Åtgärder för att höja livsmedelskvaliteten m. m.

Motion 1985/86:Jo514 Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86 :Jo514

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c)
Åtgärder för att höja livsmedelskvaliteten m. m.

I den debatt som under senare år pågått beträffande kvaliteten på svenska
livsmedel och beträffande verkliga eller påstådda missförhållanden i den
svenska djurhållningen har från myndigheter, organisationer och enskilda
efterlysts konkreta åtgärder även från statsmakternas sida för att förbättra
konsumenternas möjligheter att få goda livsmedel liksom att förbättra djurmiljöerna.
Krav har framställts att konsumenterna, som i dag saknar information
om under vilka förhållanden de husdjur hållits från vilka de livsmedel
härrör som han eller hon inköper, skall kunna få tillgång till denna
information. Från djuruppfödarhåll har enträgna krav framförts att samhället
skall göra det möjligt att i butiken skilja på livsmedel från helt friska
djur uppfödda under goda förhållanden och livsmedel från djur som icke
uppfyller sådana kriterier. Tanken bakom detta har varit att ge konsumenterna
möjlighet till ett fritt val i dessa avseenden. Från djuruppfödarhåll har
med fog kritik riktats mot nuvarande förhållanden som icke ger konsumenten
möjlighet att få någon kunskap om de förhållanden under vilka djuren
hållits eller om djuret varit helt utan anmärkning vid slakten.

Det är angeläget att statsmakterna underlättar för samhällsmedborgarna
att öka sin valfrihet när det gäller kvaliteten på livsmedel. Det är emellertid
också angeläget att detta sker utan byråkratisering som innebär kostnadsökningar
för såväl konsumenter som djuruppfödare.

Vetenskapliga undersökningar har visat ett klart samband mellan miljön
under vilka husdjuren hålles och husdjurens hälsotillstånd. Detta gäller för
samtliga husdjur oavsett djurslag och produktionsinriktning.

Mot denna bakgrund skulle det ligga nära till hands att införa ett system
med olika klasser på livsmedel grundat på under vilka miljöer och uppfödningsförhållanden
djuret hållits.

En sådan gruppindelning blir emellertid mycket schablonartad och måste
basera sig på ett fåtal lätt avläsbara miljökriterier, t. ex. vissa enkla faktorer
i djurens yttre miljö. Ett argument mot denna metod för kvalitetsindelning
är vidare att den enskilde djurskötaren genom olika skötselinsatser
kan kompensera brister i den yttre miljön. Det är inte möjligt att ta hänsyn
till denna mycket viktiga miljöfaktor i en schablonmässig gruppindelning
som baserar sig på yttre miljöförhållanden. Ett annat argument mot detta
system är att det skulle kräva en viss övervakning som, även om den skulle
lämnas till branschorganisationerna, skulle innebära en viss merkostnad.

Det finns emellertid en annan möjlighet som indirekt skulle tillmötesgå
konsumenternas och djuruppfödarnas berättigade krav på ökad valfrihet

för konsumenten i butiken. Denna metod innebär att samhällets nuvarande
kontrollsystem för livsmedelskvalitet utnyttjas, varigenom inga merkostnader
uppstår.

Genom att införa en lagstiftning som kräver att konsumenten vid inköp
av livsmedel klart och tydligt upplyses om vissa kvalitetskriterier hos det
levande djuret skulle dessa krav tillgodoses.

Följande föreslås:

Beträffande kött

En lag införs som föreskriver att fyra olika kvalitetsklasser tillskapas för
köttvaror, förslagsvis betecknade A:l, A:2 resp. B:l, B:2.

För att en livsmedelsprodukt i butiken skall klassas i gruppen A: 1 krävs
att djuret är slaktat i Sverige och att det slaktade djuret i samband med
veterinärbesiktningen konstaterats vara helt friskt i samtliga organ och
kroppsdelar. Djuret skall följaktligen ej heller ha varit föremål för några
som helst rensningsåtgärder i samband med veterinärbesiktningen vid slakteriet.
Övriga i Sverige slaktade djur hänförs till grupp A:2.

För importerade köttvaror föreslås följande regler gälla.

