Åtgärder för att minska antalet vräkningar

Motion 1992/93:Bo409 av Hans Göran Franck m.fl. (s)

Det har skett en dramatisk ökning av antalet vräkningar
under senare tid. Det gäller framför allt i storstäderna och i
synnerhet i Stockholmsregionen. Vräkningsvågen, som
aldrig tidigare legat på en så hög nivå, är en skamfläck för
vårt land. Detta hör inte hemma i Social-Sverige och är
minst av allt förenligt med en politik som skall värna om det
glömda Sverige.

1988 förekom drygt 4 200
vräkningar och 1992 hade antalet ökat till ca 6 500.
Lika många människor flyttar frivilligt från sina
lägenheter på grund av vräkningshot. I åtskilliga kommuner
i Stockholms län är ökningarna extremt höga (60--105 %).
Totalt uppvisar länet mycket kraftigare ökning än
landet i övrigt. Mer än 2 000
personer vräktes i Stockholms län förra året.

I september 1989 tillsatte den dåvarande
bostadsministern en parlamentarisk kommitté för en
översyn av hyreslagstiftningen. En viktig fråga för
kommittén var att komma med förslag som minskade antalet
vräkningar. Reglerna om förverkande av hyresrätt ansågs i
direktiven vara alltför stränga för hyresgästen.

Regeringen har nu, mer än ett år efter att utredningen
överlämnades, presenterat lagrådsremissen. Om
regeringsförslaget antas av riksdagen kommer sannolikt
ingen minskning av antalet vräkningar att ske. Snarare
kommer ökningarna att fortsätta som tidigare, så länge den
ekonomiska krisen består.

Reglerna om förverkande föreslås av regeringen bli
något mindre stränga, främst genom att den s.k.
förverkandefristen förlängs från två vardagar till en vecka,
vilket är en i sammanhanget obetydlig förändring. Men man
avvisar det mera långtgående förslaget av den på denna
punkt eniga parlamentariska hyreslagskommittén, vilket
verkligen skulle kunna bidra till att minska antalet
vräkningar.

En hyresgäst kan nämligen enligt kommittéförslaget
förlora sin bostad först efter ett förfarande i tre steg.

Det första steget inleds efter förfallodagen med att
hyresvärden påminner hyresgästen om att hyran skall
betalas. Det första steget varar i en vecka.

Det andra steget tas genom att hyresvärden meddelar
hyresgästen att hyresrätten förverkas om inte hyran betalas.
I detta skede kopplas socialnämnden in. Socialnämnden
och hyresgästen får tre veckor på sig. Det räcker med att
socialnämnden åtar sig betalningsansvaret för hyran för att
hindra att hyresrätten förverkas.

Det tredje steget kan hyresvärden ta om hyresrätten är
förverkad. Hyresvärden får en månad på sig att säga upp
hyresgästen. Om hyresgästen inte flyttar frivilligt, kan
avhysningsfrågan prövas vid hyresnämnden, där medling
först sker. Vidare får hyresnämnden möjlighet att med stöd
av en särskild s.k. ventilregel besluta att hyresgästen trots
allt inte skall avhysas. Detta ger större möjligheter att ta
hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

Däremot föreslår regeringen strängare regler mot
störningar i boendet, både i förhållande till nuvarande
regler och kommittéförslaget, vilket leder till fler
vräkningar.

Kommittén har föreslagit att hyresrätten normalt skall
förverkas bara om störningarna fortsätter efter att
socialnämnden fått tre veckor på sig att agera.

Regeringen anser att någon treveckorsfrist inte bör
finnas för hyresgäst och socialnämnd, som skall
underrättas. I stället skall krävas av den störande
hyresgästen att rättelse sker omedelbart. Om störningarna
då inte upphört, får hyresvärden säga upp hyresavtalet att
upphöra omedelbart.

I mycket grava fall skall enligt både regerings- och
kommittéförslaget hyresavtalet kunna sägas upp till
omedelbart upphörande. Kommittén är mycket restriktiv
och säger att det skall röra sig om störningar som är ''helt
outhärdliga för närboende'', exempelvis kvalificerat
drogmissbruk eller våld och hot av särskilt allvarlig art. En
kopia av uppsägningen skall samtidigt sändas till
socialnämnden. Hyresnämnden, som sedan handlägger
störningsärendet, skall agera för att socialnämnden
verkligen är underrättad.

