Åtgärder för att minska kväveläckaget från åkermark

Motion 1985/86:Jo602 Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1985/86:Jo602

Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c)
Åtgärder för att minska kväveläckaget från åkermark

Regeringen har talat mycket om åtgärder för att minska kväveläckaget till
Ringsjön och Laholmsbukten. Däremot har regeringen mycket litet av
konkreta förslag och praktiska åtgärder. Nu bör först konstateras att det
endast är en mindre del av kväveläckaget som kommer från åkermarken.
Vad avser Laholmsbukten visar gjorda undersökningar att det är ca en
tredjedel. Ändå är det angeläget att försöka vidta konkreta åtgärder utan
onödig tidsförlust.

Det finns en stor enighet bland forskarna att ökad vallodling markant
skulle bidra till att minska kväveläckaget. Problemet är i första hand att få en
vettig användning av vallgrödan. Det finns som bekant inte utrymme för
ökad mjölk- och köttproduktion.

Ett intressant alternativ kan vara att använda vallskörden för energiproduktion.
I motion 1984/85:632 framförde vi i fjol liknande förslag. Motionen
har fortfarande inte behandlats. För att ytterligare understryka vikten av
konkreta åtgärder som snabbt kan leda till praktiska insatser, upprepas
förslaget med förhoppningen att berört utskott tar upp frågan till snabb
behandling.

Produktion av biogas (metangas) ger flera positiva effekter

Produktion av förnyelsebar och miljövänlig energi, hygienisering av avfall
och tillvaratagande av växtnäring är tre viktiga uppgifter, som kan lösas med
metanjäsning.

Lucern är en lämplig gröda ur flera synpunkter. Lucemen kan ta till vara
luftens kväve och behöver därför inte gödslas med kväve. Lucemen har ett
omfattand rotsystem som luckrar jorden och tillför jorden betydande
mängder näring och organisk substans. Lucernen har vad vi kallar ett stort
förfruktsvärde, vilket även begränsar konstgödselbehovet för efterkommande
grödor.

Efter metangasjäsningen av lucernen återstår ett mycket näringsrikt
rötslam som kan ersätta stora kvantiteter konstgödsel. För en gård som har
20 % av sin areal i lucernvall och använder allt rötslam som växtnäring
kommer merparten av konstgödselbehovet att ersättas.

En omfattande vallodling och metanjäsning av skörden skulle kortfattat
kunna få följande effekter:

- Minskat kväveläckage från åkermark. Viktigt är att upplöjningen av

lucernvallen direkt följs av en höstsådd gröda.

- Kraftigt minskad konstgödselanvändning utan minskad skörd och därtill
en jordförbättring.

- Produktion av metangas med ett energiinnehåll som motsvarar 1,5-2
kubikmeter olja per hektar lucernvall.

- I samband med jäsning av lucerngrödan kan också betydande mängder
slam och gödsel tas om hand och därmed hygieniseras och öka energiproduktionen.

- Det skapas ökad sysselsättning.

Förutsättningen för att avsätta de relativt stora mängder metangas som det
handlar om är en anslutning till naturgasnätet.

Tänkbar organisation

Det finns ett stort behov av att närmare analysera hur en sådan här
verksamhet skall organiseras. Den idéskiss som här redovisas är enbart ett
försök att i någon mån organisera de frågor som måste lösas. Vallodlingen
bör kunna ske som en kontraktsodling, liknande sockerbetsodlingen.
Skörden ensileras i stora plansilos och tillförs successivt biogasanläggningen.

Ansvarig för gasproduktionen kan vara en ekonomisk förening eller
särskilt bolag. Jordbrukaren får då en viss ersättning för levererat ton lucern,
beräknat efter torrsubstans. Jordbrukaren bör ha en rätt att återfå det
rötslam som motsvarar hans leverans av lucern. För extra kvantiteter bör ett
pris sättas motsvarande näringsvärdet, exkl. transport och spridningskostnader.

Jordbrukarens intäkter för vallgrödan blir då följande:

1. Ersättning för levererad skörd

2. Näringsvärdet i rötslammet

3. Förfruktvärdet av lucemodlingen.

Sannolikt kommer inte den förening eller det bolag som svarar för
metan jäsningen att kunna betala så bra för skörden att denna odling blir
lönande för jordbrukaren. I varje fall inte inledningsvis, då investeringskostnaderna
är höga och tekniken inte fullt utvecklad.

Därför är det angeläget att också indirekta intäkter räknas med. Dessa
tillfaller samhället och är i första hand positiva miljöeffekter genom minskat
kväveläckage och möjligheten att utnyttja biogasanläggningar för sanering
av slam från t. ex. mindre reningsverk o. d.

Vilken teknik skall användas vid metanjäsning?

Över hela världen pågår ett mycket omfattande forsknings- och utvecklingsarbete
för att förbättra och variera tekniken för metanjäsning av organiskt
material. USA, Australien och Nya Zeeland är exempel på länder som
kommit tekniskt långt på detta område. I kvantitet är Kina med sina 10-15
miljoner anläggningar världsledande.

En utveckling som är speciellt intressant i detta sammanhang är jäsning av
torra substrat, dvs. organiskt material med en torrsubstanshalt på 20-30 %.

Mot. 1985/86

Jo602

5

Detta ger flera fördelar. Biogasanläggningarna kan göras mindre räknat per
producerad kubikmeter gas, och det är mindre mängd massa som måste
värmas upp till lämplig jäsningstemperatur, vilket ökar nettoenergiutbytet.
Samtidigt minskar transportkostnaderna för såväl råvaran som för det
utrotade slammet.

Angeläget med lokalt anpassade studier

Det är angeläget att de idéer som redovisas i motionen testas i systemstudier
med förankring till verkliga förhållanden. Det bör vara lämpligt att välja ut
ett konkret område med lätta jordar på Laholmsslätten och tillsammans med
berörda lantbrukare upprätta en konkret plan över hur den skisserade
verksamheten skulle kunna genomföras.

Detta är självklart en forskningsuppgift men för att vinna tid och kunskap
bör den praktiska anknytningen vara värdefull. Frågor som måste besvaras
är:

- Hur skall verksamheten organiseras?

- Vilken odlings- och rötningsteknik är fördelaktigast?

- Hur fördelas ansvaret?

- Kan metangasen efter viss rening köras in på naturgasnätet?

- Hur kan de indirekta miljövinsterna beräknas?

- Hur påverkas jordbrukets exportkostnader genom ett minskat överskott
av spannmål?

- Hur påverkas vår bytesbalans genom minskad energiimport?

- Hur stora är de indirekta energivinsterna genom lägre konstgödselanvändning?

- Hur påverkas vår försörjningstrygghet?

Frågorna är många, och det måste vara angeläget att få så korrekta svar
som möjligt. Detta sker bäst genom förstudier av ett konkret projekt.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan redovisats hemställer vi

att riksdagen hos regeringen begär de initiativ som krävs för att
genomföra den i motionen skisserade studien avseende åtgärder som
minskar kväveläckaget från åkermark.

Stockholm den 16 januari 1986

Ivar Franzén (c) Rolf Kenneryd (c)

Mot. 1985/86

Jo602

6