För att importerat kött skall hänföras till klass B:1 krävs intyg om att
djuret vid slakt uppfyller samma kriterier som gäller för grupp A:l. Övrigt
importerat kött hänföres till grupp B:2.

Eftersom allt kött som slaktas i Sverige före försäljningen varit föremål
för köttbesiktning innebär förslaget att resultatet av denna hygieniska bedömning
delges konsumenten. Detta innebär att konsumenten får möjlighet
att göra ett fritt val mellan köttprodukter som härrör från vid slakt
absolut friska djur och köttprodukter från djur som vid slakt blivit föremål
för någon som helst anmärkning mot hälsotillståndet även om köttet, sedan
den förändrade kroppsdelen kasserats, godkänts för konsumtion. Förslaget
innebär emellertid också att de djurägare som har en djurhållning som
innebär att helt friska djur kan levereras till slakt garanteras att denna information
når konsumenten.

Beträffande mjölk

För mjölk som saluförs i Sverige finns kvalitetskrav när det gäller renhet,
bakteriehalt, m. m. Även cellhalten i mjölken har alltmer kommit i blickpunkten.
De kvalitetskrav som gäller i detta sammanhang är dock ännu inte
så långtgående som i vissa andra europeiska länder. Så har t. ex. Schweiz
lägre pris på mjölk som håller ett celltal överstigande i medeltal 350 000/ml
under en 12-månaders period. Någon liknande gränsdragning borde också
göras i Sverige. En sådan gräns bör man kunna fastställa efter överläggningar
mellan representanter för djurägare, veterinärexpertis och konsumenter.
Härigenom tillmötesgås konsumenternas önskemål om att produkter
från så långt möjligt friska djur kommer ut i handeln och samtidigt
tillmötesgås djurägarnas önskemål om att få premiering för kvalitet på levererade
livsmedel. För närvarande utgår samma ersättning för mjölk som i
medeltal under en 12-månaders period innehåller ett celltal på 950 000/ml
som för mjölk med ett celltal på 100 000/ml.

Mot. 1985/86

Jo514

13

Detta system skulle inte innebära någon merkostnad, eftersom alla djurägare
varje månad från mejeriet får en uppgift om medelcelltalet i levererad
mjölk under månaden. Mejeriet har således redan nu nödvändiga uppgifter
för att göra denna kvalitetsmärkning. Vad som återstår är att lagstiftningsvägen
ålägga dem att göra en prismässig differentiering för att tillmötesgå
de konsumenter och producenter som önskar en premiering av kvalitetsprodukter.
Eftersom ett högt celltal på mjölken är en indikation på att
djuren utsätts för olämpliga miljöfaktorer medför förslaget även en premiering
av de djurägare som håller en god miljö för sina mjölkkor.

Beträffande ägg

1 vissa länder har man tillmötesgått konsumentintressen genom att garantera
ett merpris för livsmedel från djur där uppfödningen uppfyller vissa
standardkrav. Ett exempel på detta kan hämtas från Schweiz där ägg från
höns som icke hållits i bur är garanterade ett högre pris i konsumentledet än
ägg från burhöns. Många konsumenter är mycket negativa till burhönssystemet
och önskar köpa ägg från höns som icke hållits i bur. Uppfattningen
att ägg som försäljs under beteckningen ”lantägg” icke kommer från
burhöns är mycket vanlig bland konsumenterna. Det finns dock inte några
garantier för att så är fallet. Den stora majoriteten ägg säljs i dag stämplade,
och man kan genom att använda olika stämplar ge konsumenten möjlighet
att avläsa vilken kategori av uppfödning som tillämpats för hönsen i fråga.
För att tillmötesgå konsumenternas krav på valfrihet föreslås att ägg från
höns uppfödda i burhönssystemet får en typ av märkning medan ägg från
höns uppfödda på annat sätt får en annan märkning.

För icke stämplade ägg som saluförs i butiken föreslås butikerna åläggas
att ange från vilken uppfödare äggen härrör samt vilken typ av uppfödning
uppfödaren tillämpar.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om märknings-
och kvalitetskrav på livsmedel i enlighet med vad som sagts i
motionen.

Stockholm den 27 januari 1986

Karl Erik Olsson (c) Lennart Brunander (c)

Mot. 1985/86

Jo514

14