Åtgärder för att minska spannmålsöverskottet

Motion 1986/87:Jo258 Anders Andersson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1986/87: Jo258

Anders Andersson (m)

Åtgärder för att minska spannmålsöverskottet

Mot.
1986/87
Jo258—267

Svenskt jordbruk befinner sig i en mycket allvarlig kris till följd av
överskottsproduktionen och det låga världsmarknadspriset på främst spannmål.
Om inga åtgärder vidtas för att nedbringa överskotten kommer priserna
på spannmål att sjunka med tiotals kronor per deciton, en lönsamhetssänkning
som ett stort antal jordbruksföretag inte kan bära. För att åstadkomma
en snabbt verkande ändring erfordras flera åtgärder - några av dem mindre
populära men nödvändiga.

I en rapport 2 Jordbruksdepartementet DS Jo 1986:6 föreslås åtgärder som
kortsiktigt kan påverka spannmålsarealen om ca 30 000 ha. Detta är klart
otillräckligt. Svenskt jordbruk håller på att ”förblöda” ekonomiskt. Det är
på kort sikt nödvändigt med kraftfulla och snabbt verkande åtgärder. Även
på lång sikt fordras mycket kraftfullare åtgärder än vad rapporten föreslår.

I rapporten anges ett antal ”niseher”, som var för sig är marginella men
tillsammans likväl får betydelse. Det är betydelsefullt och nödvändigt att
kunna spela på ett flertal instrument. Dock måste de åtgärder som närmare
bör studeras vara av en helt annan dimension, men också då innebära större
ingrepp i jordbruksnäringen.

Kombination med arealbegränsning och tvåprissystem för spannmål kan
nedbringa intensiteten i spannmålsproduktionen och vara en åtgärd på kort
sikt. Avgiftsbeläggning på gödselmedel är ingen bra lösning. En sådan skulle
omedelbart bli negativ för energiskogsodlingen, som bör bli en del i
åtgärdspaketet. Energiskogsodling utan tillförande av gödselmedel kommer
snabbt att visa nedslående resultat.

Trots alla i dag nedslående kalkyler för etanolproduktionen bör ändå en
fullskaleanläggning projekteras. På längre sikt är överföring av åkermark till
skogsproduktion det mest realistiska alternativet. Åtgärden bör stimuleras
med statliga insatser.

En minskning av den areal som utnyttjas för spannmålsodling har den
fördelen att den areal som fortsättningsvis utnyttjas kan brukas med
utnyttjande av bäst kända teknik. Rationaliseringsverksamheten behöver
således inte dämpas. Ett sätt att minska arealen som bör undersökas är att
föreskriva en minskning av den odlade spannmålsarealen med exempelvis
20 % och att belägga denna överskottsareal med en brukningsavgift.

I rapporten diskuteras också alternativa användningar av spannmålsarealen:
etanolproduktion, energiskogsodling och skogsplantering. Efter ett
ganska utförligt resonemang kring kalkyler för etanolproduktion och jämförelse
med VM-priser för olja avfärdas etanolproduktionen som inte ekono- 1

1 Riksdagen 1986/87.3 sami NrJo258-267

miskt möjlig. Även beträffande energiskogsodlingen förs ett resonemang
kring bidragskalkyler, varefter den slutsatsen dras, att energiskogsodling är
den främsta alternativa användningen av åkermarken.

Emellertid är de kalkyler som rapporten grundar sin slutsats på att på
längre sikt förorda en användning av 100 000 å 200 000 ha åker för
energiskogsproduktion alltför optimistiska beträffande producerad kvantitet
och kvalitet, användbarhet och skördemetoder. Likaså har riskerna för
bakslag i form av växtsjukdomar och skadeangrepp inte tillräckligt beaktats.
En mer måttlig satsning på energiskodsodling är att rekommendera.

När det gäller etanolproduktionen är kalkylerna synnerligen ovissa. Men
detta bör inte föranleda att alternativet helt sågas av. Det vore önskvärt att
etanolalternativet provas i en fullskaleanläggning. Etanolen har dessutom en
alternativ användning som råvara i den kemiska industrin, varfören satsning
på en etanolfabrik ter sig mindre äventyrlig än den förordade stora
satsningen på energiskog.