Lagregeln om att den nya bostadshyresgästen är
ansvarig för den tidigare hyresgästens skulder slopas i såväl
kommitté- som regeringsförslaget. Det skall dock vara
möjligt att avtala om att den nye hyresgästen skall svara för
den tidigare hyresgästens skulder upp till tre månadshyror.

Kommittén, som vill minska antalet vräkningar, föreslår
till skillnad från regeringen att den nye hyresgästens
underlåtenhet att betala tidigare hyresgästs hyresskuld inte
skall kunna leda till att hyresrätten förverkas.

Regeringen föreslår att rätten till förlängning av
hyresavtal slopas, men bara i fråga om kortvariga
andrahandsupplåtelser.

Kommittén går betydligt längre och föreslår att man
slopar nuvarande lagregler om verkan av särskilda
överenskommelser om avstående av besittningsskydd till
bostadslägenhet. Det betyder att hyresgästens
besittningsskydd kommer att kunna prövas i efterhand
enligt förlängningsreglerna i hyreslagen. Därmed får
besittningsskyddet större genomslagskraft i praktiken.

En sådan prövning av besittningsskyddet vilar då på ett
säkrare underlag än den mycket summariska
förhandsprövning som nu görs av huruvida en
överenskommelse om avstående av besittningsskydd skall
godkännas. Förslaget minskar därför risken att hyresgäster
lider rättsförluster.

Det är sålunda genomgående försämringar, som
regeringen föreslår, även i vissa fall i förhållande till
nuvarande hyreslag. Det finns all anledning för regeringen
att ompröva sitt förslag eller för riksdagen att avslå det.

Skulle regeringens förslag bifallas av riksdagen fordras
långt mer omfattande åtgärder för att lösa enskilda och
sociala problem som uppstår vid vräkningar och
vräkningshot.

Men även ett genomförande av kommittéförslaget, som
vi ställer oss bakom, kräver väsentligt utökade och
förbättrade sociala insatser för att motverka vräkningar och
vräkningshot.

Följande åtgärder är enligt vår mening erforderliga.

1. Hyreshöjningarna måste dämpas. För en
trerumslägenhet har sedan 1990 en ökning skett med ca 800
kr. per månad. Betydande höjningar krävs för 1993 och
1994.

2. Det är nödvändigt att förbättra möjligheterna att få
bostadsbidrag. Detta skulle kunna leda till färre vräkningar
och vräkningshot med hänsyn till att nya grupper numera
drabbas.

3. Det behövs en skuldsaneringslag. Skuldsatta
hyresgäster drabbas när kommunerna skär ned på
konsumentvägledningen. Det är ett angeläget förslag som
bör framläggas snarast. De invändningar som gjorts av
justitieministern är inte bärande och vi tar fasta på
socialministerns i kammaren framförda positiva inställning.

4. Kommunernas ekonomi måste snabbt förbättras
genom att skattestoppet hävs och förslaget till drastiska
nedskärningar i de statliga bidragen till kommunerna
avslås. Om inte kommunernas ekonomi väsentligt
förbättras, kan de inte i tillräcklig utsträckning infria sina
sociala åtaganden bl.a. i vräkningsfallen.

5. Det är socialtjänstens uppgift att stödja och hjälpa
människor, som av olika skäl behöver samhällets insatser. I
avhysningsärenden måste många handläggares
dokumenterade bristande kunskaper om lagar som reglerar
området och om handläggningsrutiner snabbt avhjälpas,
dels genom att Socialstyrelsens anvisningar strikt följs, dels
genom förbättrad utbildning, som Socialstyrelsen bör ta
ansvar för.

6. Det behövs en lägsta nivå i socialbidragsnormen.
Denna norm, som skall ligga på en rimlig nivå, bör
lagfästas. Det är angeläget att ett förslag härom snarast
framläggs.

Besvärsrätten skall givetvis finnas, men är med hänsyn
till långa handläggningstider m.m. inte ett tillräckligt
effektivt instrument mot kommuner som ligger på en alltför
låg nivå.

7. Regeringen saknar särskilda planer på detta område
för storstäderna. Det är nödvändigt att en viss
koncentration av resurser och insatser görs där problemen
är störst.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hyreslagskommitténs förslag
för att minska antalet vräkningar bör genomföras liksom
vad som anförts under punkterna 1--7.

Stockholm den 25 januari 1993

Hans Göran Franck (s)

Anita Johansson (s)

Eva Johansson (s)