med syfte att bevara ett öppet landskap.
Stockholm den 21 januari 1986
P-O Eriksson (c)
Bertil Jonasson (c) Marianne Andersson (c)
Mot. 1985/86
Jo712
7
