Åtgärder för att minska freonutsläpp

Motion 1986/87:Jo805 Alf Svensson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Jo805

Alf Svensson (c)
Åtgärder för att minska freonutsläpp

Ozonskiktet i stratosfären över Antarktis har minskat. Jämfört med slutet av
1950-talet lär det röra sig om en 50-procentig minskning. Tecken tyder på att
det också skett en förtunning av ozonskiktet över norra halvklotet, en förtunning
som således också drabbar området över norra Skandinavien.

Ozonskiktet är ett skydd för livet på jorden. Det skyddar oss bl. a. för solens
ultravioletta strålning. Denna strålning framkallar hudcancer. Ett minskat
ozonlager medför således att antalet fall av hudcancer kommer att öka.

Utsläppen av freoner anses vara en av huvudorsakerna till att ozonskiktet
minskar. Det är därför angeläget att allt görs för att minska användningen av
freoner. År 1979 förbjöds användningen av freon, i stort sett, som drivgas i
sprayflaskor. Det medförde i runda tal en halvering av freonanvändningen i
Sverige.

I dag är den årliga användningen strax under 5 000 ton i vårt land, vilket
motsvarar ca 0,7 % av freonförbrukningen i världen. Förbrukningen i Sverige
ökar i en takt som pekar på en förbrukning av 7 000 ton om tio år om ingen
reduktion sker av användningen.

Användningsområdet för freon är omfattande. Det sträcker sig från värmepumpar,
kylanläggningar, skumplast, isoleringsmaterial i hus och väggar
till äggkartonger och hamburgerförpackningar. Med tanke på att så gott som
all freon som används så småningom läcker ut som gas i atmosfären med de
konsekvenser detta medför borde användningen av freon på sikt i princip förbjudas.

Under hösten 1986 har flera fall av stora läckage av freon från värmepumpar
beskrivits i pressen. I ett fall rörde det sig om en förlust på mellan tre och
fyra ton där den årliga förlusten beräknats ligga mellan 100 till 200 kg. I ett annat
fall rörde det sig om ett läckage på tio ton freon under en tvåårsperiod.
Att läckage nonchaleras och att bristfälliga rutiner inte rättas till har sin förklaring
i att freongasen är för billig för att motivera insatser. Genom en beskattning
måste priset rejält höjas.

Förra året motionerade kds om konkreta åtgärder för att minska förlusterna
i mera ordinära värmepumpar. Motionen avslogs därför att jordbruksutskottet
ville avvakta naturvårdsverkets utredning. Med tanke på konsekvenserna
är det bråttom med åtgärder för att begränsa freonanvändningen.

Luftvärmepumpar har en särskilt stor freonmängd. En 5 kW luftvärmepump
innehåller mer än 5 kg freon, en på 10 kW mer än 10 kg freon osv.

Värmepumpar är i dag oftast så konstruerade att freonet måste släppas ut
innan lödning av skarvar, där freonet passerar, kan göras. Det går inte att göra
någon lödning med freon kvar i systemet. Däremot kan freonet tas till vara

när en värmepump töms, om man har sådan specialutrustning tillgänglig. Eftersom
denna utrustning är besvärlig att använda, särskilt om värmepumpen
skall repareras på platsen, kommer den sällan till praktisk användning. En
servicetekniker för värmepumpar måste ofta ersätta över 25 kg utsläpp freon
under en enda arbetsdag.

Kompressorer, kondensorer, förångare och ventiler i värmepumpar är i de
flesta fall fastlödda vid kopparrör som leder freon mellan dessa komponenter.
Det finns dock kompressorer som har förskruvningar med ventiler som
går att stänga. Då är det enkelt att koppla bort kompressorn och ändå behålla
den allra största delen av freonet kvar i värmepumpen. En ytterligare fördel
är att man då slipper använda öppen låga vid reparation. Det är annars svårt
att få en värmepump helt fri från freon utan att värma alla komponenter så att
freonet förgasas. När freonet i dessa fall upphettas med öppen låga blir det
alltid små mängder som förvandlas till en mycket giftig gas vid kontakt med
lågan. Denna typ av freongas användes bl. a. som stridsgas under Vietnamkriget.

Många av nackdelarna med de vanligaste värmepumpskonstruktionerna
har alltså eliminerats av vissa tillverkare. Det enda rimliga är att speciella bestämmelser
införs, så att alla värmepumpar vid tillverkningen blir försedda
med service- och miljövänliga anslutningar till freonsystemet. En beskattning
av freonet enligt ovan skulle verka stimulerande på att dessa anslutningar
också införs i befintliga anläggningar. Motivationen ökas då också för att
samla upp freonet och låta den gå till regenerering.

Det vore t. ex rimligt att kräva att ventiler som går att stänga mellan olika
huvudkomponenter skall finnas, så att kondensorer, förångare, kompressorer
etc. går att byta ut medan freonet i övriga delar förblir kvar i värmepumpen.
Dessutom borde det finnas komponenter som anger när rätt mängd
freon finns i värmepumpen. Då räcker det att vid freonbrist bara fylla på systemet,
i stället för att först släppa ut all freon och sedan väga in rätt mängd,
vilket nu förekommer.

En ytterligare åtgärd vore att kräva en särskild behållare som tar emot
freongasen om den s. k. smältpluggen löser ut. När det är tryck i behållaren
skall värmepumpen slå ifrån. Genom freonets tryck skall behållaren stängas
när den skruvas bort för tömning hos tillverkaren.

Freonet används också i kylanläggningar. Det finns freoner i skumplastisoleringen
i skåpens väggar och dörrar. Ca 50 g freon används som köldmedel
i ett normalt hushållskylskåp. Dessa kyl- och frysanläggningar borde skrotas
på speciella destruktionsanläggningar där man förmår att ta hand om köldmediet.

Inom isoleringstekniken borde freonet i många fall kunna ersättas med något
annat medium. Även inom värmepumpstekniken finns andra alternativ.
Forskning pågår bl. a. för utveckling av s. k. hybridvärmepumpar som använder
metaller och vätgas i stället för freon och el. Med tanke på att denna teknik
knappast är konkurrenskraftig med nuvarande elpriser är det angeläget
att staten tar på sig ansvar för att denna teknik utvecklas.

För att skapa ekonomiska incitament för att minska freonanvändningen
och till att utveckla ny teknik bör en skatt på freoner införas. Förslagsvis
bör denna skatt tas ut med 10 kr. per kg.

Mot. 1986/87

Jo805

4

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om förbud
av användningen av freon inom områden där det utan större svårighet
kan ersättas av annat material,

[att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om beskattning
av freon enligt vad som anförts i motionen.1],

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till åtgärder
för ökad forskning och ersättningsteknik för freonanvändningen,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om att
kommuner åläggs skyldighet att tömma kylanläggningar på freon innan
de skrotas eller deponeras,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om bestämmelser
som kan förhindra freonutsläpp från värmepumpar i enlighet
med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 21 januari 1987

Alf Svensson (c)

Mot. 1986/87

Jo805

'1986/87:Sk570.

tl Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Jo 804-814

5