Åtgärder för att minska förekomsten av formaldehyd i rumsluft

Motion 1984/85:786 Margareta Persson och Monica Andersson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1984/85
786-788

Motion

1984/85:786

Margareta Persson och Monica Andersson

Åtgärder för att minska förekomsten av formaldehyd i rumsluft

Allergi och andra överkänslighetssjukdomar är vanliga i vårt samhälle och
tenderar att öka. Omkring 1 miljon människor har någon form av allergi, en
fjärdedel av befolkningen bär på anlag för allergi.

Klassiska allergiframkallande ämnen är pollen, djurepitel, husdammskvalster
och mögel. Men också vissa arbetsmiljöer där människor kommer i
kontakt med ett flertal kemiska ämnen spelar en väsentlig roll. Uppskattningsvis
beräknas 10-20 % av allergikerna ha blivit sjuka genom sitt
arbete.

Många allergiska besvär är handikappande i olika avseenden. En stor del
av de drabbade personerna har s. k. dolt handikapp. Man kan, för att ta ett
exempel, konstatera att yrkesastma, både allergisk och annan, kan ta sig
andra uttrycksformer än de vi är vana att möta. Individerna kan vara
besvärsfria under dagtid, men insjuknar efter arbetets slut eller nattetid. På
efternatten lättar besvären och personen är besvärsfri till nästa dags
arbete.

Andra allergiska besvär kan kvantitativt vara stora problem, men
kvalitativt av mindre betydelse. Men även om tillstånden inte är livshotande,
kan det vara nog så påfrestande med ibland långa sjukskrivningar, dyra för
både individ och samhälle.

Att många medborgare, utanför ovan antydda arbetsmiljöer, blir sjuka
eller får besvärliga överkänslighetsreaktioner av vissa vanliga nödvändighetsvaror
som kläder, inredningstextilier och möbler är mindre observerat.

Konsumentverket kan notera ett ökat antal anmälningar rörande allergiska
besvär av nyinköpta möbler. Symptomen liknar ofta de som beskrivs från
vistelse i byggnader med formaldehydavgivande spånskivor.

Forskning om allergiframkallande ämnen i olika yrkesmiljöer har förvisso
medfört förbättringar inom arbetslivet, även om mycket återstår att göra.

För konsumenterna, brukarna av vårt högindustriella samhälles produkter,
är forskningsinsatserna ringa och tillgängliga resurser mycket blygsamma.

Trots att det hittills inte gått att få en klar bild av problemets omfattning är
det dock uppenbart att ett stort antal känsliga personer t. ex. kan få besvär av
i möbler och inredningstextilier ingående material. I dag införs nya tekniker,
tillverkningsmetoder och material i snabb takt både för byggnader och
möbler. Deras lämplighet provas sällan, eller aldrig, i förväg. Detta i
kombination med exempelvis energisparande täta hus kan ge upphov till ett
försämrat inomhusklimat med olika besvär som följd.

I Svensk byggnorm finns gränsvärde angivet för formaldehydavgivning.

1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 786-788

Mot. 1984/85:786

2

För möbler och annan lös inredning saknas dock gränsvärde helt. I Danmark
har miljöministeriet via byggstyrelsen infört gränsvärden, dels för rumsluftens
formaldehydinnehåll, dels för formaldehydavgivning från träbaserade
skivor som används för inredning, möbler och liknande. Kraven trädde i
kraft den 1 juli 1984. Möbler, spånskivor etc. som överskrider värdegränsen
får alltså inte importeras till Danmark. I Västtyskland arbetas på ett
lagförslag i samma sanerande syfte.

Det finns i dag svenska tillverkare av spånskivor som för sin export
uppfyller de krav om mindre formaldehyd som vissa andra länder uppställer.
Samma tillverkare tillverkar och säljer dock spånskivor med högre formaldehyd
för den svenska marknaden.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen hemställer om att en översyn av den
svenska lagstiftningen görs för att minska rumsluftens formaldehydinnehåll.

Stockholm den 18 januari 1985

MARGARETA PERSSON (s)

MONICA ANDERSSON (s)