Åtgärder för att säkra föräldrars och barns umgängesrätt
Motion 1986/87:l415 Wiggo Komstedt (m)
Motion till riksdagen
1986/87:L415
Wiggo Komstedt (m)
Åtgärder för att säkra föräldrars och barns
umgängesrätt
I mångå familjer i landet utspelas tragedier på grund av att föräldrar som är
fullt lämpliga att ta hand om sina barn och som inget hellre önskar än att få
göra detta vägras umgänge med dem. Anledningarna härtill kan vara flera.
Tiden för vårdnadsutredning efter en separation mellan två makar eller
samboende kan ofta dra ut avsevärt, och under denna tid kan den part som
icke är vårdnadshavare tvingas avstå från kontakt med barnet. I vissa fall
tillkommer en barnpsykiatrisk utredning, som ävenledes kan komma att ta
lång tid i anspråk. Också under denna tid kan vederbörande förälder
förvägras möjlighet till umgänge med sitt barn. En vårdnadsprocess kan
medföra att tiden utan kontakt mellan föräldern och barnet ytterligare
utsträcks, kanske med flera år. Det förekommer att umgänget - av nämnda
skäl — kan upphöra under en tid av fyra år eller längre. Redan den långa tid
som förflutit före domstolens beslut om vårdnadshavare kan, av den som
fram till beslutet haft vårdnaden, utnyttjas som ett argument mot att den
andre föräldern skall tilldömas vårdnaden.
Även sedan en förälder av tingsrätt tilldömts rätt till umgänge med sitt barn
kan möjligheten till detta umgänge i praktiken, genom olika manipulationer,
motverkas av vårdnadshavaren. Genom flyttning från den ena adressen till
den andra kan vårdnadshavaren bli oanträffbar. Genom flyttning till en
avlägsen ort kan kommunikationssvårigheterna och resekostnaderna bli så
stora att umgänget hindras.
Umgängestiderna kan av vårdnadshavaren självsvåldigt ändras så att den
andre föräldern får svårigheter att utöva umgängesrätten. Bristande hänsyn
till förändrade arbetsförhållanden kan göra att umgängestiderna i praktiken
blir omöjliga att iaktta för den av föräldrarna som icke är vårdnadstagare,
osv.
Verkställighet av tilldömd umgängesrätt kan begäras hos länsrätten, men
kan förhalas upp till flera år av vårdnadshavaren med hjälp av krav på
barnpsykiatrisk utredning, genom manipulationer med medlare och myndigheter
osv. Dessutom för processen om verkställighetsbeslutet med sig
kostnader som kan bli betungande för målsägaren, även i de fall där
rättshjälp beviljats. Om länsrätten beslutar om verkställighet, kan nya villkor
för umgänget fastställas och vite utdömas i fall där vårdnadshavaren lägger
hinder i vägen för umgänget. Vitet utfaller dock inte automatiskt efter
domen. Nya klagomål beträffande umgängesrätten måste nämligen återigen
framföras till länsrätten. Först efter en ny, skriftlig, process tar länsrätten
ställning till om vitet skall utbetalas, och detta tillfaller då inte den klagande
föräldern utan statskassan. Har vårdnadshavaren dålig ekonomi har vitet Mot. 1986/87
ingen betydelse - i sådana fall går kravet till kronofogden, som bara har att L415
konstatera att det inte finns några utmätningsbara tillgångar. Vitet gäller
dessutom bara ett begränsat antal månader. Vissa klienter har återkommit
under flera år med begäran om nya vitén. Ett ärende om umgängesrätten kan
visserligen rent av gå så långt som till verkställighet genom polishämtning,
men detta är ytterst sällsynt i sådana mål.
Denna långa uppräkning av hinder för utövande av förälders umgängesrätt
visar att allt som borde göras för att skapa goda förhållanden för berörda
parter vid separationer inte på långt när har gjorts. Bl. a. bör man i sådana fall
ta barnen mera på allvar och verkligen lyssna på vad de har att säga, vilket
inte alltid sker nu. Ett sätt att tillvarata de yngre barnens intressen skulle vara
att tillsätta en ombudsman för barn under tolv år, vilken verkligen skulle
kunna lägga fram barnens synpunkter vid tvister mellan föräldrarna om
vårdnaden.
Man kan med fog misstänka att många fall av psykiska och andra problem
som barn och ungdomar liksom föräldrar som mist kontakten med sina barn
drabbas av är relaterade till upplevelser i samband med skilsmässan eller
separationen.
En undersökning utförd av distriktsläkare Hans Hallberg i Borlänge visar
att frånskilda män har en starkt förhöjd risk att bli sjuka och dö en för tidig
död. I en tidningsartikel i Skånska Dagbladet den 15 oktober 1986 framhåller
Hans Hallberg att han tror att en av orsakerna till männens problem är att de
vid skilsmässan inte bara förlorar en hustru utan också kontakten med
barnen. Det är ju fortfarande oftast kvinnan som får vårdnaden. Av 91 för
tidigt döda män visade sig i undersökningen ungefär en tredjedel ha
genomgått skilsmässa. De flesta hade dött av klart socialt betingade skäl —
alkoholism eller självmord.
Beträffande skilsmässobarnen kan noteras några uppgifter från Föreningen
Barnens rätt i samhället, BRIS, som har en frågespalt i tonårstidningen
Starlet. Vid en genomgång av breven till frågespalten visade det sig att det
antal brev som gällde barns oro i samband med skilsmässor var det näst
största och endast överträffades av det dubbelt så stora antalet brev om
självmord — i genomsnitt försöker varje dag ett barn i Sverige att ta livet av
sig.
Enligt den nämnda artikeln i Skånska Dagbladet berörs årligen ca 22 000
barn i Sverige av skilsmässor. Ett antal föräldrar som drabbats av ekonomiska
och andra problem i samband med skilsmässor har sammanslutit sig i en
intresseorganisation, De underhållsskyldigas förening. Föreningen har funnit
att ungefär vart tredje skilsmässobarn förhindras, på grund av vårdnadshavarens
motstånd, från att träffa den andre föräldern. Man behöver inte
vara psykolog för att inse vad detta betyder för alla de berördas hälsa och
välbefinnande.
De underhållsskyldigas förening kräver bl. a. att tvister om tilldömd
umgängesrätt skall vara utredda och handlingarna i ärendet överlämnade till
länsrätten inom 60 dagar efter anhängiggörande, alternativt att, om så ej kan
ske, tingsrätts dom om umgänget skall gälla fram till dess att rätten fällt sin
dom i målet. Härigenom skulle alltför långa avbrott i umgänget kunna 15
undvikas i sådana fall.
Föreningen kräver vidare att domstolarna vid bedömning av vårdnadstvis- Mot. 1986/87
ter mellan föräldrar skall lägga större vikt än hittills vid att barnen kan L415
upprätthålla goda relationer till båda föräldrarna. Mot bakgrund av vad som
anförts om vårdnadshavarens nuvarande möjligheter att sabotera den andre
förälderns möjligheter till umgänge med barnet framstår detta krav som
mycket befogat, och åtgärder i denna riktning är angelägna.
Ett ytterligare krav som framförs av föreningen är att i fall där vårdnadshavarens
flyttning förorsakar utgifter för den andre föräldern vid utövandet av
umgängesrätten skall båda föräldrarna solidariskt svara för dessa merkostnader.
Också detta är ett rimligt krav.
Hemställan
Mot bakgrund av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att säkra föräldrars och barns rätt till
umgänge med varandra efter skilsmässa eller separation.
Stockholm den 27 januari 1987
Wiggo Komstedt (m)
16