På lång sikt är skogsplantering den bästa alternativa användningen av den
åker som inte behövs för jordbruksproduktion. Såvitt nu kan överblickas
kommer i framtiden skogsprodukter att efterfrågas. Svensk skogsindustri
behöver råvara, och även i framtiden kommer efterfrågan på kvalitetsprodukter
från skogsbruket att öka.

Det förhållande som rapporten pekar på att det redan nu finns 260 000 ha
nedlagd åker, som inte har skogsplanterats, kan bero på att marken är
olämplig för skogsproduktion eller har sådan belägenhet att skogsplantering
inte är lämplig eller bero på andra faktorer.

I de kalkyler som ofta åberopas som ett skäl för att skogsplantering är en
olönsam investering förutses i regel full ersättning för insatserna. På många
jordbruksföretag är den areal som skall beskogas av begränsad storlek,
arbetsinsatsen kan göras av arbetskraft som utgör en fast kostnad, och den
kontanta utgiften består i huvudsak av plantkostnaden.

Professor Björn Elving har tagit fram lönsamhetskalkyler för beskogning
av inägomark. Dessa visar att visst stöd är nödvändigt om jordbrukarna både
skall klara avkastningsbortfallet ett antal år och planteringskostnaderna.

Tab. 1 Skogliga odlingsalternativ på inägomark

Gran:
Vårtbjörk:
Klibba!:
Hybridasp:

Plantering - 2x2 m (2 500 st/ha)

Gallring - 3 gallringar (vid 14,19 och 23 m övre höjd, OH)
Slutavverkning - vid 28 m ÖH
Plantering - 2,2x2,2 m (2 066 st/ha)

Gallring - 2 gallringar (vid 14,20 m ÖH)

Slutavverkning - vid 26 m ÖH
Plantering - 3x3 m (lill st/ha)

Gallringen - ingen
Slutavverkning - vid 20 m ÖH
Plantering - 3x3 m (1 lil st/ha)

Gallring - 1 gallring (vid 17 m medelhöjd)

Slutavverkning - vid 27 m medelhöjd

Mot. 1986/87
Jo258

2

Tab. 2 Produktion och avkastningsvärde (utan ränteberäkning)

Mot. 1986/87
Jo258

Trädslag	Odlingstid år	Totalproduktion m3sk/ha	Nettointäkt kr/ha	Anläggningskostnad kr/ha	Avkastning kr/ha år
Gran	71	576	122 800	4 375	1 668
Vårtbjörk	59	305	49 000	4 440	755
Klibbal	44	320	25 800	2 390	532
Hybridasp	29	430	73 000	2 390	2 435

Liksom jordbruket självt måste medverka på olika sätt till alternativ
användning av åkermarken, bör också olika lösningar för finansiering av en
ökad skogsodling prövas. Därför bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att
snarast utreda och framkomma med förslag om flera former av statligt stöd
för ökad skogsodling.

En viss typ av stöd kan utformas så det blir en stimulans för markägare som
redan har ett skogsinnehav. Ett stöd kan behöva utformas så det passar för
fastigheter med inget eller ringa skogsinnehav. Det kan också tänkas som i
form av ett direkt bidrag som förbinder skogsägare att avtala om en viss årlig
avverkning, exempelvis 90 % av den årliga tillväxten under en viss tidsperiod,
ändring i skogsbeskattningen som premierar utökad skogsplantering.
Härutöver finns naturligtvis många andra sätt. på vilka stödet kan utformas.

Ett sådant här program kan rätt utformat inte bara gagna jordbruket. Det
kan också medverka till många miljövårdande åtgärder. Utpräglade slättbygder
kan berikas med dungar av lövskog. Odling i stället för trädesbruk är en i
högsta grad miljöförbättrande åtgärd. Tidigare visade kalkyler ger klart
besked. Det är inte nödvändigt att bara plantera gran på åkrarna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående statliga stödformer för skogsplantering av
inägomark.

Stockholm den 27 januari 1987
Anders Andersson (m)

3